Pånyttfödelse

Det här är en av de två rosenbönor 'Enorma' som jag sådde i Februari. De blev länge stående i "preliminära" krukor i biblioteket, så länge att projektet de var menade för frös inne. I början av Juni arrangerade jag om balkongen (ett annat projekt som fått vänta) och ställde ut krukorna utan någon som helst avhärdning. Pang bom bara! Resultatet lät inte vänta på sig - båda plantorna tvärdog på några dagar.

Det enda som blev kvar var en liten grön bladrosett längst ut på ena plantan. Mjukis som jag är kunde jag inte förmå mig att kasta den så länge något levde, och väntade därför några dagar för att se de sista bladen dö.

Det gjorde de inte.

Istället började nya blad växa, och nu bulnar knoppar längs en lång ranka i spaljén. Även om jag inte tror att plantan blir så stor som den kunde ha blivit så hoppas jag att den ska hinna bli grön och fin igen, och kanske få några blommor. Det är nog därför jag odlar; man blir så lätt förlåten, och man kan till och med få beskåda en pånyttfödelse.

Nu är det för övrigt dags för pånyttfödelse överlag. Den senaste veckans hetta har gått hårt åt växterna - mycket eftersom jag inte hunnit vattna i takt med behovet. Tripsen har haft julafton, ätit upp alla mina krasseplantor (*snyft* de var så vackra - och inte hann jag fota dem för bloggen heller) och gått hårt åt tomaterna. Visserligen är plantorna nu ganska gamla och borde pensioneras, men det är ingen ursäkt för vandalism! I mina mörka stunder funderar jag på att slänga varje planta, tvätta ur varje fönster och börja om på nytt igen. I mina mer sansade stunder undrar jag om det verkligen behövs så drastiska åtgärder - det är ju ingen liten operation. Än så länge vinner min sansade sida - eller är det den trötta?..

Jag har haft svårt att sova i värmen, så jag kommer inte att försöka några mer avancerade odlingsråd än så här - min hjärna är sömnomtöcknad nog utan att jag försöker mig på djupa instruktioner. Ha det gott under veckan!

Svåra beslut

Som ni märkt har jag inte bloggat på några dagar - det har varit en tid av svåra beslut och det har tagit på krafterna. Vi tittade på ett hus i Torsdags som har 7500kvm stor trädgård och som ligger utanför Uppsala - och vi blev kära hela familjen. Trädgården var inte bara stor, den var vacker, med en lada för eventuella företag och en gäststuga som hade kunnat vara undantagsstuga för åldrande svärisar eller skrivarstuga för en författande mamma. Sonen sprang runt i trädgården i ett ständigt kvillrande, och pappa kunde konstatera att där fanns både springvänliga gräsmattor och en ravin lagom stor att klättra runt i - när ättelägget själv blir äldre.

När det är så, då är det svårt att konstatera att vi i alla fall inte ska köpa stället. Det låg för långt ifrån saker som vi vill ha tillgång till; rätt* skolor, bibliotek och museum. Ja, ni läste rätt - vi är en familj vars uppfattning om ett lyckat boende är att ha tillgång till minst ett museum och ett bibliotek, en trädgård är grädde på moset. Dessutom skulle vi hamna så långt ifrån våra vänner att vi helt skulle tappa kontakten med dem, och när saker och ting står och väger på det här viset är det människor (dvs. vänner och familj) som får prioritet över materiella saker.

Jag säger det igen, det var ett svårt beslut. Kanske låter det konstigt, men det var en tröst att när mäklaren ringde oss igår och det visade sig att budgivningen redan hunnit så långt att priset låg 250.000:- över det pris som vi kunde tänka oss att ge för stället (och, kan jag tillägga, det låg nästan en halv miljon över utgångspris). Jag hoppas att huset och trädgården köps av några tar hand om dem precis lika väl som de gamla ägarna. Det är sällan man ser något som blivit så älskat.

