En titt i den gröna boken 090313

Hm, det har varit litet av Fredagen den 13:e här i Uppsala, så jag sitter och bloggar väldigt sent. Låt se vad jag har skrivit den senaste veckan

Måndag 9/3
Planterade om första 'Enorma'bönan. Den nya billiga plantjorden var bara torv, bark och sand (surpris). Måste skaffa ny.
Jag visste ju redan att det var så! Billig jord består nästan enbart av torv, ändå snålade jag när jag köpte mina senaste fyrtio liter. Gissa hur mycket det skiljde; nio kronor! Bah! Och att gnugga den här jorden i handen (jag gör sånt medan jag funderar) är direkt obehagligt; den sticks.

Sensmoral; satsa på den dyrare jorden, prisskillnaden är inte så stor.

Tisdag 10/3
Chilipeppar #4 på väg upp
Sockermelon 'Early Silverline' #33 på väg upp
Salladslök på väg upp
Lök #47, 50 & 51 på väg upp
Jag numrerar min sådd. Det är enkelt när man sår i äggkrukor; man tar bara en blyertspenna och skriver ett nummer direkt på skalet. Att det ska vara blyerts är viktigt eftersom grafiten i blyerts är ogiftig. Sedan kan man skriva en massa om sådden på ett papper bredvid, utan att bekymra sig över hur mycket plats det tar. (Salladslöken planterades direkt i en kruka, det är därför den inte har något nummer.)


Onsdag 11/3
Letade pinnar på vägen hem. Tog en mindre skog som tinades, fick de tunnaste grenarna avklippta och spetsades trubbigt i nederänden.
Ni må tro att grannen stirrade konstigt när jag kom gående! Grenarna plockade jag ur de högar med sly och träd som kommunen rensat ur vår närbelägna skog. Jag såg noga till att bara plocka kvistar som var för små för att användas till annat. Inte för att jag vet vad kommunen gör med de stora träd som rensas bort, men de kan ju vilja sälja virket. Sly passar dessutom bäst till mina plantor, som nu har det riktigt trendigt i sina krukor. (Aaaaaaaaaaaaah! Sen när blev jag trendig!? Attans Shabby Chick!)

Jag lovar att ni ska få ett foto senare.

I sammanfattning kan jag säga att jag planterat om växter nästan varenda dag den här veckan. Som ni redan har sett sprängde nakenfröpumporna nästan sina äggskal innan jag hann sätta dem i riktiga krukor. Deras växtkraft är fruktansvärd. Igår och idag beslöt jag mig att ta litet lov, men imorgon kommer jag att ge mig på tre plantor till - om jorden räcker...

***

Eftersom örter är en parkettodlargröda får ni här en liten fredagsfilm med Patti Moreno "Gardening by Cuisine". Hon visar ett knep för att frysa sina örter, och genom att använda det kan man rotera örterna i köksfönstret, så att man inte behöver odla alla intressanta sorter samtidigt.

Hjälp, de växer ju!

Gissa vilka som är klassens bråkstakar. Just det, det är nakenfröpumporna. De har nu fått var sin kruka att bo i och är mycket lugnare - för tillfället. I stort sett allt jag har behöver planteras om nu, och ett nytt problem tornar upp sig; var ska jag göra av alla plantor när de fått sina vuxenkrukor?

Ännu en sån där dag...

Ungefär en gång i månaden, i de flesta kvinnors liv, kommer en period då livet är svårt. Det är ingen tragik, men tingen gör inte som man vill. Igår inföll en sån period i mitt liv. Hur jag än försökte kom jag inte ihåg en syssla till slutet, utan tvingades plocka upp 'snuttar' efter mig själv hela tiden. Blogger envisades med att logga ut mig medan jag svarade på kommentarer till förra posten, huvudet var tungt och sinnet lågt. När jag sedan gick på toaletten kunde jag, sittande på tronen, konstatera att snutten toalettpapper som fanns kvar inte räckte och att lådan med ersättningsrullar var tom.

