Semester

...till den första September. Tyvärr hastigt påkommet, men det gör att jag kan komma tillbaka i höst med bättre schwung i skrivandet och mer inomhusodling. Ha en skön sommar!

Stekt eller dränkt, jag SKA odla mina grönsaker

Det har varit motiga veckor sedan jag senast skrev om kolonilotterna. Jag har jobbat alldeles för mycket, flyttat alldeles för mycket och odlat mycket. Allting i ekvationen har fått lida, och det finns alltid mer att göra än jag har tid till, så om ni tycker att jag låter trött är det rätt. Idag tillbringade jag två timmar på Angelina och rensade pilört i hällregn. Eftersom min son varit sjuk några dagar har jag varit borta därifrån i en hel vecka. Det straffade sig. Pilörten har tagit över nästan allt. Men jag klafsade på i leran och drog upp den ur hela fyra bäddar (av tjugo) innan jag kroknade och konstaterade att jag måste komma tillbaka imorgon. Kändes väl litet B att rensa ogräs på Midsommarafton, men vad gör man? Detta är en uttröttningstaktik, och det gäller att se till att rätt part tröttnar.

Så vi möts igen, evil pilört!

På grund av flytt och jobb har jag bara haft tid för Angelina. Vad som hänt på Precious och Victoria vågar jag inte tänka på. Någon gång innan vintern ska vi i alla fall anlägga ett land med remonterande jordgubbar på Precious. Mmmmmm, jordgubbar! Jag frågade de snälla människorna på Funbo Plantskola om sorten smakar gott. Det händer ofta att frukter som korsas fram för en egenskap som inte har med smaken att göra blir tråkiga att äta. De lugnade mig ivrigt på den punkten; jordgubbarna har blivit korsade med smultron, och de brukar ju smaka bra. Hm, får väl se när vi väl kan skörda egna. En stor fördel är att vi kan anlägga jordgubbslandet när vi vill under sommaren, och då får vi andrum i just det jobbet.

Plasten vi täckte Victoria med bulnade misstänkt när jag såg lotten sist. Den verkar inte göra mycket skillnad om man inte tynger ner den ordentligt. Tack vare flytten har vi nu en massa kartonger som jag tänkte byta ut plasten emot - och jag har hittat ett ställe som behöver bli av med engångspallar i trä. Jag tog hem ett gäng sådana pallar för ett drygt år sedan i hopp om att kunna bygga något av dem. Heh. Det var det uslaste trä jag någonsin stött på. Torrt som fnöske, splittrade sig i tusen bitar när jag försökte bryta plankorna från varandra och ändå tungt. Den gången sågade jag allt i småstycken och skänkte virket till vänner som har ett stort hus med många kakelugnar. Nu slår det mig att dessa pallar blir utmärkta tyngder för Victoria. Jag ska bara övertyga min källa att jag får stå hos dem med en tigersåg och ta sönder pallarna där...

En del av pallvirket kommer att bli stegbrädor till Angelina. I hällregn är det inte roligt att jobba på henne. Leran förvandlas till slime som kläggar fast vid redskapen och förvandlar stövlarna till blytunga, grå clownskor. Dessutom är det omöjligt att hålla stigarna mellan bäddarna snygga. Istället blir det djupa hål där leran som nu sitter på en fötter borde vara. Jag borde ha insett att vi skulle lagt ut de där plankorna tidigare, men för bara någon vecka sedan hade vi en sån värmebölja att jag stod utan ylletröja* på lotten och blötte både solhatt och huvud för att hålla mig sval. Av någon anledning trodde jag att jag att detta skulle vara för evigt. Borde veta bättre...

De goda nyheterna är att jag lyckats så nästan alla bäddar på Angelina! (Det såg illa ut ett tag där.) Lökarna är redan stora, potatisen måste kupas, tomaterna sätter frukt och mangolden kommer som den ska. Till och med de senast sådda bäddarna har tydliga hjärtblad. Ibland är det riktigt muskulösa sådana; jättesolrosorna jag har sått påminner misstänkt om malabarspenaten Seymore I och II som jag odlade i fönstret för några år sedan. Det kan nog bli bra, det här.