Ett annat svårt beslut jag tvingats ta är om Parkettodlarens framtid. Det har gått trögare och trögare att blogga, och jag har lekt med tanken på att lägga ner bloggen helt. Nu vill jag inte det; jag är precis på gränsen till att lyckas med experimentet - jag börjar få in odlandet i fingrarna och vet vad jag ska satsa på för att kunna få skörd hela tiden, nu är det "bara" att trimma in rutinerna så att det verkligen funkar. Men nu när jag jobbar har jag ont om tid, så pass att jag måste dra ner på bloggandet för att hinna med att ta hand om växterna. Och det är klart, en parkettodlarblogg utan odlingar vore tämligen bortkastat.

Jag har alltså bestämt mig för att dra ner på uppdateringarna av bloggen, men att ändå fortsätta blogga. Framöver kommer Parkettodlaren att uppdateras på Tisdagar, med eventuella bonusuppdateringar om någon planta ser extra vacker ut och behöver fotas :).

Den tid jag tjänar på detta kommer jag använda till en rad olika saker - för parkettodlingens del blir det mycket sjukdoms- och ohyresbekämpningar. Jag har tröttnat på att se en planta resa sig fint i fröet bara för att några dagar senare tvingas ge upp på grund av bruna eller utsugna fläckar över det hela. Det krävs rejäla åtgärder för att få bukt med det här. Dessutom har jag en del stora projekt på gång som kräver grundförberedelse; jag måste lära in flera olika mjukvaruprogram och rätt mycket annat också för att kunna göra det jag vill. Fördelen med att jag tar mig tid för det här ("tid" hoppas jag motsvarar ungefär ett år) är att när jag återgår till full fart igen, så kommer Parkettodlaren att svinga ut i cyberrymden via fler kanaler än bloggande.

Så, Parkettodlaren går nu in i en kontrollerad blog fade, men det är en fade som leder till något gott.

*Det där låter snobbigt, men vi är något av ufon i vår familj, och med en familjehistoria där två generationer på båda sidor utsatts för mobbing vill jag inte att min son ska bli den tredje, så jag håller noggrann koll på skolorna för att hitta en där han kan passa in. Jag tror att jag har hittat en, och jag hoppas att den håller kvaliteten fram tills att han börjar skolan.

Glad midsommar!

Skam till sägandes sov vi över Midsommar i år - när vi väl kommit till festplatsen var stången redan rest och dansen pågick för fullt. Nå, vi deppade inte så mycket för det, utan försåg oss med varmkorv, jordgubbstårta och dricka. Festarrangörerna där vi var har klass - tårtorna de la under jordgubbarna i år var antingen en mycket god cheesecake eller en mycket kladdig chokladdkaka med grädde. Men det kändes litet rumphugget, så jag lovade sonen att vi ska fira en riktig midsommar nästa år.

Glad midsommar allihop!

Murphy anfaller på flera fronter...

Sedan jag skrev här att plantorna skulle klara sig för att det var molnigt (och riktigt uschelt väder) har det varit strålande sol här i Uppsala. Hrmpf! Där får man för att man är självsäker. Och tro inte att solskenet kommer att räcka till midsommarfirandet, enligt min erfarenhet regnar det alltid den dagen. Jag förstår inte varför man inte syr upp folkdräkter i galon.

Ja, jag är litet bister just nu. Skatteverket har slarvat bort min deklaration och nu vill de kräva pengar av den för att jag "inte lämnat in den". Nu står jag alltså (ja, står - benet protesterar) och kopierar kladdar (för hade jag vett att ta en kopia då i Maj? Oooooo nej!) och fyller i nya blanketter för brinnande livet. Blommorna får vara törstiga ett tag till, jag har en förseningsavgift att fäktas med.

Fortsätt för övrigt att rösta i omröstningen om jag ska bo på stan eller landet. Intressanta skillnader börjar utkristallisera sig mellan Parkettodlaren och Indoor Gardener - jag kommer att analysera dem grundligt sedan omröstningen är stängd :)

Och skorna kastade jag...

