Några mangoldrecept

Jag lovade er mangoldrecept, så idag har jag tagit mig ett par timmar på biblioteket och läst böcker. (Gammaldags va? Men att döma av hur mycket folk som var där så kommer det dröja länge innan våra inbundna vänner lägger ryggarna i vädret.) Det var kanske dumt att göra det så långt efter lunch, mina magmuller borde ha stört både en och annan.

De flesta av recepten jag hittade är spenatrecept som man kan använda till mangold också Jag föredrar nämligen mangold, den är rundare i smaken (och lättare att odla). Båda grönsakerna går bra ihop med stark ost - vilket märks i recepten - och fett. Det är alltid frestande att lägga fett till de här, så se till att ha en måttsked till hands om du inte är professionell kock.

De recept där jag bytt ut spenat mot mangold är markerade med en stjärna *.

Vi börjar med en YouTubefilm där det faktiskt är en professionell kock som står vid spisen. Det är Derek Hanson från Nutshell Restaurant i Portland, Oregon som visar hur man gör sauterad mangold i körsbärsgastrique (tydligen har restaurangen precis stängt, så jag hittar ingen länk till den). Filmen är från everydaydish.tv. Om du har svårt att få tag på torkade körsbär kan du vänta tills det är körsbärstid och skaffa dig en giva surkörsbär, för det är vad du behöver för såsen. På den här filmen får du se en del av hur man hanterar mangold. (Odlar du den inomhus kommer bladen att bli mycket mindre än de han rensar här, men smaken blir densamma.)



Sedan har vi ett recept från en av mina favoritdamer, fru Saxon. Hon hörde till de första moderna vegetarianerna i Sverige och var gift med Johan Lindström Saxon. Nu håller jag inte med i allt hon skriver i sin kokbok - hon kan vara ganska rabiat, men recepten är intressanta, och faktiskt har hon ett recept på spenatbullar där det går lika bra att använda mangold:

Mangoldbullar à la fru Saxon*

2,5 dl förvälld och hackad mangold
3 franska bröd
1,5 dl mjölk
1 ägg
salt
litet socker (smakbalans, inte sötning)
Ströbröd

Blanda mjölk och ägg och blöt upp bröden i det, tillsätt salt, socker och mangold och blanda till en smet. Forma smeten till avlånga bullar, rulla dem i ströbrödet och stek dem bruna.

Serveras med potatis och mjölksås (bechamel).

Jag kan inte undanhålla er fru Saxons dedikation i kokboken:

Tillägnas
SVENSKA HUSMÖDRAR
som göra sig frågan: "Vilken mat skall jag ge de mina på det att de skola ernå högsta möjliga arbetskraft och livsglädje, och huru skall jag bereda denna mat så att den får högsta möjliga näringsvärde o. smältbarhet?"

Det är tongångar från 1928 det! Jag ler ofta när jag läser boken (ibland förskräcks jag också), men maten lagar jag för att det är gammal svensk husmanskost med dess karaktäristiska smakharmonier och kombinationer. När det gäller vegetariska rätter är man inte bortskämd med det. Om du är vegetarian och hittar den här kokboken på loppis eller antikvariat ska du definitivt investera i den ("Fru Saxons kokbok" utgiven 1928 på Bröderna Lindströms förlag).

Från "Barnfamiljens bästa mat" av Lotta Brinck kommer ett recept på vitlöksfräst mangold. Detta är den basala mangoldröran i en av sina skepnader, du kan variera receptet på många sätt - lägga till litet yoghurt och kryddkummin för en indisk touch, eller reda den med en snabbredning (strö över mjöl när du stekt mangolden ett tag, låt det steka med och häll sedan på en skvätt mjölk så att allt tjocknar) och krydda med salt och vitpeppar för en mer gammalsvensk stil.

Vitlöksfräst mangold
4 port

Hacka grovt 2 liter färska mangoldblad. Lägg i en stekpannan och sätt på högsta värme. Låt det mesta av vattnet som bildas koka bort. Häll i 2 msk olivolja, 1 pressad vitlöksklyfta samt 1 tsk torkad timjan. Fräs någon minut. Smaka av med 1 krm svartpeppar och ytterst litet salt.