Det var då jag åt upp alla chokladkakorna som fanns kvar efter helgen, och sedan satt jag och tittade major Uggla* resten av eftermiddagen.

Men innan dess hann jag plantera om mina ägg, så dagen var inte helt bortkastad

*Major Uggla ledde morgongymnastiken under radions barndom, från trettiotalet och framåt, och kan räknas till den svenska gymnastikens fäder tillsammans med Ling. Det finns ett filmklipp på SVTs Öppna arkiv där han leder ett pass iförd sidenpyjamas. Inga tvättbrädesbilder (sorry tjejer), men han ser förvånansvärt ung ut.

Livet tränger sig på

Det är dags att plantera om. Jag har kommit ur fas med min rytm, målet är att omplantering och nysådd ska ske varannan till var tredje vecka, och den här omgången är inne på sin tredje till fjärde vecka. Orsaken är att jag inte har fått upp allt jag behöver. Såddbänkarna, de som ska förse de nyomplanterade växterna med ljus, är inte byggda än. Dessutom har jag ett nystartat företag som kräver tid för olika myndighetskontakter, bokföring och liknande. Tvärtemot alla råd gör jag allting samtidigt, för även om det betyder att vissa saker blir försenade och att allt går långsamt, blir alla saker ändå klara i acceptabel tid. 'Time management' är en konst.

Och under tiden växer malabarspenaten. Huj!

Äntligen omplanterat!

Jösses! Tänk att man ska bli vek efter att ha diskat tolv krukor, steriliserat dem i tre omgångar, blötlagt dem, tömt en tioliters gryta med kokt vatten, duschat fem plantor, grävt sig igenom vindsförrådet bara för att konstatera att den utmärkta rundstaven längst in var en profilerad list, planterat om tjugo plantor i fjorton krukor, tömt plastbackar och hinkar på femton liter vatten, städat det värsta i panik, rusat till bussen bara för att se bakändan på den försvinna runt nästa krök, skjutit barn i barnvagn genom ICA för att köpa mjölk, packat matkassar med sura gubbar kring öronen, manövrerat barnvagnen genom hela Apoteket utan att välta något från hyllorna, hoppat av bussen vid lokalbutiken för att hämta ett paket, nästan vält kassakön på vägen in (liten butik = inte tillräckligt stor ens för en paraplyvagn) och sedan vandrat hem. Jag måste vara på väg att bli sjuk igen.

Förra posten var ett aprilskämt; det finns inga ISO, CEN eller CT regler för trädgården. Däremot hade jag klippt några av delprojekten direkt från SIS hemsida; "Portable machines and pedestrian controlled machines" och "Powered lawn and garden equipment" är projekt som institutet medverkar i, men jag misstänker att de mest har med maskinstandarder att göra. Det är också sant att SIS utarbetade standardarder för olika julaktiviteter en följd av år. Standarderna för julklappar var de jag kommer ihåg, plus det faktum att hela svenska folket struntade i dem.

Malabarspenat och vitlök

Just nu luktar lägenheten vitlök. Jag har skivat upp ett antal klyftor och lagt ut skivorna på blomjorden. Det verkar skrämma bort sorgmyggen, och jag förstår dem. Trots att jag är vitlöksälskare får jag huvudvärk av doften, och om jag får det vad ska då inte hända med en liten mygga? Kuren är inte billig; det är färskskuren vitlök som gör susen, så klyftorna går åt med racerfart. Jag räknar med att förnya 'medicinen' var tredje dag. Fast i fortsättningen lämnar jag nog lägenheten under de första doftande timmarna.

Min förkylning håller i sig tack vare malabarspenaten. Jag var på bättringsvägen när den sköt iväg om började invadera grannarnas krukor. Den växer så snabbt att jag nästan kunde se hur rankan lutade sig in över krassen och slingrade en bestämd ranka kring dess växtstöd. Jag insåg att om malabarspenaten inte fick större krukor och egen spaljé, skulle jag snart ha ett fönster där alla plantor tvinnat ihop sig till en mur, omöjlig att skörda annat än bladblandning ifrån. Skärtorsdagen och långfredagen ägnades alltså åt att sterilisera jord för att bättra på jordblandningen, omplantering och spaljébygge. Jag hoppas spenaten är värd det, för jag låg utslagen Påskafton, Påskdagen och Annandag Påsk. Lungorna brann!