*host* *hrm* Jag måste verkligen se över mitt liv. I flera veckor har jag gått med ett par skor som gett mig inflammation i benet utan att bry mig nämnvärt - tills igår kväll då jag steg ner från en stol och det kändes som om något brast i ett muskelfäste. Sedan dess har min gångstil sett ut mer som om jag försökte patentera något hos ministry of sillywalks än som om jag försökte ta mig någonstans, så jag ringde vårdcentralen och frågade om jag kunde få låna ett par kryckor.
"Visst" sa dom "kom hit bara!"
Jag tog mig dit och upptäckte att datasystemet brutit ihop. Korridorerna var fulla av doktorer som vandrande runt med något irrande i blicken och frågade
"Vem är du? Ska du in till mig nu?"
Sköterskan som skulle lämna kryckorna till mig hade dock så pass mycket koll att hon spanat in mig i väntrummet och anpassat dem åt mig redan innan jag steg in i hennes mottagningsrum. Jag var impad. Hon lämnade en utlåningslapp i receptionen så att jag kunde lämna tillbaka kryckorna officiellt när jag var klar med dem och sedan skuttade jag ut igen.

Tro mig, efter att ha haltat runt i snart ett dygn känns det som man skuttar när man får sina kryckor.

Jag har upptäckt att det är svårt att vattna med vattenkanna på kryckor, och jag misstänker att mina odlingar får finna sig i litet vanvård i några dagar framöver. Lyckligtvis är det molnigt och jag vattnade i förrgår, så de kommer att klara sig ett tag - och sedan, ännu mera lyckligtvis, kan jag be parkettmaken om hjälp.

Jag har satt upp en liten omröstning i högerspalten - vi håller som bekant på att leta efter nytt boende. Problemet är att jag själv velar mellan en liten lägenhet i stan och ett litet större hus på landet som är billigare och där jag kan odla i större skala (i det senare fallet får jag väl sätta upp en till blogg "Parkettodlaren utomhus" eller liknande). Det vore kul att höra vad ni, mina läsare tycker, om så bara som ett litet klick på en "poll".

Reboota parkettodlaren...

Det känns som att starta om livet det här. Jag vilar mycket, mestadels genom att titta på film för att inte upptäcka att jag har massor att göra omkring mig, och jag mår bättre och bättre. Melonerna och chiliplantorna har gjort sin första resa ut på balkongen för att härdas - idag har varit en ovanligt mulen dag, vilket är bra. Solljuset är ofta ett lika stort problem som temperaturförändringarna när man planterar ut inneväxter.

Jag har också tid att drömma och fundera på vad jag egentligen vill. Just nu saknar mitt liv ett fokus och istället har jag massor med storslagna planer som inte samarbetar. En av drömmarna är att öppna en stor inomhusfarm, och jag tror att jag kan få en del goda idéer i Japan (jag är knappast ensam om de här drömmarna och vissa har kommit längre än andra). Fast jag tror inte att min farm blir lika steril som den här.

Fler växtplaner

Uppmuntrad av framgången med nyårslöftena tänkte jag sätta upp några mål för den närmsta framtiden:

• Städa ut gamla, misslyckade försådder
  
• beställa nematoder för att bekämpa sorgmyggen
  
• härda en melon och de två chiliplantorna för balkongliv
  
• plantera en melon i tunnan som innehöll pumpaplantan (nej, jag ger aldrig upp)
  

Det finns mer saker som pockar på att göras, men jag nöjer mig med det här, annars blir listan så lång att jag ger upp när jag tittar på den. Hm, enligt god projektledarsed ska jag också sätta upp ett tidsmål, så vi säger väl att allt ska vara gjort måndag nästa vecka.

Hur gick det med planerna jag skulle hålla mig till?

Den första januari i år gav jag ett nyårslöfte, och det var

Hålla mig till planen

Sedan har jag gladeligen glömt vilken planerna var, men de har liksom hängt över mig som ett mörkt moln ändå. Därför tog jag just och tittade på bloggen för att se vad det var jag skulle göra och hittade en kort lista (*lättad suck*). Låt oss gå igenom den punkt för punkt

• Sätta upp två nya odlingsfönster inomhus
  

Det har jag gjort, även om jag inte satt upp tilläggsljus som jag tänkte först. Dels provar jag att odla mangold under mörkare förhållanden (vilket den ska tåla), dels är det sommar och tilläggsljus är onödigt i ett av dem.

