Att utöka sina odlingsområden

Idag har jag stått i ett öppet fönster, mer än tio meter över marken och haft litet svindel. Det är så att jag fått häcken ur och börjat inreda mitt arbetsrum - det där växterna och jag ostört ska få göra våra jobb (de växer, jag skriver). Första anhalten var då att laga persiennen, vars lina torkat och gått sönder så att lamellerna stannat i nedfällt läge. Vi har ny lina liggande för att kunna laga anordningen, men när jag tog mig en närmre titt på den visade det sig omöjligt att trä om linorna. Det var då jag tog fram hovtången, nöp av väsentliga delar och tog bort alltihop.

Var svindeln kom ifrån? Jo, jag putsade fönstret för att få in maximalt med solljus, och jag är litet höjdrädd, så att stå i ett öppet fönster på fjärde våningen fick mig mjuk i benen.

Nå, jag har nu en extra fönsterbräda att ställa växter på, men vad gör man om man inte har så många fönster - eller av någon anledning vill ha ännu mer yta att odla på? Det går att ställa växter var som helst i lägenheten, kan jag avslöja, bara man ser till att de har tillräckligt med ljus. Allt hänger på ljuset.

Ett knep att utnyttja det solljus man får in från fönstret är att odla i nivåer. Min första åtgärd i arbetsrummet kommer att vara att ställa upp en hylla precis framför (bakom?) fönsterbrädan. Det ger mig extra utrymme för växter i rummets ljusaste område - så länge jag ställer dem rätt. På fönsterbrädan ska det stå låga växter, och på hyllan bakom dem höga växter. Själv planerar jag spirningar och babyleaves på brädan och krasse och dvärgärtor (i stora krukor) på hyllan. Under årets ljusaste månader skulle jag då kunna klara mig utan extraljus. Jag kommer nog ändå att förse hyllan med en uppsättning lysrör eftersom jag gillar att leva med hängslen och livrem.

Tar du hjälp av lysrör - eller om du är lycklig nog att kunna få tag på växtanpassade LEDljus - kan du i stort sett ställa dina växter var som helst. Det finns några enkla regler; lysrören ska vara fullfärgs-, kallvita eller speciella växtljus, och de ska hänga tio centimeter ifrån plantorna (ju längre ifrån plantorna de hänger dess sämre blir ljuset). Eftersom plantor växer är det bra att se till så att du kan flytta upp lamporna då och då. Mina armaturer hänger på kedjor med länkar som är så pass stora att jag kan hänga en S-krok i dem för att fästa lampan - det blir enkelt att flytta armaturen upp och ner. Fast det ska erkännas att jag sällan hänger den snett - det stör mitt estetiska sinne...

En annan sak man ska tänka på är att man själv ska stå ut med ljuset. Plantor vill ha ljus 12 till 14 timmar om dygnet, och du kommer att befinna dig i lägenheten under den perioden. Ska du ha plantor i samma rum som du sover i ska du alltså ställa in timern (om du har timer) så att ljuset tänds efter att du stigit upp - och helst ska du också se till att du får några mörka timmar på kvällen för en 'normal' ljusbakgrund. Särskilt kallvitt ljus blir läskigt laboratoriemässigt, och man kan vilja ha en stunds mys med tända ljus efter dagens jobb, utan att göra våld på sin tekniska utrustning.

Ni som läst Parkettodlaren länge kanske reagerar på bilden här ovan. Det brukade ju vara blått ljus på bilderna? Det stämmer, och det var en kostnadsfråga - vanliga lysrör är nämligen billigare än speciella växtlysrör. Men när jag skulle byta rören i vintras hade tillverkaren gjort 'blomlysrör' som kostade exakt lika litet som vanliga lysrör, så jag beslöt mig för att prova dem. Kunde de verkligen konkurera med finare specialrör? Som ni ser lyser det lila, och växter ska trivas bäst i ljus i det blå-röda spektrat (blått + rött = lila). Personligen tycker jag bättre om det, det blir mjukare än de kallvita med blå övertoner som vi hade tidigare. Växterna ser också ut att trivas, så det verkar bli ett lyckat experiment.

Litet fakta om tilläggsljus

Dagens insats här hemma har varit att tappa ur den plastback jag fyllde med vatten igår. Jag hade tänkt spara det för att vattna blommor med, men baljan var oemotståndlig för husets yngre generation och när dunkarna för blomvatten visade sig vara fulla gav jag upp och hämtade en hävert.

