Och så en portion Liv

Jag blir sen med såddreportaget, jag tillbringade natten mellan onsdag och torsdag på akuten.

Jodå, jag mår bra, men är litet manglad av erfarenheten. (Hur kan man visa MTV i väntrummet - utan ljud?)

Parkettodlaren kommer tillbaka!

Ni kanske undrar vad jag har gjort? Tänkt, mestadels, jag behövde tänka. Tyvärr åts ena veckan upp av norovirus, så de presenter jag tänkte ha med mig till er måste skjutas upp ett tag. Just nu sitter jag och bloggar på mitt favoritkafé och försöker låta bli att tänka på vilken kliché jag är. Konstgjorda växter har de, så jag besparar er en bild. 'Även en skabbig levande blomma är vackrare än en prunkande plastväxt' för att travestera de gamla indoeuropeerna*.

Jag har ett antal planer för bloggen. Närmast på tur står att göra nysådd inför Julen. Jag drömmer om att servera färska tomater och bladgrönt på julbordet. Nästa post blir ett bildreportage över en nysådd med allt vad det innebär, så att ni kan får en djup inblick i dess (ganska grunda) mysterier. Jag hoppas kunna göra fler poster i den stilen. En annan plan är att prova fler grödor och odlingsmetoder för att få högre avkastning. Om jag någonsin kommer att bygga de planerade såddbänkarna vet jag dock inte, vissa saker kanske man måste lämna till förgängelsen.

Med detta sagt önskar jag en Glad Diwali! till alla som firar den.



*Det ursprungliga ordspråket lyder "Även en mager häst är vackrare än en välfödd åsna".

Tillfälligt avbrott

Jag har fått en kommentar om att det är litet information om hur man odlar grönsaker inomhus på bloggen. Det är delvis på grund av att det är svårt att passa in i bloggformatet, men ärligt talat är jag inte nöjd själv. Därför stänger jag Parkettodlaren i två veckor för teknisk och faktuell uppdatering. Vi ses igen den 28/10-08!

Inget får förfaras

Solrosor och fänkål. De gör sig förmodligen lika bra i en sallad som i en bukett, och bilden visar också vad mina maskar kommer att få bo i framtiden. Jag var nere på kolonilotten och skördade häromdagen. Det går fortfarande att hitta användbara grönsaker i havet av ogräs. (Folk börjar ta sig friheter med lotten eftersom den ser övergiven ut - inte bra. Jag hoppas jag får ha kvar min mangold i alla fall.)

Fänkålen har klarat sig bra trots en del frostnätter. Min teori är att ogräset fungerar som en värmande tröja och jag har nu knölar som är handbollstora. Jag hoppas att de ska fungera i en gryta, så jag tog hem några och klippte spröten av dem för att de skulle få plats i kylskåpet. Sen insåg jag att allt det där dilliga längst ut säkert gick att torka till bäddmaterial - och så ägnade jag ytterligare en halvtimme åt att rensa spröt. Den gamla solrosbuketten hade användbara blad kvar som fick följa samma väg - dvs. upp till linnedukarna på arbetsrummet för torkning och sedan ner i maskkomposten. Ibland undrar jag om jag inte är väl sparsam.

Världsbanken och Durga Puja

Det har varit en helg i trötthetens tecken och därför får ni både Lördags- och Söndagsfilmen idag. Den första är från Världsbanken, vars kanal jag prenumererar på på YouTube. Sedan mina dagar i politiken och min aktivitet i diverse NGOs (ideella organisationer) har mitt intryck av den institutionen inte varit gott, så jag trodde länge att min prenumeration var till en alternativ organisation med ett liknande namn. Det säger både något om hur ringrostig jag är, och hur lågt jag skattade WB. Men jag kanske får tänka om litet.

Hoppas det.

Den här filmen handlar om årets Global Development Marketplace competition som hade hållbart jordbruk som tema - en fascinerande massa olika projekt där en del också kan komma parkettodlingen till nytta.

Den andra är en animerad film om Durga Puja. Durga är en indisk gudinna och hennes festival (puja) avslutades i Torsdags. Jag skulle kunna skriva ganska mycket om Durga, indisk religion och festivaler, men jag föreslår att ni njuter av filmen istället. Vissa saker måste man förstå med hjärtat.

Just det

more animals

Återkommer nästa vecka, med nya fräscha texter och grönsaker. Njut av lördags- och söndagsfilmerna i helgen!

Snart dags...