• Bygga nio högbäddar på mina kolonilotter
  

Inte gjort, och det eftersom jag blev tvungen att säga upp kolonilotterna. Jag saknar dem, men inomhusträdgårdarna tar all den tid jag har.

• Röja och tapetsera mitt arbetsrum
  

Detta står på tur att göras - just nu tapetserar vi hallen och säljer av ägodelar så att det överhuvudtaget går att komma in i arbetsrummet. Det har varit skräpkammare väl länge.

• Sätta upp en levande vägg i arbetsrummet med hjälp av akvaponiska system
  

Vi ska ju flytta, så detta kommer förmodligen att bli i nästa arbetsrum.

Jag måste säga att jag ligger bättre till än jag trodde själv. Två punkter är avpoletterade (jag kan inte gärna bygga högbäddar när jag inte har kvar lotten), och en på gång att utföras.

Fast det finns en plan jag inte har hållit - jag har inte gått ner i vikt. Men jag lovar, jag ska snart ta tag i det! Snart. Absolut. Jättesnart...

(Varför, varför ska kanelbullar vara så goda?)

Linus på Linjen sår och 'skördar'

Maskarna har fått sina nya hem, blommorna trivs och jag äter tomater som smågodis. Det finns egentligen inte så mycket att säga idag. Snart tar jag nya tag, jag har fått igång mitt trådlösa nät. Det låter kanske inte så epokgörande, men det betyder att jag kan krypa upp i ett soffhörn och jobba med datorn - och det har visat sig vara avgörande för att jag ska kunna hålla mig frisk. Håll tummarna för att det gäller också den här gången så får ni snart se nya projekt i bloggen.

Under tiden kan ni ta er en titt på en av mina barndomsfavoriter Linus på Linjen. Jag lyckades faktiskt hitta ett avsnitt där han sår och skördar (något som inte var helt lätt, Linus äventyr är... mångskiftande). Om ni tycker att ni känner igen rösten och språket så är det för att samma person har gett röst åt Pingu.

Libera kandi på er!

Maskarnas nya hem!

Nu har maskarna fått sina nya hem. Jag fotade lådorna innan jag flyttade komposterna för att ni skulle få se hur jag har borrat hålen. Det blev kanske litet otydligt, men som ni ser har jag dubbla lådor, den inre har hål i botten för att lakvattnet ska kunna rinna ut (den yttre har följaktligen en hel botten). Långsidorna och en av kortsidorna har borrade hål rätt igenom båda lådorna - just det, jag ställde ihop dem och borrade rätt igenom, det är det enda lätta sättet att få hålen på inre och yttre sidan att stämma överens.

Det här är standardlådor från IKEA (SAMLA storlek 39*28*14 närmare bestämt) och de har flera fördelar; de är relativt små, de är stapelbara och maskarna trivs i dem. Detta gör att jag lätt kan stoppa undan komposterna och om jag måste stapla dem så står de stadigt. Dessutom är det lätt att utöka kompostytan - jag tillverkar bara en till och ställer ovanpå de andra två. Det är också något sånt jag tänker göra; när de gamla komposterna är rengjorda kommer den bästa av dem att återgå till systemet. Just nu står gamlingarna dock dränkta i såpvatten - huj, vad de var ingrodda!

En liten film i väntan på Parkettodlaren

Just nu jobbar jag hårt på maskisarnas nya hem. Tyvärr tillåter inte Aardman Commersials att jag lägger upp videon här - men medan ni väntar kan ni väl ta och titta på deras reklam för en Knorrprodukt. Efter att ha skördat orimliga mängder tomater tycket jag att den passade.

Superhjältar

En intervju räddar maskarna

I fredags hade jag journalisten Åsa Kjellman Erici på besök. Hon intervjuade mig för Odla med Stadsgrönt - ett program på SR som handlar om odling i staden i alla dess former. Förra programmet hade ett reportage om Guerilla Gardening i Sverige, för den som är intresserad - och programmen går dessutom att ladda ner på mp3-spelaren och lyssna på medan man fixar med odlingarna (det gör jag) så de är lätta att höra i efterhand.