För att ni ska ha litet att bita i ändå har jag letat upp en bra webbsida om tilläggsljus på nätet. Little Greenhouse är en amerikans växthusförsäljare, så de tar upp de olika tilläggsljus som tillverkas speciellt för odling. Sidan är på engelska, kortfattad och överskådlig.

Indoor Plant Grow Light Guide

Om du skulle vilja ha tilläggsljus men inte har råd med något av de här så kan du köpa kallvita vanliga lysrör, så starka som möjligt. De har visat sig vara nästan lika effektiva som specialljus och är en bra början. Jag använder dem själv.

Var gör jag av allt?

Här ser ni delar av min 'plantskola'. Triffiderna i förgrunden är en födelsedagspresent och är egentligen några frön Blomman för dagen och Månvinda som växer så att det knakar. I äggen gror egeninsamlade tomatfrön tillsammans med morot, salladslök och sallat 'Tom Thumb' (de står egentligen under den stora glasklockan, men när det här fotot togs vädrade jag dem). I en egen plastbox står Algersallad 'Tiara' och trivs. Krukorna ni ser i bakgrunden är omskolningen jag skrev om för en dryg vecka sedan. De växer inte riktigt lika snabbt, och jag misstänker att brist på ljus är en av orsakerna. Det är lätt att så frön, men nu måste jag hänga upp mina armaturer och bygga den där såddbänken jag gjort en så fin ritning till.

Om en knapp vecka är det dags för nästa sådd plus omskolning. Då måste jag flytta min första sådd någon annanstans. Jag går redan runt och tittar på olika fönster och räknar mina lämpliga armaturer (en). Kruxet är att det bästa fönstret har sin bräda två meter upp och är toppigt överst - jag kan med andra ord inte sätta upp en vanlig hylla att hänga lamporna från. Men jag har en plan! Imorgon kommer jag att stå uppflugen på en stege för att skruva fast konsoller och andra lämpliga attiraljer. Om jag inte ångrar mig och drar mina första tag med handöverfräsen istället. Oavsett vilket; bed för mig...

Det där är ju min blogg!...

För några dagar sedan landade Rosie i min brevlåda. Jag bläddrade igenom den i det halvmedvetna tillstånd som bara en småbarnsförälder kan ha på kvällen. Därför var det först idag som jag verkligen läste den. Det ska erkännas att jag tänkt plugga min blogg genom att skriva en liten insändare och skjuta in min url i texten.

Någon annan hade redan hunnit före. (Läs gärna hennes blogg.)

"Attans!" tänkte jag och var precis på väg till en annan syssla när jag tittade en extra gång på berömmet som de tryckt med fet, orange kursivstil över insändarsidan. Där fanns en hänvisning - till Parkettodlaren, med url (webadress) och allt!

Nu ska jag bara njuta av mina femton minuter i rampljuset innan jag återgår till mina växter. Ni som har hittat hit via Rosie är hjärtligt välkomna! Här är mina snabbtips för årstiden:

• Tilläggsbelysning
  
• Självvattnande krukor
  
• Skivad vitlök på jordytan för att jaga bort sorgmygg
  
• Trädgårdportlak överlever det mesta och går att skörda länge
  
• Groddar (om ni tål dem - jag gör det inte, men de är bra)
  

(Bilden kan ni för övrigt köpa som poster eller på mugg via min Cafe Press shop i USA - dollarn är billig. Jag jobbar också på att hitta en motsvarande pod-service i EU.)

Läget nu i slutet av Mars

Jag tittade häromdagen på mina portlakplantor och konstaterade att flera av dem fallit ikull. Till stora delar ser deras såddrader ut som en radda uppsalastudenter på sista April*. Bara de plantor som hamnat närmast fönstret verkade trivas.

Hmmm...

Kunde det vara fel på extraljuset? Jodå, jag behövde ingen specialapparatur för att se vad som krånglade. Det räckte med att jag satte handen under armaturen. Lampan skuggade solljuset. Visserligen är vi i slutet av Mars och solskenet kommer snart upp i tropiska mängder, men litet mer kräm vill jag ha ur en växtlampa. Jag har mig själv att skylla eftersom jag använde det rör som följde med armaturen, det är inte tänkt som växtlampa från början och har dessutom blivit ganska gammalt. Mitt nya uppdrag för inomhusträdgården är med andra ord att ge mig ut och köpa ett starkt lysande fullfärgslysrör.

