Monday, January 28, 2008

Ett nytt försök


Det blev som jag trodde; speltkornen jäste till en kall gröt i stället för att gro (blä). Alltså har jag skaffat mig quinoafrön för en ny omgång, den ni ser här ovan. Det hela är så hälsosamt att det gör ont; fröna är ekologiskt odlade och rättvisemärkta. Även om jag tycker det är litet skoj att grodda rättvist så känner jag suget efter att steka resultatet i massor med oskirat smör - man måste balansera litet...

Sunday, January 27, 2008

Räddningen för folk i lägenhet...

...kan vara en koloniträdgård (om man vill odla utomhus alltså). Här har vi en engelsk film från ett ställe som påminner mycket om de koloniområden jag växte upp med.

Sunday on the allotment



Och koloniträdgårdarna sprider sig minsann till de övre klasserna! Till och med Harrods har en - på taket till varuhuset. How quaint!

A day in the life of the Harrods Allotment

Saturday, January 26, 2008

Att odla i staden...

Ibland känns det verkligen så här:

Friday, January 25, 2008

Droger är dumt!

Den här bilden heter "No Drugs" och är tagen av Jo Simon. Du hittar fler av hans bilder och hans flickrprofil här.

Det förtjänar att sägas mer än en gång; droger är dumt! När jag surfar YouTube i jakt på intressanta videor om inomhusodling är minst 75% av det jag hittar olaglig odling av cannabis. Dyker det upp en människa i någon av filmerna har han (hittills har jag aldrig sett en hon), ofta en attityd av att jobba för Det Rätta (tm).

Så puckat!

Jag är själv nykterist. I själva verket är jag rent fruktansvärt drogfri eftersom jag heller inte röker och varken dricker kaffe eller te. Mina enda svagheter är choklad (dvs. teobroma) och religion (som vissa räknar till drogerna). Många droganvändare skulle då påstå att "jag inte förstår vad det handlar om". Må så vara, jag har aldrig sett ett rus inifrån. Men när jag är nykter ser jag också de sidor av ruset som användaren antingen inte ser, eller inte vill se. Varje drog har sin egen grupp av nackdelar, och tro mig, ingen av dem har kunnat bli överskuggade av drogens fördelar.

Så om du tänker odla inomhus; odla grönsaker. Tro mig, du kommer att må mycket bättre i längden.

Thursday, January 24, 2008

Slingriga saker...


Här ser ni en bild på mina två senaste projekt. Den lilla burken på byrån innehåller blötlaggt dinkelvete. När man odlar i en lägenhet är utrymmet så begränsat att groddar borde vara en nödvändighet. Tyvärr är de flesta lättgroddade växterna baljväxter, även bockhornsklöver och alfalfa, och de kan jag inte äta eftersom de triggar min gikt. Groddar har heller ingen hög status bland odlare, och det gör det svårt att hitta information. Sedan jag hittade en uppgift om att vissa groddar är så koncentrerade att de blir giftiga har jag varit mycket försiktig och inte groddat alls.

Vete ska man kunna grodda, dock, och nu har jag äntligen kommit över vete som ser någorlunda helt ut. (Jag jobbade en sommar med utsädesanalys och har sett min beskärda del av våra sädesslag.) Ytterhöljet är borta, vilket mina optimistögon trollade bort när jag stod i butiken, så jag är inte säker på att den här omgången lyckas - i värsta fall har jag tillverkat en kall och tuggig gröt.

Den lilla plastbyrån ska bli en maskkompost. Den övre lådan planeras att bli den aktiva komposten, mittenlådan ska fånga upp lakvattnet och den undre är en 'bytlåda', dvs. i den startar jag nästa kompost när den första är färdig för användning. På detta sätt räknar jag med att få tid att diska kompostbehållaren då och då, och slipper fundera på var jag ska göra av maskarna medan jag tömmer den första behållaren. Tack vare några meter tätt tyg, dito kardborrband och en limpistol räknar jag med att kunna förse maskarna med mörker, som också är en nödvändighet för deras jobb.

Då är det bara att robba tillbaka vår borrmaskin från grannen, och beställa maskarna...

Tuesday, January 22, 2008

En mässmassa...