Receptet är ett tillbehör. Jag skulle använda det till fisk eller som huvudrätt till potatis. ("Barnfamiljens bästa mat" Lotta Brinck, 1994, ISBN 91-502-1152-8)

I "Mera grönt - en kokbok även för köttälskare" av Cecilia Björk och Malin Kågerman Hansén hittade jag, föga förvånande, flera stycken spenatrecept och till och med ett som var specifikt för mangold. Jag väljer dock deras brödgratäng eftersom det är en bra återanvändningsrätt. Vi äter nästan bara hembakt bröd i den här familjen (få nu inga romantiska idéer; vi har en bakmaskin) och det blir torrt efter cirka två dagar. Då är den här rätten en bra ursäkt för att baka nytt och lägga de torra, gamla bitarna i maten

Brödgratäng med mangold och fetaost*
3-4 pers

250g fryst mangold
6 franskbrödskivor
150g fetaost
4 ägg
4dl gräddmjölk (hälften grädde/hälften mjölk)
salt, vitpeppar, riven muskot

1 Sätt ugnen på 225¤, Tina spenaten genom att lägga den i en kastrull med 1 dl lättsaltat vatten. Låt koka tills den tinat. Häll över i ett durkslag och pressa ur vattnet. Skär mangolden i mindre bitar.

2 Rosta brödskivorna. Skär bort kanterna. Lägg dem i en smord, rektangulär gratängform.

3 Fördela mangolden över brödskivorna. Grovriv eller smula fetaosten över mangolden.

4 Vispa samman ägg och gräddmjölk. Tillsätt salt, peppar och litet riven muskot. Häll äggblandningen i gratängformen.

5 Grädda i ca 30 minuter.

Detta är en huvudrätt, eller en vickningsrätt för ett långvarigt party. ("Mera grönt - en kokbok även för köttälskare" Cecilia Björk och Malin Kågerman, 1998, ISBN 97-47-04490-X)

Till sist ett recept från "Hildegards kök" av Ellen Breindl (översatt av Sune Karlsson). Själva kokboken utgår ifrån efterlämnade texter av Hildegard av Bingen - en av medeltidens mest kända nunnor. Hur pass trogna recepten är sina orginal kan jag i skrivande stund inte säga, men här är något som är misstänkt likt en smoothie på spenat.

Mangoldmjölk*

500g mangold
salt
1 tsk citronsaft
1 äggula
1 msk honung
1/2 l fet mjölk

Mangolden sköljs väl i kallt vatten och läggs i en kastrull. Häll på vatten så att det täcker, salta lätt och låt koka upp. Kör mangolden till en puré i en mixer. Låt kallna. Citronsaften, äggulan och honungen tillsätts och mixas en kort stund. Mjölken mixas ner helt kort innan mangoldmjölken hälls i glas. Garnera gärna med finhackad persilja.

Detta är en kall läckerhet för en varm dag. ("Hildegards kök" Ellen Breindl, övers. Sune Karlsson, 2000, ISBN 91-7085-207-3)

Kaffe eller te?

Okej, jag erkänner; detta är ännu ett mem, och det har inte ens med trädgård att göra. Men jag lovade att skriva det, och det uppfanns av Stuart Robinson som skriver Gardening tips 'n' ideas - en läsvärd trädgårdsblogg som förtjänar reklamen. (Bloggen är engelskspråkig.)

Nå, frågorna gäller huruvida jag dricker kaffe eller te, och för att roa mig har jag översatt dem från engelska till svenska.

Vad föredrar du, kaffe eller te?

Ingetdera. Jag dricker choklad, det piggar inte bara upp utan får fart på hjärnan också.

Snabbkaffe eller bryggkaffe (för teälskare tepåse eller kannbryggt)?

Vanligtvis använder jag en drickchoklad av Oboy-typ, Oxfams "Cacao". Just nu blandar jag mina chokladmuggar av vanlig kakao enligt receptet 1/2dl kakao + 1 dryg msk socker blandas till en smet med hjälp av litet mjölk. Muggen fylls med mjölk och värms i micron.

Detta är inte en choklad för barn.

Med eller utan mjölk/socker/citron? ("How do you take it?")