Det enda som verkar bita är vila, så idag måste jag ta det lugnt. Alltså blundar jag för att tomaterna desperat behöver omplanteras, för om jag börjar på dem vill jag samtidigt plantera om alla andra plantor som kan behöva det. Det är inte bara en fråga om sysslofåfänga (man måste göra saker på ett speciellt vis) utan också en fråga om att få plats och ha tillräckligt med ljus. Ska tomaterna ha större krukor måste jag samplantera en del andra växter samt plantera om andra plantor i lika höga kärl, för att kunna hänga deras extraljus på rimlig nivå. När allt kommer omkring är lysrör inte böjliga.

Vårens första omskolning

Då har jag skolat om vårens första frösådd. Krassen var på väg att hoppa ur sina papprör och begära rösträtt, medan en del andra frön inte ens tittat upp över jordytan. De flesta plantor som stått i glasklockan var mögliga och idag insåg jag att jag borde ha tagit av den en stund varje dag för att vädra. Duh! Det visste jag ju redan! Varför kunde inte den gamla kunskapen ha kommit upp till ytan tidigare? Nå, jag får använda den nästa gång jag sår frön - vilket torde bli imorgon.

Som ni ser har jag planterat den här omgången i terracottakrukor. Orsaken är att jag vill ha litet mer luft kring rötterna på mina plantor. Jag kommer att få springa runt och vattna som bara den, men jag tröttnade på att hitta rutten jord närmast lecalagret i mina självvattnande krukor. Dessutom ser det fint ut, vilket är ett avgjort plus när man odlar inomhus. Jag är extra stolt över de klätterställningar jag har gjort åt krassen - den charmiga svartbrända looken som man kan ana kommer sig av att jag använt styrpinnarna från nyårsraketer. Med litet tur blir jag en trendsetter, och då kommer Panduro att börja sälja färdigbrända raketpinnar i tiopack till hobbyfolket... :-)

Eftersom det är fredag avslutar jag den här posten med en liten film. Den har egentligen ingenting alls med trädgård att göra. Jag tyckte att den passade eftersom jag har fått en komplimang för att jag bloggar både på svenska och engelska. Mycket nöje!

Omplantering med återanvändning

Idag tog jag och planterade om min nysådd, och jag kunde inte motstå att göra en bildserie för bloggen. Håll till godo!

1

Diska ur växthuset. Som ni ser låg det kvar gammal jord inuti och den kan innehålla sjukdomar. Det här är ett dyrt växthus för förgrodd som jag köpte innan jag sett ljuset, och insett att man odlar bäst när man använder gamla restgrejer. Nåja, det kom till användning nu.

2

Det här behövs; tidningspapper, någon form av bricka att ställa de färdiga krukorna på, jord, en sked du kan vika helt för jordgrävning, och något att rulla pappret runt. Jag använde en flaska i plast som gömde sig bakom plasthinken på den här bilden. Nedrans plastGarbo!

3

Här ser ni min sådd; äggkartonger fyllda med såjord, ställda i plasttråg som tidigare innehållit hämtmat. (Ursäkta bildkvaliteten, förmodligen sa de något roligt i den podcast jag lyssnade på.)

4

Den här byttan ska jag plantera plantorna i när de blir större. Jag tog fram den för att kunna mäta hur stora krukorna skulle bli. Lagret med jord blir tunt, max tio centimeter, och det ska bli intressant och se hur väl portlaken och isörten klarar av det. Jordmandeln hade inga problem.

5

Dags att tillverka krukor! Riv en remsa ungefär dubbelt så bred som den kruka du ska tillverka. Riv åt det håll som pappret lättast låter sig rivas, snarare än efter formen på pappret. Du klarar dig med en ganska kort längd.