I torsdags uppdaterade jag inte Parkettodlaren - jag var nämligen på Formexmässan. Formex, om ni inte visste det, är en gigantisk mässa för inköpare av design, heminredning, pyssel och leksaker. Ni får nog rätt bild för er om jag säger att den tidigare hette Presentmässan - det är hektar på hektar med nipper för vuxna. Hur konstigt det än kan låta så är det ofta på sådana ställen som nya idéer dyker upp, de där idéerna som var för roliga eller för spejsade för att nå en mässa inom, tja, 'riktig' heminredning eller odling. Det var därför jag med allt tyngre kassar vandrade runt i dryga tio timmar.

Det mesta var ytterkrukor, i allt från stilren design till formade som bjärt färgade bilkörande clowner. Några företag saluförde dock olika varianter av vägghyllor eller hängsystem för krukor. Hortensia (tack till Mona Grenelin på In Port Showroom som var vänlig mot en något prylstunnad bloggare) är ett danskt företag som specialiserat sig på vackra trädgårdsredskap och -tillbehör. Deras kruktrappor i gjutjärn, amplar och väggkorgar - fanns i både gjutjärn och porslin - borde pryda sin plats även inomhus. Inomhus har man ju begränsat utrymme, så om man måste välja mellan en prydnadssak och en kruka är vackra grejer inte så dumt. Man kan se litet av Hortensias sortiment på deras danska hemsida, här. (Tyvärr hade jag inte kameran med mig - jag var osäker på hur utställarna skulle reagera på en fotande amatör. Nu vet jag att det sprang runt både en och annan fotograf, så om jag återvänder till mässan i höst kanske ni får bilder.)

Den riktiga fullpoängaren för min del var att hitta Formfocus. De har nämligen börjat ta in Secret du potagers varor till Sverige. Potager betyder köksträdgård på franska, och som fransmän är så ska den inte bara producera grönsaker, den ska se vacker ut också. I denna anda har Sophie Baudechon skapat sitt företag, som dels säljer vackra trädgårdsredskap och fröpåsar, dels också ett antal odlingskit (pdf-länk) för balkong eller fönsterbänk (det är ett av dem som syns på bilden här ovanför). Det innehåller allt; lådan det kommer i konverteras till kruka med fyra fack, locket används som krukfat, fyra små påsar jord kompletteras med fyra fröpåsar och varje fröpåse har en medföljande odlingsguide - man får till och med fyra små märkstickor i paketet. Totalt finns sju olika kit, två stycken med örter, ett med tomater, ett med sallad, ett för barn, en köksträdgård för balkongen och ett med ätliga blommor. Den sistnämnda är jag särdeles nyfiken på.

Både Hortensia och Formfocus är rena grossister - dvs. de säljer inte till privatpersoner. Enklaste sättet att få reda på var man kan få tag på deras saker som 'vanlig dödlig' är att eposta In Port Showroom (svenska representanten för Hortensia) och Formfocus och fråga var de har sina återförsäljare i närheten av där man bor. Vill man var ännu mer listig kan man tala med sin lokala blomsterhandlare, handelsträdgård eller fröförsäljare, berätta vilken vara man är ute efter och vilken grossist den har och fråga om butiken kan ta in den.

Jag hittade en grossist som också säljer till privatpersoner. Lilla Fiskaregatans Trädgårdsbutik har både butiksförsäljning och webdito för privatpersoner. Återigen hittar vi vackra redskap (Formex är som sagt en presentmässa), men också ett set miniredskap som är precis lagom stora för krukodling. De säljer ett antal olika miniväxthus, både med och utan värme. Mina favoriter i den genren är dock de två som ser ut som miniatyrer av viktorianska växthus. En annan bra sak är att de säljer plastklockor som passar krukor (tänk viktorianska odlingsklockor i plast), något som piggar upp fönstret när man rotar sticklingar.

Det var det från mässan. I övrigt kan jag bara säga; jissEs, så mycket prylar!