Eftersom choklad redan innehåller mjölk och socker lägger jag sällan till något mer. Grädde är bara trevligt om man har fruktansvärt stark choklad (och jag vet inte om det går att göra mitt recept starkare och fortfarande få flytande dryck i koppen). Jag har heller aldrig anammat den amerikanska vanan att ha i marshmallows. Min drift att prova exotiska recept har däremot fått mig att prova choklad gjord från chokladkaka (Dolphins 88% rekommenderas) och krydda med äkta kanel. Det var gott.

Har du en favoritkopp?

Tja, jag tycker den avporträtterade är passande, så det är oftast den jag dricker ur. Favorit nummer två är årets morsdagspresent; en rosa mugg med blomrelieff. Den rymmer nästan 5dl, så den tar jag bara till i svåra fall.

Hur många koppar/muggar per dag?

Oftast dricker jag bara en kopp per dag, men vid svåra dagar kan det bli en till - se mitt recept ovan. Tro det eller ej, men jag kan också vara utan choklad i flera dagar...

Nej, jag dricker varken te eller kaffe under sådana perioder. Jag dricker aldrig kaffe eller te...

Gör det skillnad om du börjar dagen utan din kaffe/temugg?

Nja, det beror på hur utvilad jag är och vad jag ska göra under dagen. Pluggar jag kan jag kosta på mig att vara utan, ska jag vara hemma med sonen är chokladen livsnödvändig. Ni anar inte hur snabb en tvååring kan vara...

Nå, käre läsare, nu är det din tur på din blogg. Dricker du kaffe eller te?

Alla dessa veckor...

Som ni säkert märkt har jag inte postat på en vecka, och det har sina rutiga skäl. Förra veckan var veckan från helvetet. Jag har börjat på ett nytt jobb, ett mycket trevligt jobb som verkar lovande, så det var inte problemet. Problemet låg i att min son blev sjuk och höll mig vaken på nätterna. Tänk vad snabbt man kan glömma hur mosig man blir utan ordentlig nattsömn. Det blev till och med så illa att jag glömde vattna min försådd och alla små plantor låg som kokta spagetti över sålådorna. Jag vattnade på dem i alla fall, och se; de flesta reste sig igen.

Andra växter har frodats medan jag vände ryggen till. Basilikan till exempel. Den är nu så stor att nästa omgång pesto kommer att bli dubbelt så stor - dvs. två (2) liter. Jag kommer att gräva upp den ur sin låda och ersätta den med gräslök och persilja, sanna mina ord! Nu har jag pesto för ett år framöver.

Till salvian har jag ett trevligt recept som nog kommer att hålla den i schack. Det kallas för "Icelandic chicken" och är ett rekonstruerat medeltidsrecept (de av mina läsare som är medeltidsnördar kommer nog att känna igen Cariadocs kokbok, är man både mat- och medeltidsintresserad kommer man förr eller senare att stöta på den när man surfar på nätet).

De större utmaningar som ligger närmast är att dels plantera om min försådd - som ni redan vet har jag omplanteringsfobi, dels att skaffa maskkompost. Det sistnämnda är lite som att skaffa katt; den ska skötas och matas och man måste ta hand om avföringen. Tack och lov att den inte har päls också, maken är pälsallergiker.

Jag ville ju bara ha litet kulinariska fakta om salvia!

Det här fotot heter "sage" och är fotat av Sporkist. Du hittar fler foton av och fakta om Sporkist här.

Jösses!

Jag börjar nu få ganska mycket salvia i mina lådor, och har nått "vad gör jag med allt det här" stadiet. Vanliga odlare har det oftast på hösten, men jag misstänker att detta stadium kommer att vara året runt bland mina krukor.

Hur som helst bestämde jag mig för att göra en sökning på webben för att nå litet djupare kunskap om denna växt - och kanske hitta ett och annat recept.

En sak lärde jag mig snabbt; salvia drar bin, folk som vill att magi ska finnas och folk som gillar att röka på.

Om nu någon av mina läsare gladeligen skuttar iväg till Konsum för att prova något annorlunda måste jag göra er besvikna; det finns många sorters salvia, och den som verkligen har narkotiska effekter är en amerikansk variant. Den salvia som säljs som krydda har ingen effekt. Däremot kan den vara giftig i större mängder, så servera den inte som sallad eller till gravida kvinnor.

Jag är ingen större vän av att leka med magi, så jag skummade förbi alla råd i den genren - jag var ute efter recept. Eller åtminstone en närmare beskrivning på vad man kan använda den till. I skuggan av alla magitokar verkade min skörd på den fronten tämligen mager.

