Den åtråvärda gula boken

Detta är filmen "Visiting English Country Gardens - with the NGS" av konstnärerna Denise Wyllie och Clare O Hagan. En trevlig liten film som nämner "Engelska Trädgårdar" och redovisar NGS syfte i korthet.

Se det här som ett tips till semestern (och inte ett exempel på att jag har tillbringat flera timmar framför SVTs fria onlinetv - även om det också stämmer). SVT visar just nu en serie som heter "Engelska trädgårdar" både i vanlig tv och på SVT play. Det är prima trädgårdsporr från Storbritanien, väl värt att titta på en grå dag. (Länken finns i programnamnet - ni kan också använda den här.)

Programmen är nödtorftigt kamoflerad reklam för NGS och deras Gula Bok, men jag klagar inte mycket. NGS - the National Garden Scheme - är en engelsk organisation vars syfte är att organisera inträdesförsedda visningar av privatträdgårdar i Storbritanien. Pengarna från inträdet och från caféförsäljningen går till välgörande ändamål och trädgårdsägarna får bestämma till vilken organisation (om jag förstått rätt). Uppenbarligen bakar de själva kakorna till téet, utöver allt arbete de lägger ner på sina trädgårdar, och de verkar inte tjäna en krona, förlåt, en penny på visningarna. Det ligger omänskligt arbete bakom att finnas i den gula boken, så man skulle kunna tro att intresset för att bli antagen är ljumt.

Får man tro programmen är det tvärtom. Sällan har jag sett vuxna människor bli så besvikna som de trädgårdsägare som får nej, och sällan en sån glad lättnad hos de lyckliga. Att bli upptagen som visningsträdgård i Gula Boken ser ut att vara trädgårdens motsvarighet till en stjärna i Guide Michelin. De antagna trädgårdarna ser ut därefter; gräset ser ut att vara handkammat, blommorna står i givakt där de ska stå i givakt och rasar prunkande åt alla håll där de ska flöda över i färgkaskader. Det här är bilder som tinar den mest nedfrusna trädgårdsjäl under denna kalla vårvinter. Väl värt att titta på.

Semestertipset då? Jo, NGS har naturligtvis en hemsida, där de förklarar vilka de är och vad de gör. Samt har en "gardenfinder" där man kan leta upp lämpliga utflyktsmål, och det bästa är att det finns B&B bland dem. Det går alltså att, exempelvis, bila sig genom Storbritanien och titta på (exeptionellt) vackra trädgårdar under tiden. Eller ta tåget, för att vara riktigt miljövänlig. Ett sådant nöje kan även parkettodlare få drömma om - och kanske till och med genomföra. Fast det känns som en hädelse att skramla in på dessa paradisplatser med en rostig volvo.

(Tittar i plånboken.) *Suck*, och känns resan för dyr är budgetvarianten att köpa den Gula Boken i sig. Kostar 10.99£ inklusive porto till Sverige....




[Nej, jag har inte blivit sponsrad av NGS, jag är bara trädgårdsjunkie av rang.]

Parkettodlarens semester

Rensa ogräs, vattna, jaga mördarsnigel, fika, slöa, vattna, fika, bygga friggebod, fika, ladda mp3spelare, rensa ogräs, fika, plocka rabarber, luncha, slöa, lyssna på Odla, vattna, kinesiska, plocka sockerärtor, fika, slöa, kinesiska, inreda, shoppa, kinesiska, Babylon5, vattna, rensa ogräs, vattna, slöa, shoppa, vattna, vattna, spruta mot spinn, plocka sockerärt, torka mynta, slöa, fika, Furuviksparken, vattna, rensa ogräs, shoppa ogräsjärn, besöka vänner, leta rosentapeter, kinesiska, slöa, Lennakatten, besöka vänner, slöa, fika, vattna...

Ofrivillig semester...

Jag har inte kunnat blogga sedan i lördags. Det hela har att göra med registreringen av ett företag (mitt) och ett nästaninköp av en lägenhet. Administration, helt enkelt. Företaget har nog tagit det mesta av min tid, inte för att det egentligen är så svårt att starta eller registrera - för sånt är enkelt idag - utan för att jag lidit av en svårartad 'tenta'ångest. Det är som om jag trott att så fort jag registrerat så ska en vampyr hoppa fram bakom närmsta dörr och ropa "haHA! Nu HAR jag dig!" och sköntaxera mig ner till sista blodsdroppe. Att besegra en sån skräck tar tid, i det här fallet ca en timme per knapptryck på datorn.

Om du nu säger "Vänta nu - det borde betyda flera års kamp!" Alldeles riktigt, det här företaget har varit ett mångårigt projekt och nästan registrerat ett flertal gånger. Det var först med lockbetet 'trevlig lägenhet i område där vi vill bo' som jag verkligen tog ångestdemonen vid strupen och skakade skiten ur honom. Fortfarande finns det en del ångestmoment kvar, så jag hoppas att ni ursäktar de korta inlägg jag kommer posta några dagar framöver.

Nej, jag vet! Det är inte en semester, men i och att jag blir företagare kommer bloggande att vara mitt jobb, så jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det. "Extra tidstjuv"? Straffarbete? Semester låter liksom trevligare.