*Förra gången jag hade kolonilott slutade det med att jag fick lunginflammation och var nere för räkning i mer än ett år. Jag är livrädd för att det ska hända igen, så vid allt under 23¤ C har jag ylletröja på mig.

Parkettodling; set-up

Då kommer det utlovade bokavsnittet. Det kommer att ha en annan titel i boken, nu i hastigheten kom jag inte på något bättre svenskt ord för set up. Här är i alla fall de grejer som behövs för parkettodling.

När man börjar odla grönsaker inomhus finns det några få saker man behöver. Det är

• Fönster
  
• Krukor
  
• Jord
  
• Frön
  
• Tillgång till vatten
  
• Flytande växtnäring
  

Allt annat är överkurs, och mest i vägen när man sätter upp sina första odlingar.

Låt oss ta en närmare titt på de olika posterna i listan

Fönster
Växter behöver ljus, och de får de om de står i ett fönster. Helst ska du ha ett som vetter mot söder, väster och öster går också bra men norrfönster tenderar till att bli för mörka. Ställ växterna så nära fönstret som möjligt, redan en halvmeter in i rummet blir det skumt för dem. Förhoppningsvis har ditt fönster en fönsterbräda, annars går det bra att ställa krukorna på ett bord eller en pall..

Krukor
Starta billigt. Det går utmärkt att ta glassburkar i plast, borra dräneringshål i botten och odla. Mina första krukor var plasthinkar som vi köpt yoghurt i. Se till att de är prydliga eftersom du kommer att titta på dem ofta. Om du gillar att odla inomhus kan du sen köpa upp dig på terracottakrukor (låter växtens rötter andas) eller självvattnande krukor (ger dig några andningspauser). Självvattnande krukor kan man också bygga själv.

Jord
De flesta köpesjordar går bra. Billiga jordar är litet stickiga att hantera, i övrigt växer det lika bra i billig som i dyr jord bara du sköter gödningen ordentligt. Undvik att gräva upp jord utifrån, den är oftast för tung och det är lätt att få med sig ohyra och oönskade ämnen med sig in.

Frön
Jag är en vän av frugalt leverne, men frön måste man oftast köpa (se inledningen där jag skriver om mina attacktomater). Leta efter ord som ”för kruka eller ampel” och ”lättodlat” på förpackningarna. ”För kruka” visar att växten blir i lagom storlek och ”lättodlat” visar att du har stor chans att få någonting att komma upp - inomhusklimatet är ett tufft klimat för de flesta växter, och de blir kinkigare att odla än vanligt. Snabbtips på vilka växter du ska välja är tomater och basilika (se också specialavsnittet om lämpliga växter).

Tillgång till vatten
Vattnet ska vara rent och lukta friskt. Luktar det klor (vilket det gör på ställen där man måst hårdrena vattnet) ska du tappa upp det och låta det lufta sig i ett dygn, annars kan dina växter ta skada. Är du tveksam om vattenkvaliteten där du bor kan du göra ett enkelt test; sätt en tomatplanta och vattna den bara med vatten från kranen - ser den ut att må bra på den ”dieten” är vattnet förmodligen bra också.

Flytande växtnäring
Börja med det enklaste; konstgjord gödning för krukväxter på flaska. Den har enkla och klara doseringsanvisningar som går att anpassa efter hur du tänker göda dina växter. När du blivit varm i kläderna går du över till ekologiskt gödningsmedel, kanske till och med av egen produktion.


Litet överkurs

Jag nämnde att det fanns överkurs, och eftersom jag själv alltid blir nyfiken på sånt tar jag med några finnesser och doningar som kan vara bra att känna till och uppgradera sig till ganska snart.