Salvia används till fet fisk, gris och får. Den är särskilt populär i Italien, där den gärna används tillsammans med rosmarin. Man kan också krydda ost med salvia. Oavsett vilket bör man använda den färsk, eftersom mycket av smaken försvinner när man torkar den. Man kan också göra te på den, särskilt för att kurera förkylningar (funkar ibland), men ska vara sparsam både med doserandet och hur länge man använder kuren - se ovan.

Jaja - jag får göra en ny räd, på matforum den här gången.

Kassler och tomatpytt, recept

Då har jag tillagat min första rätt med örter odlade inomhus i denna lägenhet. Det blev rätt gott, så jag delar med mig av receptet här. Tyvärr kan jag inte ge er exakta mått på de olika ingredienserna, för jag använder inte sånt. Dessutom unnar jag er nöjet att experimentera fram rätt proportioner efter egen smak :-)

Kassler och tomatpytt.

Kasslertärningar
Körsbärstomater, kluvna
Lök, hackad
Färsk salvia
Färsk basilika
Nymalen peppar
Ett litet stänk tabasco
Salt
Smör att steka i.

Bryn smöret i en panna, häll först i kasslertärningarna och låt dem steka tillsammans med löken tills löken är mjuk. Lägg i körsbärstomaterna och kryddorna tillsammans med saltet. Stek tills tomaterna ser mjuka ut - om du vill kan du sänka värmen och låta rätten puttra under lock ett tag.

Serveras med hemgjort potatismos.

Isört

Bilden är tagen av Naomi Ibuki, du hittar hennes Flickrprofil och länkar till fler av hennes foton här.

 Heh. Isörten visade sig vara en cool grönsak, om än något långsamväxande. Den tillbringar sex veckor i småplantsstadium (juvenile growth) och kan sedan hålla ut i vuxenstadium i flera månader i ett lab (förhoppningsvis också i ett köksfönster). Därefter blommar den och sätter frön, och i och med att fröna har mognat vissnar plantan och dör med start i rötterna. Eftersom örten samlar salt i bladen kommer den vissna plantan att förgifta jorden den ligger i. Dess egna frön tål sältan, men andra växter klarar inte att ta plats. Den kan dessutom växa i de flesta jordar, från lätt sandjord till tunga lerkokor, och har inga problem med att det råkar vara dålig näring på platsen. Eftersom den suger upp salt och andra mineraler har man funderat på att använda den som ”städväxt” på ställen där marken förorenats.

Isörten har feta blad som är täckta med blåsor – den ser helt enkelt litet frostig ut. Föga förvånande smakar den salt, och syrligt. Man kan använda den rå, wokad eller som spenat (har vi hört den förut?), och dessutom kan man mosa bladen och använda dem som tvålsubstitut. Fröna och frukterna går också att äta. Samlar man in den i naturen ska man nog kolla att den inte växt på ett ställe där miljögifter släpps ut eftersom de gifterna då ligger samlade i bladen. Nå, jag lyckades till och med hitta ett recept:

GREEN ICE BLT SANDWICH
(4 portioner)

Isörtens köttiga blad ger en god och intressant kontrast i sallader och sandwiches.

Receptet är hämtat från boken Het Trädgård — odling & recept

Ingredienser: 8-12 skivor bacon
2-3 tomater, skivade
en rejäl näve isört
8 skivor lantbröd
Kesella Gourmet
salt och svartpeppar
Barbecue blues sauce (finns i livsmedelsbutiker)

Tillredning: Stek bacon i en 200° varm ugn, i 7-8 minuter. Ta ut bacon och låt rinna av på hushållspapper. Rosta brödskivorna under tiden. Bred kesella på fyra brödskivor. Lägg på rikligt med issallad och därpå tomatskivor. Salta och peppra tomaterna, lägg på bacon, häll på Barbecue Blues Sauce och avsluta med en ny brödskiva.
Skär sandwicharna diagonalt och servera.

(Jag hittade receptet på det här stället )

Hm, den behöver tilläggsljus, men i övrigt verkar isörten vara så livskraftig att man i stort sett måste hoppa på den för att den ska dö ut. Det här är en kandidat att så i den där billiga såjorden jag klagat så mycket över.