Bland de saker vi gjorde var att lukta på maskkomposten. Den luktade inte alls bra. Åsa Kjellman Erici var en mycket trevlig journalist stod ut med det mesta, och jag har lärt mig en sak; om man vill spela in litet bakgrundsljud som lokalfärg så är parkettodling ovanligt tyst.

När det gäller den luktande maskkomposten har jag funderat under helgen på varför. Maskkomposter ska inte lukta illa, och dessutom var det ont om maskar i den. Sedan slog det mig som en hammare; det var den komposten som fick färre lufthål av de två jag gjort. När jag nu börjat lägga i bokashi i komposten har det i ett slag kommit många fler syrekrävande organismer i den och syretillförseln har plötsligt blivit för liten. Idag var jag alltså på IKEA och köpte fyra plastlådor för att tillverka nya, mer luftiga behållare till mina maskisar.

Guerilla Gardening

Guerilla gardening är inte så stort i Sverige - än. Jag hoppas att det kommer, för vi har många offentliga miljöer som behöver en hjälpande hand, och det skulle dra folk från datorerna ett tag ;). Jag hittade en film på YouTube om hur det funkar, och man kan läsa mer om det här, så när ni vill ha omväxling från inomhusgrönsakerna kan ni slå er samman och förblomstra betongen.

Trevlig helg!

Det är mycket nu - men det kommer auberginer!

Jodå, just nu är det spännande! Vi har fått lånelöfte från en av bankerna vi pratat med och kan börja bjuda på lägenheten. Nu gäller det att hålla tummarna så att både den affären går i lås och att vi får så mycket vi hoppas på för vårt nuvarande hem. Tack för att ni håller tummarna för mig, det här är mer spännande en skräckfilm och bergochdalbana tillsammans.

Idag hittade jag också början på en aubergine på en av mina aubergineplantor! De är snart ett halvår gamla, så jag hade gett upp hoppet om att det skulle hända något, och dessutom har de alla blivit hårt ansatta av tripsen. Men undrens tid är inte förbi, så om jag sköter mina plantor väl kommer jag att kunna laga baba ganoush om några veckor. Woot!

I väntans tider...

Har precis kommit hem från en lägenhetsvisning - vi tänker flytta. Kanske blir det den här lägenheten, kanske blir det en annan, allt beror på vad banken säger och vilka motparter vi har i budgivningen. Oavsett vad som händer vet vi att det blir något mycket mindre, närmare en tredjedel av den yta vi bor på nu.

Hur blir det då med parkettodlandet?

Det blir en utmaning. Just nu har jag förmånen att ha en planritning att utgå ifrån, så jag sitter och möblerar in både tomatodlingar, spirningar och annat som fungerar i en lägenhet. Jag är glad att jag hållit på med det här några år nu, så att jag vet vilka saker jag ska satsa på.

Fördelen med flytten är att experimentet kommer närmare verkligheten; just nu bor vi ju inte i en normal lägenhet för tre personer, den är alldeles för stor och dessutom i två våningar. Det vi flyttar till kommer att passa mycket bättre, så jag är försiktigt förhoppningsfull. Om inte annat så för att det här blir en bra chans att rensa ut allt onödigt man samlat på sig genom åren.

Men. Vi har inte köpt lägenheten än. Var snäll och håll tummarna för oss - den skulle passa oss väldigt bra.

Ditt och datt

Vi har gjort vår månadshandling idag, och städat hela nedervåningen, så jag borde inte vara förvånad över att jag inte orkar vattna blommorna. Trots allt är jag förkyld och har litet mindre krafter än jag brukar. Men det är retsamt, mycket retsamt, för jag kan se att allt är jättetörstigt. Jag tror att jag kommer att vika hela morgondagen åt att städa ordentligt här och se till att trädgårdarna blir glada och roliga att sköta.

Så en liten skörderapport. Jag kan numer ta cirka 100g tomater från mina tomatplantor var annan eller var tredje dag. Klippgrönt har jag bara skördat en gång och då fick jag ut 40g - vilket låter litet men det var cirka en liter blad så det räckte till en imponerande sallad i alla fall.