Sunday, January 20, 2008

Aquakultur

Jag ska snart skicka iväg en beställning till Impecta, och på listan står bland annat vattenkrasse. Min plan är att sätta upp ett akvarium och göra en liten aquakultur. Fast egentligen skulle jag vilja att jag kunde bygga upp något sånt här:

2008 Aquaponics Instruction at The Kid's Culinary Academy

Saturday, January 19, 2008

Soldriven hydrokultur

En av mina drömmar är att ha ett hydrokultursystem enligt droppprincipen (dvs. näringsvätskan får rinna ovanifrån och igenom krukorna, till skillnad från ebb-flod varianten där krukorna med jämna mellanrum svämmas över underifrån och sedan får torka ur). Naturligtvis är min variant den som sällan visas på YouTube, men jag har hittat en film. Här använder man dessutom kompostte från maskkompost som näring i vattnet, och det är i det närmaste unikt.

Hydroponic recirculating solar powered system



Här är ett mer traditionellt byggt hydrokultursystem som till större delen följer ebb-flodprincipen.

Build a Hydroponics System Cheaply & Easily

Friday, January 18, 2008

Vissa parkettodlar på riktigt...

Jag är avis - men man måste nog bo i Indien för att det här ska fungera.

Wednesday, January 16, 2008

Smultron till folket!

Min calamondin har nu gått hädan. Löven började bli bruna inifrån bladnerverna och utåt, och det är aldrig ett bra tecken. Istället för att ta reda på exakt vad det var som hänt tog jag det säkra före det säkra och kastade hela plantan. Detta var extra sorgligt, för under tiden som den stått i vårt hem har den hunnit bli min sons växt. Han har fått vara med och spraya bladen med avhärdat vatten och känna efter om jorden är lagom fuktig. Helt på eget initiativ har han också använt bladen i sin matlagning och provat sin leksaksmotorsåg på den. Han har älskat detta lilla träd som bara en tvååring kan göra. Det skar i mitt mammahjärta att klippa ner det, även om sonen själv glatt hjälpte till med saxen ur sin leksaksläkarväska. Så i ett svagt ögonblick lovade jag honom att vi skulle plantera en kruka smultron och ställa vid fönstret istället.

Detta hade kunnat vara upptakten till en katastrof, men även tvååringar kan göra mycket bara man låter dem ta tid på sig. Vi lade två kvällar på jobbet. Första kvällen gjordes en äventyrlig färd upp på vinden där jag grävde upp en stor terracottakruka och sonen hittade sin trehjuling (i en annan kruka). Jag sa åt honom att den sover där i väntan på sommaren. När vi kom övervakade sonen mig, ivrigt uppflugen på en pall vid diskbänken, medan jag tappade upp såpvatten och letade upp rätt diskborste. Sedan skrubbade sonen ur krukan och jag berömde honom för det fina jobbet. För att det skulle vara rättvist fick jag sedan skrubba och han berömma mig, men det behövdes inte speciellt mycket mer rengöring.

Mina krukor står kvar sedan en tid då jag var ganska slarvig med rengöring och jordhantering, så för att vara riktigt säker på att krukan skulle vara ren beslöt jag att sterilisera den. In med den i kall ugn och på med 150* på överundervärme. Hujeda mig vilken lång tid det tog innan den var klar! Den lilla tid man har efter jobb och dagis hann alldeles bli uppäten, och vi fick skjuta resten av projektet till nästa dag.

Nästa dag ägnades egentligen större delen av kvällen åt att sopa och torka upp; den stora jordsäcken läcker och allehanda vattenbaserade göromål skapade pölar. Sonen var med på allt med samma glada humör. Det var han som bottnade krukan med lecakulor, och med sin lilla plastspade fyllde han på med jord i krukan. Vattning och sådd skötte han också.

Så vad gjorde jag under tiden? Jo, jag stod bredvid och förklarade och väntade. En tvååring har nästan inga erfarenheter att falla tillbaka på, och dålig koordination. De flesta moment tog lååååång tid att lista ut, och ibland ville fingrarna inte riktigt som han. Frestelsen att sucka och ta över är oemotståndlig, men den här gången höll jag ut.

Plötsligt kom jag på att jag glömt blöta upp krukan innan vi hällde jord i den, och efter steriliseringen borde den vara extremt torr. Vad göra?