...att sätta några av mina egenodlade potatisar på groddning. Det här ska bli spännande!

Det trodde ni inte...

För några dagar sedan skickade jag Tree of Happiness Award vidare till (bla.) Hunky Gardener med "Guy Meets Garden". Han blev så glad att han skickade utmärkelsen vidare till alla sina läsare, och passade dessutom på att tagga oss allihop. Taggen innebär att jag ska berätta sju knasiga fakta om mig själv, så håll till godo:

1. Jag trumpetar när jag snyter mig. Det är så illa att min mormor en gång frågade om det ringde på dörren när jag snöt mig utanför hennes rum.

2. Ett av mina extraknäck var att jobba som tomte på en datorfirmas julfest.

3. På denna julfest brann granen upp på grund av ett felplacerat fyrverkeri, och i förlängningen gjorde det att jag bjöd Tore Skogman på glass.

4. Jag är en manickoman av stora mått. Enda orsaken till att jag inte har en ficksvets i handväskan är att jag inte har kommit på en enda ursäkt för att ha den där.

5. När jag var liten sprang jag och gömde mig så fort det blev romantik på tv. Slagsmål och blodiga krigsscener hade jag inga problem med, men de fick jag inte se för mamma. Jag hade ibland svårt att få sammanhang i de program jag tittade på.

6. Det finns ingen tv i vårt hem eftersom vi har så många andra fritidssysselsättningar. Vi gjorde oss av med den sista apparaten när vi upptäckte att det låg ett tjockt lager damm på avstängningsknappen. (Jupp - detta var så länge sedan att tv:n var försedd med en sån.)

7. Jag tog mig in på handskriftsavdelningen på British Library och fick bläddra i codexar (dvs. riktiga medeltida böcker av pergament) utan att förstå ett dugg av vad personalen sa till mig. Vi talade alla engelska flytande.

(Hm, ska jag vara ärlig om det sista faktat så förstod jag 'the head curator' och det var nog tur. Hur som helst är porträttfotot på mitt temporära bibliotekskort en studie i lingvistisk panik.)

Dåså mina vänner! Taggen är er! Berätta gärna i en kommentar här att ni fortsatt på den, för jag är nyfiken :)

Mot alla odds

Idag var jag ute för att samla vallört och brännässla till maskkomposten, vilket tog mig förbi kolonilottsområdet. Jag har tappat räkningen på hur länge sedan det var jag var nere på lotten, så jag hade inga höga förväntningar när jag spanade mot "mitt" område. Visst stod det höga ruggar med ogräs där, men till min stora förvåning frodades solrosorna och när jag tittade litet närmre såg jag ett rejält stånd mangold resa sig ur jorden. Allt är inte förlorat.

Solsången

En värld där alla dess fenomen räknas som bröder och systrar till människan. Nej, det är inte en hippie som har skrivit, helt enkelt eftersom författaren levde innan ordet var uppfunnet. Det är Fransiscus av Assissi, och hans syn på omvärlden gör att han alltmer blir en förebild för kristna som engagerar sig för miljön. Han levde för åttahundra år sedan innan de flesta stora kyrkosplittringarna, vilket gör att de flesta samfunden kan ta till sig hans tankar. Om du är kristen så läs och lär.

Om du inte är kristen hoppas jag att du står ut med en utflykt till en annan religion. [Och om du skräms av orden "Woe to those who die in mortal sin" (Ve de som dör i dödssynd) kanske jag ska nämna att när man börjar skrapa på begreppet dödssynd visar det sig att det i det närmaste är omöjligt att dö i den; har man väl dödssyndat är det allvarligt, men det är svårt att gå så långt och det finns många utvägar och andra chanser innan dess.]

Solsången spelades också på vårt bröllop, om än i skepnad av psalm 23 "Tack gode Gud för allt som finns". Den sjungs till en annan melodi, och om ni ser igenom hela mr Bean sketchen så är det den som sjungs i slutet.

Ett annat sätt att skaffa sig tid

Igår sade jag upp mig från ett jobb. Just det, ett jobb. Den senaste tiden har jag haft två jobb och ett företag att sköta vid sidan av familjen. Det är nog inte bara jag som tycker att det blir mycket, och ni har kanske märkt att uppdateringen av Parkettodlaren har varit slumpmässig under tiden. Men det var ett bra jobb; det gav mig lön (om än liten), en massa anteckningspapper och alla de buntband som jag just nu förvandlar till korgar och delar i maskkompostsystemet, så jag har inget att klaga på.

