Jag vet inte om bilden fångar det, men man kan se tydligt vilka sticklingar som fått gödningsmedel i vattnet. I de burkarna är vattnet litet grumligt.
Och det är ungefär det.
Jag hade hoppats på att bladen skulle bli litet grönare, och kanske att det skulle komma en och annan rot ganska snart. Det enda som händer verkar vara att jag får byta vatten ofta - och det drar jag mig för. Jag kan slå vad om att jag vaknar upp först när vattnet är mörkgrönt och det sticker upp en brun pinne ur vardera sörjan.
Jag skulle för all del kunna köpa hormonpreparat för att få rotningen att komma igång fortare... Fast när man själv har en hormonsjukdom är man medveten om hur mycket trassel hormoner kan ställa till - och då vill man inte skvätta dem omkring sig.
Vid närmare eftertanke... [lämnar datorn]
Då var det rengjort. Så svårt var det.
Det intressanta är att sticklingen som inte fått någon växtnäring faktiskt ser friskare ut än de andra två. Jag måste nog läsa på om gödning för att se om jag håller på att övergöda dem. Nå, bara nån av dem överlever och kan planteras blir jag nöjd. Doftpelargoner är bra att ha när man vill smaksätta sin sockerkaka.