Till sist; vi vann inte Melodifestivalen, men det var en svensk som tog hem Best Show Garden på Chelsea Flower Show i veckan. Ulf Nordfjell designade the Daily Telegraphs trädgård på ställningen och den första bilden i bildsviten på the Guardian är från den. Frågan är hur jag ska fira detta? Hmmmmmm... en kopp örtte och en extra smörgås måhända. Tallyho!

Citronmeliss och sköldkörtelhormon

Förkylning! Citronmeliss ska vara viruhämmande - jag har provat med citronmelisste vid tidigare förkylningar och tyckt mig känna skillnad (jag var dock inte så vetenskaplig att jag säkert kan säga att det berodde på örten och inte placebo). Jag skulle gärna hinka i mig sånt te nu, men jag kan inte eftersom:

1. Jag har inte tillräckligt med citronmeliss

2. Jag äter levaxin

Skäl ett kan nog alla förstå, men kanske att skäl två kräver en närmare förklaring; levaxin är sköldkörtelhormon som jag måste äta eftersom min egen sköldkörtel inte fungerar som den ska. Citronmeliss hindrar upptaget av levaxin i kroppen, så jag måste begränsa min användning av örten om jag vill hålla mig frisk på andra sätt.

Se där ett enkelt exempel på att även örter är "kemiska" och kan reagera med konventionella läkemedel. Och tvärtom för den delen. Tänk på det när ni odlar örter för huskurer inomhus och skaffa ett bra örtlexikon.

(Jag är en vän av böcker, men medan ni letar kan ni ta och använda er av Plants for A Future's databas - här är deras sida om citronmeliss.)

Tillbaka till självvattnande krukor igen?

Jag har precis gått runt och vattnat min djungel. Efter förra veckans utrensningar och med viss sparsamhet lyckades jag bara ösa ut tio liter vatten - drygt. Fortfarande är jag inte nöjd med odlingarna - nu när jag jobbar om dagarna orkar jag inte alltid med det som ska göras. Eller så har jag inte tid, det är en ständig fajt om minutrarna mellan mina projekt.

Så det lutar åt att jag återgår till självvattnande krukor i stor skala, även om jag tvekar. Det blir dåligt med luft kring rötterna på växterna i de plastbyttor jag använt, och jorden luktar illa när jag gör rent dem. Samtidigt sparar det både plats och vikt - och tid. Jag leker med tanken att ta de större terracottakrukorna och göra självvattnande krukor av dem. Borde kunna fungera för större plantor som aubergine, krasse och örter. Kanske att jag använder dem till bladgrönt också - jag föredrar terracotta i mina fönster.

Jag är inte säker på vad jag kommer att välja - för det är ju det där med att få tid till en stor omorganisering...

Syttende Maj

Idag är det Syttende Maj och att säga Grattis till Norge är så mycket ett understatement att det är som att använda en ärta när det krävs en melon. Jag tar chansen att lägga upp två av mina favoritfilmer med anknytning till Norge. Den ni har här ovan är kocken Andreas Viestad från New Scandinavian Cooking som lagar rökt öring med nässelsoppa - jag har ju tjatat en del om nässlor nu. Han kokar sina nässlor i enbart grädde, minsann!

Här under har ni Norges vinnande bidrag i Melodifestivalen 2009. Det kommer att dröja ett tag innan jag tröttnar på att titta på det. Låten är bra, men kolla dansarna! Jag vill också kunna göra musikaliska armhävningsvolter och hoppa upp i handstående och vifta med benen! Hmmmm, om jag börjar träna nu och jobbar hårt kanske jag klarar det till min femtioårsdag. Tror ni Frikar kan tänka sig att ta en trainee?...

Om jag skulle sammanfatta båda videorna skulle jag säga "mer av allt". Se där ett framgångsrecept som heter duga!

JätteGRATTIS till NORGE!

Tripsen och sorgmyggen lever farligt

Min nakenfröpumpa har just blivit uppäten. Snart, säger jag, snaaaaaaaaaaart, kommer jag att ha pengar att skaffa biologiska motmedel. Då ska de få!