Nu ser jag fram emot att få mer tid över för mina odlingar. Lycka!

Maskarna levererar

Det har länge varit torrt i bottentråget på min hemgjorda maskkompost. Enligt de som kan ska överskottsvätska rinna ner där och kunna användas som "kompostte", dvs. flytande gödning att blanda i när jag vattnar. Men min maskkompost verkade ha fått den ideala vätskebalansen redan från början, så jag slutade se efter om det hänt något...

...ända tills i förrgår då maken välte ut några deciliter svart "maskkiss" när han skulle möblera om i trappskrubben. Han blev litet trött, både för pölens skull och för att han förslösat värdefull gödning. Vi beslöt oss dock för att inte gråta över spillda droppar, och redan idag hade tillräckligt med vätska runnit av för en vardagsgödsling.

Så mitt i frustrationen över att allt går långsammare än jag vill växer också stoltheten över att jag kommer närmare och närmare målet.

Litet trött bara...

Idag kom jag på mig själv med att fundera över varför jag inte samlar frimärken? De tar liten plats, förvaringen är standardiserad och man får inga idéer till en massa konstiga gör-det-själv projekt. Och när jag ändå var igång funderade jag på varför jag nödvändigtvis måste göra "frugal living" till en andra hobby, istället för att köpa mig ur besväret.

Vad jag gjorde? Jo, jag påbörjade tillverkningen av två skiljeväggar till mina maskkomposter. Det tog längre tid än jag räknat med och tillverkningsmaterialet kryllade sig som bara miljarder buntband kan krylla sig. Jag hoppas bli klar i morgon, eller i övermorgon, eller kanske till och med på fredag...

(Snälla tomten, jag vill ha en Can O' Worms och ett starter Bokashiset i julklapp!)

Living With the Land Greenhouses

Tro det eller ej, men det är Disney som ligger bakom de här växthusen. Filmen är inspelad på Epcot Center i Florida, och den dag jag har råd att ta med hela familjen kommer vi definitivt att besöka stället. Det finns guidade "behind the scenes" turer för finsmakare där man får mer direktkontakt med odlingarna, men finge jag chansen misstänker jag att jag skulle ge mig på båda. Vem kan väl motstå sightseeing med en speaker som ger omisskänliga "2001: A Space Odyssey"-vibbar?

My Indoor Vegetable Garden

Jag kan bara erkänna mig besegrad och tillägga att när jag blir stor vill jag ha en sån inomhusträdgård.

Tommys troll slår till

Det var ju meningen att jag skulle fortsätta min nystart idag, men det blev inte så för att... för att... ett litet troll (vi brukar kalla det Tommys troll) kom och slog mig i huvudet när jag bara skulle ta och läsa igenom den senaste katalogen över svindyra företagskurser (någon tror att mitt eget dito har pengar). Jag skulle inte ha lutat mig ner i futongen - Tommys troll är känt för att gömma sig bakom soffryggar.

Vare hursom; jag sov hela förmiddagen och vaknade lagom till föräldrafikat på sonens dagis. Arbetet fortsätter i morgon, ni får en bonusbild på mina tomater så länge.

Nystart!

Min plan med nystarten har hela tiden varit att ta ett fönster i taget, ta bort krukor, tvätta och putsa själva fönstret och sedan fixa den nya växtligheten. Att avsluta en enhet åt gången ger en begriplig arbetsgång och snabbt synliga resultat (som jag skulle sagt som projektledare).

I morse kände jag inte alls för att göra så - jag plockade alla krukor med döda växter i hela huset och tömde dem på löpande band istället. Bladen lades till maskarna (bäddmaterial), jorden lades i plastback, förvedade kvistar slängdes. Den tvärdöda bladamaranten släppte ifrån sig massor med frön som jag samlade ihop och la i ett kuvert - jag kommer aldrig behöva köpa sådana frön mer (däremot måste jag snart kuva min samlarinstinkt, högen med hemgjorda frökuvert blir större för varje vecka). Jag diskade krukorna och medan de steriliserades i ugn städade jag undan allt skräp som blivit medan jag jobbat. Allt gick som på räls och jag hann till och med vila litet innan jag skulle iväg och hämta på dagis. Jag var nöjd...

...ända tills jag fick se den där sista krukan, som också borde ha fått vara med, och som nu stod mitt på Bordet otömd och odiskad.
"Den stod mitt i synen så jag såg den inte" som min farfar brukade säga...