Så här i slutet av Mars lägger jag utomhusodlare till min identitet. Mina växter ute på balkongen börjar vakna till liv, och jag går ut varje dag och skärskådar de olika knopparna. Jag har kanske nämnt att både myntan och lavendeln dukat under - sic transit gloria mundi. Smultronen har däremot överlevt, och behöver nu rensning och uppmuntran för att gå vidare. Plantorna har bruna bladkanter, vilket är ett dåligt tecken, men jag hoppas kunna göra något så att de rätar upp sig ändå. Det som glädjer mig mest är att mina stora växter verkar ha överlevt. Knopparna hos båda rosorna sväller, och de har snart små blad. Samma sak gäller körsbärsträdet som jag går och fingrar på varje dag. Ska jag våga hoppas på körsbär till i höst?

*Sista April firas i Uppsala med sillfrukost (nubbe obligatorisk) på morgonen, champagnegalopp nedför Carolinabacken vid lunchtid och vårbal (med tillbehör) på kvällen.

Extraljus för nybörjare

När man odlar inomhus är det bra med tilläggsljus. Om du inte tror mig kan du se på fotoserien över min odling av salvia och mynta som nu ser ut så här:



Från början såg den ut så här. Då hade växterna genomlevt en hel svensk vinter i ett av våra mörkare fönster.



Efter några dagar under tilläggsljus såg den ut så här.



Och nu är odlingen alltså så frodig och fin att jag kan dricka myntate på färsk mynta flera gånger i veckan, och har seriösa problem med var jag ska göra av all salvia. Det är helt klart att en parkettodlare inte klarar sig utan extra lampor. Men varför?

Jo, växtens "näringspyramid" ser ut så här; ljus+vatten+jord (dvs. näringsämnen ur...). Precis som den behöve en viss mängd och kvalitet av vatten och mineralämnen behöver den också en viss mängd och kvalitet av ljus.

Under sommaren i Sverige mår inomhusväxterna ganska bra, då har vi nämligen nästan lika mycket ljus som i tropikerna. På vintern har vi däremot som bäst en tredjedel av det ljuset, i värsta fall en dryg tvåhundradedel. Vårt mänskliga öga klarar inte av att se dessa stora skillnader, men växterna gör det - och svälter.

Vill man odla inomhus bör man alltså dels tänka på hur mycket ljus man ska lägga till för säsongen, dels vilken kvalitet ljuset innehåller. Grovt delas ljus upp i blått och rött ljus, där rött ger utdragen växt (skrangliga plantor), och blått ger kompakta bladiga växter. De odlare som håller på mycket med detta har för längesedan förlorat sig in i kvalitetsdiagram, fotnötter och lux, lumen och LED. Kanske kommer jag också dit en gång, men idag tar vi baskunskaperna.

Lättaste sättet för en amatörodlare att få rätt ljus till sina plantor är att gå till Clas Ohlson och köpa deras färdiga växtarmatur (det är den jag använder på bilderna), för med den följer en speciell växtlampa. Dessutom kan man köpa extralampor på samma ställe. Om man nu vill odla över ett större område än bara en planta är det förmodligen bättre att använda en lysrörsarmatur med ett rakt, "vanligt" lysrör.

Växtlampor finns också som raka lysrör, men eftersom de flesta växter man har i hemmet brukar stå i fönstren gäller det här att komplettera solljuset, och då kan man nöja sig med ett "fullfärgslysrör". De är tämligen vanliga, och bra mycket billigare.

Det sistnämnda var intressant för min egen del. Armaturen jag hängt upp över min snabbörtagård och såddbox innehåller ett lysrör med blåvitt ljus. Trots att den hängt uppe i flera dar nu har jag inte märkt någon avsevärd skillnad på hur växterna mår - det gjorde jag med salvian och myntan. Förmodligen är det ingen bra kvalitet på det ljuset, så jag måste byta. Fullfärgslysrör kommer att stjäla en del ur min ansträngda budget, men långt mycket mindre än om jag tar 'riktiga' växtlampor. Jag kommer att hålla er underrättade om resultaten.