Tilläggsljus
Detta gör dina växter lyckliga och din odlingssäsong längre. Även om du inte har samma temperaturskiftningar inomhus som utomhus så har du en sorts säsonger när du odlar; den mörka och den ljusa. I November brukar det ha blivit så mörkt att växterna blir strakväxta och förtvingar om de inte får extraljus. När det är som allra mörkast i December och Januari brukar jag inte ens ha lust att odla.

För att råda bot på detta hänger du upp vanliga, kallvita lysrör tio centimeter ovanför växterna - med den höjden får växterna bäst ljusförhållanden. Låt lamporna skina tio till tolv timmar om dagen så växer de ungefär som att de fått högsommarljus genom fönstret. Om du hittar växthusljusrör till samma pris som vanliga kallvita ska du satsa på dem; det ljuset är lila och litet trevligare att ha hemma.

Kompost
För inomhusförhållanden är maskkomposten idealisk; den är kompakt, går att bygga av vilken plastbytta som helst och ger flytande gödning till den dagliga vattningen. Den har en tendens att generera flugor, så om man har balkong kan man ställa dem där. Måste du isolera den mot kyla kan du bygga en frigolitlåda och ha den där, metoden har fungerat även över vintern i Luleå. Den färdiga maskprodukten är utmärkt gödning att blanda ut i blomjorden.

Dokumentation
Att föra ordentlig bok över sina odlingar lär ska underlätta. Jag måste erkänna att jag alltid glömmer efter de två första entusiastiska veckorna och odlar det mesta på känn. Ändå är jag en varm anhängare av noggranna anteckningar, så jag tar med det här i hopp om att du lyckas bättre än jag. Det bästa är kanske att starta en blogg...

Värmande jobb

Det är varmt nu, och naturligtvis har jag då som mest kroppsarbete att göra! Jag har precis tillbringat tre timmar på en av våra lotter (Angelina), kommit hem för att tvätta och undvika dagens varmaste timmar, och kommer att ge mig ut i kväll för att jobba två-tre timmar till. Skulle jag få tråkigt kan jag dessutom roa mig med att packa upp efter flytten, eller planera nästa flyttomgång om knappa två veckor.

Egentligen skulle jag nu förse er med ett nytt avsnitt av handboken i parkettodling, men mina anteckningar har försvunnit. Förhoppningsvis var det inte i flytten, utan de kommer att dyka upp inom några dagar. Tråkigt. Det var nu jag skulle in på väsentligheterna, som att välja jord och vilket fönster en ska odla i. Har jag inte hittat dem till nästa vecka kommer jag att rekonstruera dem så att ni kan få läsa avsnittet då.

Just nu jobbar jag av ogrässkäl mest med mina uteodlingar. Ogräset ser ni på bild där uppe. Har ingen aning om vad det heter, men det sprids över hela lotten med djupt liggande rotlöpare. Varje gång jag kommer dit går den mesta tiden åt att rensa bort det, och om jag har tur kan jag så efter det så litet grann. Nu har jag bestämt mig för att allt ska bli klart - därav att jag ger mig ut i kväll också.

När ska jag starta upp mina inomhusodlingar då? I Juli, tror jag. Innan vi packat och flyttat klart är det liksom ingen idé. Jag har ju tre hela fönster till mitt förfogande, och nu funderar jag på om jag verkligen ska starta upp ett dvärggranatäppelträd och en eukalyptys. Jag har fröna och det vore roligt att ha litet riktigt exotiska växter hemma.

Parkettodlaren borde packa...

Jag tror jag glömde uppdatera bloggen förra veckan. Dumt av mig. Jag är bortskämd med mina andra bloggar, där posterna kan tidsinställas så att det alltid finns nytt att läsa på rätt datum. När Parkettodlaren flyttat till sin nya plats ska ni slippa sådana här avbrott. Det är alltid dubbelt - visserligen blir posterna inte absolut färska nyheter, men å andra sidan dyker de upp som de ska, och är ofta bättre än de poster jag rafsar ihop med vänster hand för att det är uppdateringsdag.