Tree of Happiness award

Indoor Gardener förärades "Tree of Happiness award" av Adekun i fredags. Tack, jag är mycket smickrad! Detta betyder att det är min tur att lista sex saker som gör mig glad (och att memet spiller över här på Parkettodlaren).

Så vad gör mig glad?

• Böcker (bland dem stora, färggranna böcker om trädgårdar och trädgårdsodling)
  
• Bibliotek
  
• Att komma hem och mötas av min son som överlyckligt kommer rusande emot mig och skriker "Mammaaaaaaaaaaaaaaa!"
  
• Se att mina odlingar är friska och välvattnade
  
• Choklad
  
• Frökataloger
  

Nu skickar jag utmärkelsen vidare till sex nya mottagare. (Heh, det här påminner mig om bokmärkesbytande eller filmisar. Finns det något motsvarande svenskt meme? Jag skulle gärna lyfta fram sex svenska bloggar också.)

• In the Garden Online
  
• Chez Ceridwen
  
• Green LA Girl
  
• Mr Brown thumb
  
• Bad Human! Don't take chemicals from strangers!
  
• Guy Meets Garden
  

Cypress Garden Pirates

Man kan hitta nästan allt på YouTube, det är sant, men när jag försökte hitta en faktisk piratträdgård var det här det närmsta jag kom (de håller till i Cypress Garden). Mycket nöje!

Odla som en pirat!

Idag är det Talk Like a Pirate Day, en bra ursäkt för att hala fram papegojan ur garderoben, säga Aaaarrrrrrr! till sin käresta och odla som en pirat.

Vänta här nu? Odla som en pirat?

Jupp, det går alldeles utmärkt att odla ombord på en båt, så länge man är medveten om att man måste utnyttja utrymmet ännu mer effektivt än i en lägenhet. Ombord på polarskeppet Tara har man till och med en liten hydroponisk trädgård. Om jag har några landkrabbor ombord ska jag genast säga att Tara är en skonert byggd för att ligga infrusen i den arktiska packisen i två år och är dimensionerad för detta. Nautiskt sett har trädgården på bilden oceaner av plats.

Men även segelbåtar för vanligt folk har plats för odling. Bland de människor som bosätter sig på båtar finns det flera som odlar för husbehov. Om man väljer ett mindre skepp för sitt äventyr, typ någon form av ketch, finns det utrymme för att odla en del örter och några större plantor som tomat. Anne Mankovich ombord på SS Roux gjorde det, och i sin artikel nämner hon den nautiske odlarens övriga två viktiga regler; var religiös när det gäller vattningen, för plantor torkar ut mycket snabbare ombord, och håll dem undan från den salta vinden.

Vilka växter skulle jag då rekommendera för en aspirerande piratodlare? Är man säker på att man kan ordna rent färskvatten och någorlunda saltfri luft är Tiny Tim tomater ingen dum idé (tomater är annars känsliga för föroreningar och surnar snabbt till om något är fel). Mangold härstammar från strandbeta och borde ha viss saltresistens, dessutom ger den hög skörd på få plantor. Läser man Anne Mankovichs artikel ser man att de örter hon lyckades bäst med var rosmarin, gräslök, timjan persilja och basilika - ingen dum kryddkombination för köket till sjöss. Fransmännen ombord på Tara odlade olika sorters sallad, där favoriten var vetegräs, litet stadigare än vanlig sallad när man skördar den tidigt (vilket jag misstänker att de gjorde, det verkar vara mestadels babyleafodling de ägnat sig åt). Bor man ombord på en fritidsseglare som är trång och ligger ute korta perioder är groddar att föredra; tar extremt liten plats och växer snabbt.

Specifika piratväxter då, finns det? Nja, jag vet inte, vår romantiska bild av pirater härstammar från sexton- och sjuttonhundratalets Karibien, och där borde det gå att odla kaktus - om man vill ha något taggigt att kasta på fienden. Samma sak gäller Somalia, där vi har en nutida blomstrande piratstad (om du planerar en världsomsegling ska du undvika de vattnen - piraterna har riktiga vapen och leker inte). Men kaktusodling är slöseri med plats så jag skulle nog rekommendera något ätbart istället. Blir du bordad kan du alltid kasta krukorna på fienden och använda sekatören eller ogräsjärnet i närstrid.

[Ta gärna en titt på Indoor Gardener där jag skrivit hela blogposten på piratiska. Det jag önskar mig av tomten i år är att någon nautiskt kunnig svensk datahackare sätter sig och skriver ihop en svenska till piratiska translator.]