I Botaniska Trädgårdens barockdel ligger Orangeriet. Varje sommar bär personalen ut dess växter på gården så att de får sola sig. Dessa växter inkuderar lager- gingko- och fikonträd i naturlig storlek.
(Bilden heter The courtyard at Linneanum in June - WOW, fotografen kallar sig The County Clerk. Ni hittar fler foton och flickrprofilen här.)
Jag bor i Uppsala i Sverige. Jag flyttade hit från Stockholm när jag var tjugo och förälskade mig i staden eftersom den har hög tolerans för plugghästar, plus att det finns en massa bokhandlare här. Det är det där med universitet - de sprider böcker omkring sig på samma sätt som maskrosor sprider sina frön. Grobarheten är litet lägre, men visst har Uppsala Universitet sitt ursprung i ett frö från Paris.
När jag nu börjat tala om universitetet kommer jag inte ifrån Linné. Han föddes i Småland, och var professor här i många år. Trots att jag odlar har jag ingen större relation till honom. Han verkar ha varit en trevlig prick med sinne för grönt. Jag duckade Linnéjubiléet förra året, och har varje år lyckats missa de linnéveckor som staden firar. Däremot tycker jag det är trevligt att ta en picknickkorg och åka på utflykt till Linnés Hammarby.
Min stora trädgårdskärlek här är Botaniska Trädgården med barockträdgården - de ligger på var sin sida om en väg. Barockträdgården är lämplig för picknickar och man ser ofta flera sällskap sitta där. Eftersom det är Uppsala vi talar om är det inte ovanligt att åtminstone ett av dem har lustiga kläder - det kan till exempel vara det lokala Sherlock Holmessällskapet som tagit med sig vevgramofonen och krocketklubborna. Har man tur får man också se ett brudpar ta sina bröllopsfoton under de romantiska träden.
På andra sidan vägen hittar man den renodlade botaniska trädgården (även i barockträdgården sitter är alla växter prydligt märkta med namn, latinska namn och proviniens). Det retar mig att man bygger ett bostadshus mellan den och Uppsala Slott, för det är en plump i miljön - jag hoppas verkligen att det ser bättre ut när det blir klart (och med dagens mode i arkitektur ropar jag Ha! åt min egen förhoppning). Jag håller nog på att bli en gammal surkart...
Nå, Botaniska Trädgården innehåller en stor del av världens växter, odlade efter gällande klassificeringordning. Närmast ingången odlas grönsakerna, så att man bekvämt kan gå runt och beundra alla de olika varianter av kål som finns, och ta sig en titt på de vackra kryddodlingarna. Då och då kostar jag också på mig ett besök in i växthuset och tittar på dess stora diva Victorianäckrosen. Ja, jag tittar på bladen eftersom växten bara blommar på nätterna. Sedan vandrar jag vidare in i grönskan och drömmer om att kunna odla lika stora växter hemma.
Eftersom jag odlar inomhus kan det vara på sin plats att säga något om den svenska inomhusmiljön. Inomhusklimat varierar mellan länder, och det nästan lika mycket som utomhusklimatet. Svenskt inomhusklimat är som regel varmt och torrt - året runt. Den lägenhet jag odlar i håller 22-24¤C vintertid, och eftersom den har solläge ligger sommartemperaturerna på 26-28¤C. Fram till för några år sedan var Sverige ett land där större delen lätt kunde få -20¤C i vintertemperatur, och min teori är att så fort vi fick råd så började vi bygga hus som säkert höll den kylan ute. Däremot vet jag inte varför det blir torrt, men täta hus möglar lätt, så det är kanske en säkerhetsåtgärd.
Allteftersom att jag blivit en mer och mer van parkettodlare har jag börjat välja växter efter klimatet där de ska växa. Min ambition att odla gamla svenska kulturväxter har bytts i ett samlande av tropisk grönska, allting ätbart naturligtvis. Dessutom börjar jag fundera på att skaffa en kolonilott på ett av Uppsalas koloniområden. Jag fruktar visserligen fortfarande den uppländska leran, som är tung att hantera och som samlar sig i stora kokor under skorna, men det vore trevligt med en eller annan rotfrukt ändå...