Läget just nu

Och här ser vi mina små plantor, och hur de tittar på sig själv i fönsterrutan. De verkar fortfarande inte ha noterat att det finns extraljus, så jag har sänkt lampan på deras sida av fönstret. Den sneda armaturen ger vårt bibliotek en något anarkistisk look, vilket på sätt och vis kompletterar de strama bokhyllorna. Jag är ingen vän av för mycket ordning.

Idag var jag också tvungen att fylla magasinen i mina hemgjorda självvattnande krukor, så jag är överlycklig! Det betyder nämligen att de fungerar som de ska. Backen med snabbörtagården hade ett helt tomt magasin, medan såbacken hade några droppar kvar, vilket också visar att de fullväxta plantorna dricker. Jag tog risken att ge både örtagård och nysådden krukväxtnäring i vattnet, så får vi se hur det påverkar dem.

Dessutom börjar morötterna sticka upp sina hjärtblad. Jay!

Rymd och ljus

Nu på eftermiddagen öppnade jag mickron och hittade mjölken maken min värmt åt mig till förmiddagsfikat. Det har varit ont om sömn på sistone.

När jag känner mig så här soggig ägnar jag mig helst åt praktiskt arbete, så idag satte jag upp det extraljus som mina odlingar kräver. Det är nog i sista stund. De små portlak- och majroveplantorna har sträckt sig efter ljuset så att de nästan ligger horisontellt utmed jorden dagtid.

Sätta upp denna lampa involverade borrande, elarbete och skruvande. Jag blir alltid barnsligt stolt över att klara sånt och känner mig som en hel karl. Det hela blev ännu bättre av att min son sa en av sina första tvåordsmeningar;
"Mamma borrar."

Nu sitter jag och gottar mig över detta, och tittar ut över en inomhusodling som definitivt gått in i rymdåldern.

Småsaker...

Idag har jag gjort en del småsaker eftersom Stora och Allvarliga Studier (tm) har kommit i första rummet. Fördelen med plugg är dock att man måste upp och röra på sig ibland för att inte somna över tangentbordet. Vad passar då bättre än att tex. städa upp på balkongen. De två HOLbänkarna vi köpte på IKEA förra året började falla sönder, så jag plockade helt enkelt isär dem ordentligt och ställde resterna inomhus för att torka ordentligt (det är tänkt att jag ska sätta ihop dem till leksakslådor åt sonen - jag får nog skapa en egen blog för alla mina inredningsprojekt). Rosorna kollades upp och innehållet i HOLarna ställdes i plastbackar i väntan på bättre förvaring.

Jag har nu fått upp hyllan till extraljuset, och den har blivit pelargonhylla. Zonalpelargonen jag fått som gåva behövde vattnas och jag tittade över de sticklingar jag sparat från en sorgligen avliden "Avatar of Roses", dvs en doftpelargon som jag gillade mycket. De hade rotat sig fint, och jag borde ha planterat om dem för länge sedan. För väldigt länge sedan. Flera månader sedan faktiskt. Burken var alldeles ingrodd och ytan på vattnet hade börjat mögla. Resolut tog jag och klippte loss de friska topparna på sticklingarna och satte dem i varsin ny vattenburk. Bladen var bleka med mörkare partier kring nerverna. Illa. Jag misstänker att de tömt sig på näring, så som ett experiment tog jag och hällde två droppar flytande växtnäring i två av burkarna. Det kan betyda att jag snart får rengöra de burkarna från en massa glada alger, men förhoppningsvis kommer maten också sticklingen till del.


Efter ett tips från Colleen tog jag idag bort plasten från min såddback. Det visade sig att bara portlaken och majrovan grott - moroten ligger fortfarande under jord. Hm, måste lägga på minnet att odla morot för sig i fortsättningen. Få se om den kommer upp. Ingen skada skedd annars; jag föredrar majrova framför morot....

Extraljus för fönsterbräda, del 2.

Eftersom jag nu bevisat att jag är kvinna nog att skruva i väggarna bad jag maken sätta upp den andra konsollen.

Fortsättning följer...

Extraljus för fönsterbräda, del 1.