6

Rulla pappersremsan runt en rund sak. Just här använder jag en plastflaska, idealet är egentligen en liten smal syltburk.

7

Vik in pappret flikvis i botten så här.

8

Fortsätt tills du fått en botten.

9

Dra av papperskrukan från krukformaren. (Jag sa väl att den skulle vara blank? Min flaska hade en klisterrand som pappret ideligen fastnade i - gör inte om det.) Sedan viker du in överkanten också. Detta stabiliserar krukan och gör det möjligt att finjustera dess storlek

10

Fyll med jord, perennjord eller vanlig krukväxtjord borde fungera.

11

Ställ krukan där den ska stå och vät sedan jorden. Vattnet väter igenom pappret och då blir den svår att flytta. Som ni ser här har jag använt vatten från torktumlarn. Dels var det för att jag behövde göra mig av med en del av det, dels för att det är så gott som avhärdat. Jag har haft problem med kalkavlagringar i mina krukor.

Ett ord om ämnen i odlingen kan vara på sin plats här. De flesta tidningsblad jag använt glatt lilafärgade. Jag tycker inte om det eftersom det är färger som inte är tänkta att ätas. Om jag fortsätter att använda den här sortens kruka är risken stor att giftiga ämnen fälls ut i jorden och anrikas i växterna. Det faktum att jag återanvänder jord och planerar att maskkompostera överbliven sallad skyndar på processen. Vid nästa omplantering kommer jag alltså att riva bort så mycket som möjligt av pappret för att minimera utfällningen. Jag leker med tanken att bygga egna krukor av jordmandelgräs och vegetabiliskt klister till nästa omgång. Får se hur det går med det.

Om man försår växter som ska växa utomhus tror jag att man kan använda sådana här krukor utan större betänkligheter; där finns en större jordbuffert och jorden återanvänds inte heller lika intensivt.

Åter till bildserien

12

Klipp loss och putsa ett av facken i äggkartongen.

13

Ställ den lilla 'skålen' i krukan med jord. Pappret i kartongen är så poröst att plantan utan problem kan borra sina rötter igenom det, och därför gör jag inget mer. Jag vet ännu inte hur pass väl det här momentet fungerar - det här är första gången jag använder metoden.

Växthuset är nu fyllt med krukor och jag har använt den gamla skålen till att samla skräpet i. Transport till soppåsen nästa!

14

Märkning är viktigt. De här remsorna syns kanske dåligt ovanfrån (man ser ju vanligtvis ner på ett sånt här växthus), men de blir inte bortblandade om man skulle råka vända på den transparanta kåpan. Just det; jag har satt märkningar på kåpan och sedan vänt bort dem i ett obevakat ögonblick. Tänker inte göra om det.

Tadaa! Mina små plantor har kan nu mer jord kring benen, behöver inte vatten så ofta, och kan växa ordentligt. För övrigt kommer det massor med knoppar på min calamondin.

Alla dessa veckor...

Som ni säkert märkt har jag inte postat på en vecka, och det har sina rutiga skäl. Förra veckan var veckan från helvetet. Jag har börjat på ett nytt jobb, ett mycket trevligt jobb som verkar lovande, så det var inte problemet. Problemet låg i att min son blev sjuk och höll mig vaken på nätterna. Tänk vad snabbt man kan glömma hur mosig man blir utan ordentlig nattsömn. Det blev till och med så illa att jag glömde vattna min försådd och alla små plantor låg som kokta spagetti över sålådorna. Jag vattnade på dem i alla fall, och se; de flesta reste sig igen.

Andra växter har frodats medan jag vände ryggen till. Basilikan till exempel. Den är nu så stor att nästa omgång pesto kommer att bli dubbelt så stor - dvs. två (2) liter. Jag kommer att gräva upp den ur sin låda och ersätta den med gräslök och persilja, sanna mina ord! Nu har jag pesto för ett år framöver.

