Låt oss börja med det basala; bajs innehåller alltid smitta. Det är via bajset som kroppens bakterier kommer ut, och i tarmen finns dessutom en massa andra bakterier som gör ett bra jobb där - men bara där. Den mest kända är
E. coli, den brukar myndigheterna jaga i våra badvatten varje sommar, och om det finns för mycket stängs hela stranden av. E. coli orsakar nämligen infektioner när den hamnar på andra ställen i kroppen - vilket den gör om man får en kallsup.
För att komma ifrån smittan kan man låta bajset "brinna" dvs. man varmkomposterar den i några månader så en del av innehållet bryts ner. Under den tiden stiger temperaturen i högen till ca 60¤C (eller mer) vilket dödar de flesta bakterier. Vill man vara på den säkra sidan använder man bajs som efterkomposterats i en vanlig kompost - och då tar hela processen ungefär ett år.
Detta hindrar inte användningen av bajs som gödsel. Faktum är att det finns en uppsjö av olika bajs man kan använda, alla med litet olika egenskaper beroende på källa. De flesta av dem är inte lika näringsrika som urin, men har den fördelen att de tillför mullämnen till jorden.
Stallgödsel (häst, ko, får gris)
Kan användas färsk, men bör inte komma i närheten av ätliga delar (hästar, kor, får och grisar bär också på E. coli). Vanligtvis använder man brunnen eller dubbelkomposterad stallgödsel, det luktar mindre. Färsk gödsel kan användas om man vill göra en varmbänk för att förlänga säsongen för utomhusgödsel. För inomhusodlare är stallgödsel mindre intressant; den levereras ofta i stora säckar eller med lastbil, vilket gör att man får en större mängd än man behöver.
Billigaste sättet att komma över stallgödsel är att leta reda på närmsta ridskola eller travbana - de blir ofta glada över att bli av med skiten. Du kan behöva plocka skräp ur högen du får, men annars är det bra kvalitet på varan.
Guano/hönsgödsel (fågel)
Innehåller mycket kväve och kan behöva kompletteras med något kaliumrikt (tex. aska). Bryts ner snabbt och används om man behöver övergöda något eller vill ge växterna snabbmat. Det här kan man köpa pelleterat på större blombutiker och går att använda inomhus av de parkettodlare som har blivit riktigt avancerade med sina jordblandningar. (Jag hör inte dit, men gamla blomtanter har använder det då och då - jag är impad.)
När man har en kattlåda kan det vara frestande att plocka pluttarna ur den för användning till gödning, men det ska man inte göra. Katter bär på en parasit som heter
toxoplasmos och som kan ge spontanaborter hos gravida, ögonskador i vuxen ålder hos foster som blivit smittade och överlevt, och hos vuxna smittade kan den ge hjärninflammation om immunförsvaret är nedsatt. Bryter infektionen ut måste man ha specialisthjälp, det finns inga enkla mediciner. (Även vilda djur kan drabbas av toxoplasmos, bland annat får uttrar något som liknar ett konstant epilepsianfall. I det fallet har parasiten kommit ut i deras vatten via dåliga toalettavlopp där folk spolat ner det de tömt ur kattlådan.)
Låt alltså bli att använda kattbajs och lägg det inte heller i din kompost.(Om du har kommunal kompostering som tillåter kattbajs kan det bero på att man rötar komposten till biobränsle. Personligen skulle jag inte lägga kattbajs i komposten ens då, men det är ju jag...)
Människobajs
Jodå, man kan använda sina egna (och andras) produkter, men man ska vara extra noga med smittförebyggande åtgärder - smittorna som finns i dem fungerar alla på människa. När man använder djurbajs missar man en del eftersom de bakterierna bara fungerar på värddjuret. Då man inte har den säkerheten med människobajs kräver många kommuner dubbelkompostering av produkten ur komposterande toaletter för att de ska tillåta en installation.
Är det svårt?
Jag har pratat mycket om smitta och kompostering av olika slag. Det kan verka som ett jätteföretag att använda bajs. Faktum är att det är lätt. Det man behöver är tålamod och gott om plats. Jag har vänner som har en komposterande toalett; när byttan är full tar de ut den bakom huset, häller i litet jord för att starta processen och skruvar på ett lock. Sedan får byttan stå där i ett halvår medan microlivet från jorden gör sitt jobb. Enkelt, eller hur? Vill man dubbelkompostera tömmer man sedan byttan i sin kompost (jag antar att det är bra att varva med annat material om man har en liten kompost) och låter den mogna där.
Stallgödsel har man bara i en hög och låter det ligga, men man ska se till att lägga den på oöm plats.
Och så till sist...
Maskbajs
Maskbajs är nog det ideala för parkettodlare. För att vara bajs är det förvånansvärt smittfritt, och det är lätt att hålla värddjuren hemma. Det luktar jord och håller vatten bra. En maskkompost producerar också lagom mängder för blomkrukorna, medan det kan vara svårt att få tillräckliga mängder för ett utomhusland. Detta är mitt första val för inomhusodling. Skaffa maskkompost ;)