Det blir mycket rafsande just nu. Vi vårbrukar tre kolo... odlingslotter samtidigt som vi flyttar till en ny lägenhet. Lotterna har fått mest uppmärksamhet, så nu sitter jag här i ett hem som inte är packat alls och undrar hur i alla världen vi ska kunna köra iväg bohaget på lördag. Nu på lördag alltså. Som tur är har jag inga odlingar att flytta. Jag försöker tänka på vad jag ska ha i de fönster som jag kan lägga beslag på, men det är litet svårt att koncentrera sig för tillfället.

Tack vare ett impulsköp vet jag däremot vad vi ska ha på balkongen. Vi handlade rosor till Precious på Funbo plantskola, och de hade ställt en rad med olika vindruvsplantor i närheten av rosorna. Jag har alltid velat odla vindruvor. När jag stod där vid plantborden kom jag inte alls ihåg varför jag inte köpt en planta förut, utan plockade på mig en planta härdigt labruskavin. När jag läste odlingsråden i bilen på väg därifrån mindes jag desto bättre. Labruskaviner är kalkskyende. Inte precis vad en vill veta när en odlar i Uppsala som är känt för sitt kalkhaltiga vatten (innan staden började avhärda centralt var det i det närmsta tuggbart). Som tur är har jag kvar en del rejäla odlingsbackar sedan förra året, och torv är inte speciellt dyrt.

Parkettodlarmaken har å sin sida kastat sorgsna blickar på allåkerbären. Han är norröverifrån och växte upp med åkerbär ungefär som sörlänningar växer upp med smultron. Han skulle älska att ha några askar allåkerbär i frysen. Tyvärr är de också surjordsväxter, och fungerar inte alls här i kalkområdet. Min far försökte i flera år odla åkerbär i liknande jord och fick efter mycket kämpande se en (1) blomma på en planta, men inget bär. Så om jag ändå ska plantera en vinplanta i en stor back på balkongen - varför inte fylla på med några åkerbär? De får vackra rosa blommor som kommer att matcha min enda fuchsia perfekt. (Bara en fuchsia i år - jag måste vara sjuk...) Och med detta ordnade sig liksom hela balkongplaneringen. Jag funderade ett tag på att lägga till amerikanska blåbär till samlingen. De är surjordsväxter, och bären är goda. Sedan drog jag mig till minnes hur STORA sådana buskar blir... En rosa balkong fylld med vindruvor, allåkerbär och en fuchsia blir alldeles lagom.

Resten av inledningen om parkettodling

Då kommer resten av inledningen, den om det roliga med parkettodling. Själv planerar jag just nu odlingarna i den nya lägenheten och packar lådor för brinnande livet.

Något som både var ett problem och min starkaste fördel var mina högtflygande planer. Gång på gång tog jag pengar ur vår magra kassa och köpte material till fantastiska projekt som aldrig blev av. Låt oss dra en förlåtande slöja över dessa. Samtidigt skulle jag aldrig blivit parkettodlare om jag kunnat hålla mig till förnuftiga planer, så jag kan inte helt se detta som ett problem.

Fördelarna med odlandet var också många. Den första var att jag fick vuxentid. När jag startade bloggen Parkettodlaren/Indoor Gardener var min son ett år, och jag skrev de första posterna medan han sov sin middagslur. När han sedan blev äldre visade sig odling vara det perfekta att syssla med medan han var vaken också. Han kunde slaska med vatten, provsmaka såddlingarna, gräva ner sina bilar i jorden och till och med odla litet själv. Själv fick jag motion genom att gå runt vår stora lägenhet och vattna, och genom att bära tunga jordlådor och vattendunkar. Dessutom fick min inre manickoman sitt lystmäte i och med alla de mojänger en kan skaffa till sina odlingar.

Som hobby betraktat var parkettodlingen väldigt lyckad. Det jag gjorde kom direkt familjen till del, och det blev också lättare att få min son att äta grönsaker. Sallad gick inte att tvinga i honom, men trädgårdsportlak åt han i stort sett direkt ur krukan. Smultronen på balkongen var så populära att vi fick hålla balkongdörren låst så att han inte skulle tugga i sig alla kart också.