Min son är sjuk. Detta betyder att jag igår jobbade hemma, samtidigt som maken och sonen också sprang omkring i huset. Jag tyckte att det var ett läge som kunde utnyttjas. På lager har jag nämligen allt som krävs för att förse en hel fönsterbräda med extraljus; lysrör, armatur, kedjor att hänga armaturen i och konsoller att hänga kedjorna ifrån - fästpunkterna för kedjorna måste nämligen placeras någon decimeter ut från väggen för att lampan ska positioneras rätt. Jag upptäckte det när jag hängde upp extraljuset för örtträdgården, och fick ta till litet mer rustika metoder den gången.

Jag började med att öppna lysrörsarmaturen och stirra mystifierat på innehållet. I ärlighetens namn är det inte så svårt; allt är färgkodat, det finns en lagom lång bruksanvisning, och det är bara en sladd och en lampa jag ska hålla reda på förutom fästpunkterna. Men att ha maken i närheten triggade mitt dåliga mekanikersjälvförtroende, det som inympas i tjejer med både enkla och dubbla budskap under hela vår uppväxt. Och maken tassade runt och hjälpte gärna till - om så bara för att sätta ett batteri i laddaren. Suget att be om det var nästan oövervinnerligt. Men både jag och maken höll ut.

Armaturen är av en sån typ som ska hängas i våtutrymmen. Alltså har kåpan rejäla klämmor och packningar, plus två gummipluttar som ska användas för att täta utgångshålet för sladden. Dessa kom i en påse tillsammans med extra klämmor till kåpan och de packningar man skulle täta fästena med. Två skruvar att borra fast hela härligheten med utlovades också, men de såg jag inte röken av. Och det var lika bra det eftersom jag ändå tänkte hänga lampan i kedjor. Om det sedan visar sig att jag måste ha hela paketet tätt är min plan att täta de hålen med ett par klickar flytande silikongummi.

Problem uppstod när jag planerade varifrån kedjorna skulle hänga. Konsollerna måste nämligen fästas så långt isär att kedjorna skulle hänga snett om man hängde dem direkt därifrån. Det är ju inte estetiskt! En enkel lösning vore att lägga en hylla över konsolerna, och fästa kedjorna i den. Tyvärr hade vi inte någon lagom lång planka hemma för detta. Jag var inne på att sno några spjälor från en kasserad inomhusbalustrad. Maken hävdade att de var för korta och föreslog ett kvastskaft.

Det fick bli ett kvastskaft.

Dags att sätta igång. Med en konsol i ena nypan och en linjal i den andra. klev jag upp på en stegpall från IKEA för att mäta ut exakt var den och dess broder skulle sitta. Jag ville ha underdelen på den kommande hyllan precis i kant med fönsterfodret. På det viset trodde jag mig få till ett vågrätt hyllplan. Det visade sig att våra fönster är något sneda - vi bor ett av de hus som smäcktes upp i slutet på åttiotalet, när estetik visserligen var inne, men man var inte så noga med att bygga bra. Jag svor och bänglades med linjalen för att få till en linje som åtminstone skulle uppfattas som visuellt logisk. Maken undrade varför jag inte markerade hålen där jag skulle skruva. Jag undrade vad jag skulle göra det för när jag behövde en siktlinje.

Då var det dags för skruvdragaren. Den fick mig genast att fantisera om blödande sår och olyckor och hoppades att maken skulle erbjuda sig. Det gjorde han inte. Vi tittade däremot på väggen för att se var reglarna går. Väggen består av gipsskivor spikade på reglar, och dessa reglar har transporterat in fukt till den grad att de ritat grå ränder på våra tapeter. Praktiskt sådana här gånger. Poängen med att hitta reglarna är att om man hittar dem kan man skruva direkt i dem och slippa använda en massa specialgrunkor för att få skruvarna att sitta fast. Tjohooo! Jag kunde använda reglarna på båda sidorna om fönstret. Den hyllan kommer att sitta.

Upp på pallen igen, konsollen mot väggen, skruven fast i bitsen (som är magnetisk) och så skruva direkt i hålet. Då visade det sig att konsollen var så liten och nätt att dragaren inte fick plats och tippades en aning åt sidan. Skruven gick snett, och jädrar vad trögt det var! Ilsket hoppade jag ner för att byta till vår lilla skruvdragare - som naturligtvis var ännu svagare och inte ett dugg smidigare. Den handdragna bitskruvmejseln var bara ett skämt. Hjälpsamt satte maken på en extra förlängare på den stora skruvdragaren, och då gick det att komma åt. Det vill säga, komma åt alla hål utom det nedre, som skymdes av konsollens bärande tvärbalk. Hur tänker man när man ritar något sånt? "Vi har ett extra skruvhål här som dekoration"? Naturligtvis lyckades jag också gröpa ut stjärnfästena i skruvarna genom att vara frökenmässig när jag lade an, så att bitsen snurrade runt som en fräs i spåret istället för att gripa tag.