Till salvian har jag ett trevligt recept som nog kommer att hålla den i schack. Det kallas för "Icelandic chicken" och är ett rekonstruerat medeltidsrecept (de av mina läsare som är medeltidsnördar kommer nog att känna igen Cariadocs kokbok, är man både mat- och medeltidsintresserad kommer man förr eller senare att stöta på den när man surfar på nätet).

De större utmaningar som ligger närmast är att dels plantera om min försådd - som ni redan vet har jag omplanteringsfobi, dels att skaffa maskkompost. Det sistnämnda är lite som att skaffa katt; den ska skötas och matas och man måste ta hand om avföringen. Tack och lov att den inte har päls också, maken är pälsallergiker.

Stora planer - små plantor

Detta är snart en exjulgrupp...

Det är stora saker på gång i min inomhusträdgård; jag ska plantera om för första gången. Jupp, det är sant; trots att jag odlat saker sedan jag var sju har jag aldrig planterat om förut. Jag har vaga minnen av att ha försökt och misslyckats hårt en gång, och sedan dess har åsikten att 'det är alldeles för komplicerat och besvärligt' rotat sig i mitt sinne.

En sån inställning driver mig till vansinne hos andra, så varför ska jag gå och spara på den själv? Alltså har jag bestämt mig för att plantera om mina portlakplantor när de verkar stora nog. Och de börjar nå det stadiet nu. Jag är nervös...

Jag har också insett att jag måste (flämt!) slänga en del av de växter jag har hemma. Den där julgruppen som jag för en gång skull lyckats hålla liv i måste gå till sina fäder, precis som flaskliljan jag fick av mormor när jag var tio. De tar upp värdefull plats, och går inte att äta.

Dessutom har tidningen Rosies instruktioner om hur man odlar potatis i hinkar haft underlig effekt på mig. Jag går och stirrar på tomma golvytor och funderar på hur jag omärkligt ska klämma in 14 potatishinkar i lägenheten. Potatis tar ca 14 veckor på sig att mogna, nämligen, och med 14 hinkar kan jag skörda och så en hink i veckan. Ibland vet jag inte om jag är galen eller geni...

Småsaker...

Idag har jag gjort en del småsaker eftersom Stora och Allvarliga Studier (tm) har kommit i första rummet. Fördelen med plugg är dock att man måste upp och röra på sig ibland för att inte somna över tangentbordet. Vad passar då bättre än att tex. städa upp på balkongen. De två HOLbänkarna vi köpte på IKEA förra året började falla sönder, så jag plockade helt enkelt isär dem ordentligt och ställde resterna inomhus för att torka ordentligt (det är tänkt att jag ska sätta ihop dem till leksakslådor åt sonen - jag får nog skapa en egen blog för alla mina inredningsprojekt). Rosorna kollades upp och innehållet i HOLarna ställdes i plastbackar i väntan på bättre förvaring.

Jag har nu fått upp hyllan till extraljuset, och den har blivit pelargonhylla. Zonalpelargonen jag fått som gåva behövde vattnas och jag tittade över de sticklingar jag sparat från en sorgligen avliden "Avatar of Roses", dvs en doftpelargon som jag gillade mycket. De hade rotat sig fint, och jag borde ha planterat om dem för länge sedan. För väldigt länge sedan. Flera månader sedan faktiskt. Burken var alldeles ingrodd och ytan på vattnet hade börjat mögla. Resolut tog jag och klippte loss de friska topparna på sticklingarna och satte dem i varsin ny vattenburk. Bladen var bleka med mörkare partier kring nerverna. Illa. Jag misstänker att de tömt sig på näring, så som ett experiment tog jag och hällde två droppar flytande växtnäring i två av burkarna. Det kan betyda att jag snart får rengöra de burkarna från en massa glada alger, men förhoppningsvis kommer maten också sticklingen till del.


Efter ett tips från Colleen tog jag idag bort plasten från min såddback. Det visade sig att bara portlaken och majrovan grott - moroten ligger fortfarande under jord. Hm, måste lägga på minnet att odla morot för sig i fortsättningen. Få se om den kommer upp. Ingen skada skedd annars; jag föredrar majrova framför morot....