Tack vare bloggandet fick jag en utblick över odling i olika delar av världen. Ungefär 90% av de trädgårdsbloggar jag läser är från USA, men jag fick också inblick i länder som ligger utanför den sfären. När jag mer och mer gled in på miljöprojekt hittade jag de mest fantastiska saker. Fransmännen, som alltid har smak för häftiga saker, visade sig planera byggnader som kunde bryta ner luftföroreningar och vara täckta i gräs. Ja, det sista är kanske inte så häftigt om man inte vet att det var en skyskrapa för stadsmiljö som designades. I Indien hittade jag många intressanta gräsrotsprojekt, en del som kunde användas i parkettodlingen andra som var mest fascinerande. Att göra en riktig trädgård i ljusbrunnen till trappen inomhus eller odla ris på taket kommer jag nog aldrig att få chans till, men det funkar i Indien. Även i Kina hittade jag dedikerade miljövänner och företag som byggde sin affärsidé kring miljövänlig teknik.

Den största fördelen med odlandet var dock att ha tillgång till färska grönsaker. Jag är ingen grönsaksromantiker som gör hopplaskutt över en egenodlad tomat så jag kan utan vidare säga att så stor skillnad var det inte på hemodlat och butiksköpt. Dock smakade de grönsaker som odlats hemma märkbart bättre. Jag visste det inte då, men de bidrog också till att rena inomhusluften (som kan vara rejält smutsig) och göra den fuktigare. Dessutom var grönsakerna giftfritt odlade utan gödselrester. Bäst var kanske känslan att utan problem plocka sig en sallad ur fönstret och krydda den med egna örter medan snödrivorna hopades sig utomhus.

När jag skriver detta har mitt odlande legat nere i omkring två år. Jag tänkte ta upp det igen, nu med litet mer kunskaper både om växter och inomhusklimat. Jag hoppas att den här boken ska kunna göra det möjligt för fler än mig att bli framgångsrika parkettodlare.


Resten av inledningen om parkettodling by Malin Nilsson Norén is licensed under a Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 3.0 Unported License.

Första brevet från kolonilotten

Ja, alltså, det blev inte en kolonilott (eller odlingslott som det egentligen ska heta), det blev tre. Jag tar ingenting för givet, så när det var trettio personer före oss i kön till en lott i närheten av vår bostad, ställde jag mig raskt i kön till ett område som kanske inte är lika populärt, litet mer avsides, men med lika stora lotter och som är ett av de få där vi har vänner som odlar. I April fick vi en visning och tackade ja till en lott som var i hyfsat skick. Den tidigare ägaren hade förmodligen haft mycket avancerade idéer om trädgårdsdesign eftersom hen placerat hallonsnåret i mitten av lotten, med orimligt många röda vinbärsbuskar bredvid. (För min del är allting över noll en orimlig summa röda vinbärsbuskar - inget ont om bäret, men jag gillar det inte, och busken är groteskt rikgivande. Nu har vi tre röda vinbärsbuskar att skänka bort - så om någon är intresserad?...)

Nå, lotten var till hälften omgrävd och i hyfsat skick, som sagt. Bredvid den låg en lott där den tidigare ägaren fört en heroisk kamp mot ogräset. Kämpat väl och förlorat. Efter att ha tänkt på saken i ett dygn beslöt jag att vi skulle ta hand om den också. Parkettmaken hade inte så mycket att säga till om, är jag rädd, men han har i alla fall inte beklagat sig. När jag promenerade runt nytillskottet för att se hur pass illa det var hittade jag kvarglömda lökar som kämpade sig genom mattan av ogräs, brännässlor (som raskt blev soppa) och pinnar som markerade växter som förmodligen dött en sorglig död. Aldrig har jag fattat ett beslut om total marktäckning så snabbt. Två års karantän för att kväva ogräset.