BAH! Där får man för att man ska visa sig kapabel!

Till slut hade jag skruvat i alla skruvar - den sista hade bara en centimeter kvar. Då säger skruvdragaren

MuuuuuÖÖÖÖÖÖÖhhhhhhhh.

Batteriet slut. Inget extrabatteri finns.

Efter att ha påpekat för maken att sätta i batterier i laddare är så lätt att jag kan göra det själv placerar jag batteriet i laddaren och återgår till att kontemplera lysrörsarmaturen. Jag packar upp de delar som låg i påsen, går noggrant igenom manualen och klämmer litet på en gummipropp. Det här verkar enkelt. Ska bara borra upp fästen för kedjorna. Men först förklarar jag för maken vad jag tänker göra - helt enkelt för att han råkar finnas i närheten och har tusen egna förslag på hur detta ska göras. Min metod får godkännande (bra - besparar mig en del tjafs). Sedan sätter vi upp vår "sammenklappeliga arbeidsbänk" och jag skruvar fast överdelen på kåpan i den. Samtidigt passar jag på att klämma dit den klämma som lossnat.

Batteriet har nu suttit ett tag i laddaren. Jag monterar det på dragaren igen, maken visar mig på rätt borr och jag sätter stålet mot kåpan. Det drar snett, så jag stannar upp och tar ett nytt tag innan plasten fnasat sig för mycket. Stålet mot kåpan igen, fastare grepp och....

MuuuuuÖÖÖÖÖÖÖhhhhhhhh.

Inte mycket kräm i det batteriet.

Maken konstaterar att det nog inte är meningen att jag ska jobba med detta just nu. Jag håller med. Någon form av tecken är det. Så lägesrapporten just nu är:

Efter en hel förmiddags jobb har jag lyckats sätta upp en (1) konsoll.

Min lilla örtaträdgård - en uppdatering

Jag tänkte att ni skulle få se hur örtaträdgården ser ut efter en två - tre veckor med tilläggsljus. Som ni ser är både salvians och myntans blad ganska små, men nu är de friskt gröna, och myntan försöker ivrigt annektera den tomma plats som jag tänkt att så basilika på - bara jag hittar mina basilikafrön.

Om ni inte minns hur örtagården såg ut innan dess så får ni här en bild på hur den såg ut då jag just klippt bort allt veset och risigt (två dagar efter att jag satt upp tilläggsljuset).

Framgångar hittills

Jag är av den fasta övertygelsen att analysera framgångarna är viktigare än att analysera bakslagen



*Jag satte upp tilläggsljus – uppenbarligen är det väldigt mörkt även i fönstren här eftersom salvian och myntan växer helt annorlunda sedan lampan sattes upp.



Hm, den här omgångens framgångar var kort. Jag har som mål att mina analyser av projekten ska ha omvända proportioner; misstagen ska vara enstaka, och framgångarna legio. Bered er för övrigt på en bildserie av hur jag monterar, dekorerar och sätter upp två lysrörsarmaturer för att utöka mina odlingsområden.



Dekorera? Ja, ni anar inte hur fula de är, och jag ska ju bo här också...

 

Suck... fast å andra sidan!

Det är inte kul att göra misstag. De flesta av mina babyleaves har vissnat och är döende. I enbart en kruka växer de så att de knakar, jag hade hoppats på litet större framgång. Som ni redan vet packar jorden ihop sig till en hård kaka när jag vattnar, och när jag tänker efter har jag nog slarvat litet med vattningen överhuvudtaget. Det var fortfarande fuktigt när jag kände efter i krukorna, men definitivt åt det torkande hållet. Just nu hoppas jag på att nedsänkningsmetoden ska fungera, och har ställt de behållare där växterna verkar leva i vatten upp till kanten. Kanske väcker det inte bara plantorna utan fluffar också upp jorden...? Kan man hoppas?



Tilläggsljuset som jag satte upp fungerar dock utmärkt. Både salvian och myntan sätter nya blad med stor entusiasm, och har fått toppas. Just nu njuter jag årets första kopp myntate på hemodlade örter. Dessutom kom Thompson & Morgan katalogen igår. Detta är växtporr på högsta nivå! Det är tur att jag är pank, annars skulle jag köpa ännu fler skumma fröer.



Och blåbärsplantor! Definitivt blåbärsplantor!

 

Den goda jorden...?

Hm, jag har uppdaterat mitt bloggerkonto till det nya och finessfyllda Blogger (*ting*), därav min cybertystnad. Nu håller jag på och leker med finesserna och har redan hunnit tappa bort ett inlägg. Lyckligtvis innehöll det bara en bild, så det blir inte svårt att rekonstruera, men retsamt är det.



Bilden? Jo, se här; detta är två av mina salladskrukor.  De är planterade vid samma tillfälle och i samma jord - billig såjord som förmodligen inköpts på Coop. Ljusförhållandena är något olika - den ena står i söderfönster, vilket den andra inte gör. Å andra sidan står den precis i närheten av tilläggslampan med det lila och läskiga ljuset som ska vara bra för plantor, och jag vill gärna tro att det räknas.

Ja, det är den vissnade plantan som inte står i söder. Känner man på jorden i krukan har den sjunkit ihop till en hård kaka vid vattningarna - en fuktig torvkaka som verkar kväva rötterna. I söderkrukan är jorden fluffig och mer förlåtande. Men jag använde ju jord ur samma säck ju! Varför uppför den sig då annorlunda? Jordkvaliteten har säkert något med saken att göra, men i övrigt kan jag bara skylla på antingen bevattningsteknik eller ljusförhållanden. Här krävs mer forskning! (Hurraaaaa!!!)

Så här ser min lilla örtträdgård ut just nu. Jag tröttnade på alla risiga stronkar som hängde härs och tvärs och klippte ner örterna till ca tre centimeters längd. De verkar ha mått bra av tilläggsljuset. Bladen är grönare och på de stumpar jag lämnade kommer massor med nya små blad. För min inre syn ser jag något mörkgrönt som väller över alla kanter.

Salladsodlingarna ser ut som de brukar. *Suck* Jag grips hela tiden av en önskan att skrika "VÄX!!!!!!!" och skvätta på en massa konstiga tillväxthormoner...

Varde ljus!

Jahapp! I mitt köksfönster har jag en stor självvattnande kruka fylld med salvia och mynta. Den såg ut så här i torsdags:



Knappast någon upplyftande syn, eller hur? Detta är resultatet av viss vanvård kombinerat med för lite ljus. Men lösningen finns på nära håll - Clas Olson säljer dessa:



Fråga mig inte varför den heter "Megaman" - jag tänker hela tiden på den som "hiphoplampan". Enligt texten utanpå är den perfekt för att ge plågade växter tilläggsljus. Eftersom vetenskapligt pålitliga undersökningar visat att man inte behöver speciella växtlampor (grovt förklarat; de lyser extra mycket med ljus som plantor tycker om) utan att det duger med vanliga lysrör var jag bara ute efter lampskärmen. Det visade sig dock att en växtlampa följde med i föpackningen, så jag tackade och tog emot.



Som ni ser på bilden var lampan tänkt att ha i taket, som en taklampa. Jag ville sätta den i ett väggurtag och använda den som fönsterlampa. Alltså skarvade jag sladden och satte på en ny kontakt.



Skarva sladdar och byta ut kontakter är något man lär sig i skolan, MEN MAN SKA ABSOLUT INTE GÖRA DET OM MAN INTE ÄR HELT SÄKER PÅ VAD MAN GÖR - STARKSTRÖM DÖDAR! Jag har en make som är elbehörig och som nyfiket (men onödigt) sprang in och ut ur rummet för att se hur jag klarade mig. Mitt enda misstag var att jag monterade kontakten på sladden utan att trä på kåpan först - en klassiker, enligt honom.



Dåså, sladden var skarvad och den nya kontakten var påsatt, så då kunde jag plocka fram en timer och hänga upp hela härligheten i mitt köksfönster. Timern satte jag på ljus mellan 05.30 och 19.30, eftersom jag hört att växter behöver 12-14 timmars extraljus. Nu ser det alltså ut så här i mitt köksfönster.



Den risiga växten har nu fått ett lila och läskigt ljus att bada sig i. Tänk, teknikens under...