Två veckor senare blev jag uppringd av köansvarige för det första området; det fanns en lott ledig om vi ville ha den. Vi åkte ut till området, och jag hade inga höga förväntningar eftersom jag stod långt bak i kön. Till min stora förvåning fick vi en lott som är perfekt omgrävd och utan några buskar alls. Vi kan göra precis vad vi vill med den! Klart att jag slog till.

Kunde vi nu dra oss ur kontrakten på de andra två lotterna? Rent praktiskt - kanske. Moraliskt - icke! Vi hade sagt att vi skulle ta hand om dem, skrivit kontraktet och börjat arbeta med dem, då kan man inte bara kasta bort dem efter tre veckor. Men de två lotterna fick nu plötsligt andra uppgifter.

För att kunna hålla isär de tre lotterna här på bloggen har jag gett dem namn. Nu kunde jag ha gett dem nummer, typ lott x1b2, x2b4 och x3b16, men det kändes tråkigt. Istället har de fått varsitt vanligt namn. Mycket enklare att komma ihåg, och ger en touch av karaktär till den lilla jordplätten.

Victoria
Detta är den lott som var täckt av ogräs. Just nu är den istället täckt av ett stort stycke täckplast som förhoppningsvis ska ta död på kirskål, kvickrot och annat otyg. Jag har en storslagen plan om att istället täcka lotten med tidningar och halm och odla potatis i halmen. Alla lotter består av prima lerjord och med den här metoden tillför jag hummusmaterial samtidigt som jag kväver ogräset. Lagret med tidningar måste förnyas varje år, men jag kan odla potatis samtidigt, och det är inte heller fy skam. Å andra sidan går det åt väldigt mycket papper, så några medodlares donation av plasten var välkommen.

Precious
Detta är den hyfsade lotten som ligger granne med Victoria och som vi först skrev kontrakt på. Den var till hälften omgrävd när vi fick den, har ett hallonsnår som sticker in mot mitten från mitten av ena kortsidan och tre röda vinbärsbuskar (någon som vill ha? de ger massor med bär) och en krusbärsbuske längs ena kanten. En del av lotten är marktäckt, uppenbarligen efter en svårartad invasion av kirskål. Detta kommer att bli vår bärodling i år. Hallonen finns redan, och jag hoppas kunna sätta några svarta vinbärsbuskar (tre röda vinbärsbuskar bortskänkes), måhända en björnbärsbuske och plantera ett stort jordgubbsland. Helst hade jag haft ännu mer hallon, men sonen önskade sig jordgubbar och de plantorna är långt billigare, så jag fick ge mig. Dessutom känns det fel att helt täcka en lott med bärbuskar.

Angelina
Den helt uppgrävda och perfekt uppfluffade lotten som vi fick sist. (Odlare som har lerjord drömmer våta drömmar om sånt.) Angelina kommer att odlas enligt en modifierad variant av jidutu xiangchuan (en över tusenårig tradition). En kolonilott är inte så stor (sex gånger tio meter vanligtvis) så jag har varit tvungen att stryka vissa detaljer för att spara plats. Detta är helt i sin ordning ity att jidutu kan vara mycket pragmatiskt. På Angelina kommer vi att odla grönsaker, men än så länge har jag bara mätt upp var sängarna ska ligga, och lovat grannodlaren att hon ska få tillbaka sina pinnar till helgen. Dessutom har jag tackat henne mycket och länge - det var nämligen hon som hade den innan mig och såg till att den blev så härligt fluffig.

(Ja, jag vet att de flesta inte vet vad jidutu xianchuang är för något - jag kommer att beskriva metoden litet längre fram.)

Detta är alltså de tre plättar jag kommer att tampas med under sommaren. Imorgon (eller egentligen idag, eftersom jag skriver det här kvart i ett på lördag morgon) kommer vi att tillbringa hela dagen med att så och vattna Angelina. Kanske att vi hinner sätta bärbuskarna på Precious också, och skänka bort ett snår röda vinbär till någon som uppskattar dem.

[Datorhaveri försenade denna post - om ni undrar :) ]