Jo, fram med den nyinköpta pflanzensprühern (hihihi... jag menar, trycksprutan för växterna). Sonens intresse ökade påtagligt när jag fyllde den med vatten och pumpade upp trycket. Han var intresserad av de där kannorna redan samma dag de dök upp i hemmet, och nog känner han igen en jättepyschpyscha när han ser den. (Vi har haft stora konflikter gällande vad det är man egentligen sprayar med en normal sprayflaska - är det bara växter som mamma tycker, eller är det också möbler och fönster som sonen tycker.) Badkaret var fullt med plastbyttor och ovanför det hängde tvätt på tork, så jag fick vackert ställa krukan på toalettstolen. Sedan lät jag sonen sikta och trycka av. Sprutan fungerade över förväntan, jämnt och fint sprayade den ner både krukan och toaletten. Sonen flinade från öra till öra under tiden, och skrattade som en galen vetenskapsman.


Nu står det en prydligt planterad kruka där calamondinen brukade stå. Vi har redan känt efter två gånger att krukan är känns rätt på utsidan och att plasten sitter som den ska. Jag har sagt att det kommer dröja läääääänge innan det händer något, och han verkar vara nöjd med det. Frågar man honom var nog pflanzersprühern bäst...

Monday, January 14, 2008

Pflanzensprüher!

Om man vill ha mer humor i sitt arbete bör man lägga till ett ord på tyska. "Pflanzensprüher" betyder "tryckspruta för växter" och jag köpte två stycken sådana* idag, i en butik som säljer vad som helst bara det är billigt. Planen är att regelbundet spruta mina plantor med vatten för att förbygga ohyra - det ska ske med hårt tryck och på det här viset kan jag använda avhärdat vatten.

Noggrann som jag är testade jag också sprutorna.

Tänk er följande scen; fet kvinna med iPodplugg i ena örat, huvudet i en svart fårskinnsmössa och klädd i en ogenerat blå kappa plockar en tryckspruta från en hylla. Helt inne i sin podcast pumpar hon några gånger med yviga rörelser.
*klonka!* *klonka!* *klonka!*
Sedan håller hon upp sprutan mot kinden och öppnar spärren.
*PFYysh*
Mnä, den röda var inget bra. Hon upprepar samma procedur med två röda till innan hon får en snilleblixt och plockar ner en grön. De prydliga invandrartjejerna som handlar schampoo sneglar nedför gången. Nu pumpas den gröna upp.
*KLONKA!* *klonka!* *klonka!*
Sprutan hålls mot kinden, spärren släpps
*PFYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYSSSSSSSSSSCH!!!!!*
Uppenbarligen har vi här en spruta som är hel, till skillnad från de röda. Trots detta provar hon alla andra röda som finns innan hon bestämmer sig för den gröna, och en blå (som också provas). Nöjd vandrar hon till kassan, omedveten om alla som tittar efter henne.

Jag borde rodna, eller åtminstone vara litet generad, men jag tror att jag blivit för gammal för sånt. Dessutom har jag både lärt mig vad "tryckspruta för växter" heter på tyska och skaffat två bra sådana till mina hemmaträdgårdar. Mina växter kommer att må utmärkt!

*De är EUanpassade och har en etikett på 24 olika språk. Till exempel heter "tryckspruta för växter" "taimeprits" på estniska.

Sunday, January 13, 2008

Ha! Jag är inte ensam!

Det kan kännas så ibland, när jag letar litteratur och surfar bland bloggar. Men här har vi i alla fall Patti the Garden Girl från GardenGirlTV som bygger om sin glasveranda till inomhusträdgård. Hon har massor med intressant och är proffs så det är väl värt att kolla in både hennes hemsida (www.gardengirltv.com) och hennes YouTubefilmer.

Saturday, January 12, 2008

Vi gräver djupare i maskkomposten

Här har vi en litet längre film om maskkompostering (ca en halvtimme) som ger litet mer kött på benen.

The Worm Guy

Thursday, January 10, 2008

Gikt och maskkompostering

Håhåjaja. Jag har fått gikt och kan inte skriva på maskin. I korthet har nålformiga urinsyrekristaller samlats i mina leder och det känns varenda gång jag slår ner en tangent. För att distrahera mig själv (jag har uuuuurtrååååååååkigt när jag inte kan jobba med händerna) surfar jag på YouTube. För att det ska hända nånting här på bloggen tänkte jag dela med mig av de guldkorn jag hittar. Först ut är den bästa instruktionen i hur man gör en maskkompost som jag någonsin sett.



Är det bara jag, eller verkar Joe Gardener mindre road av att gräva runt i maskbajs och hålla maskar i handen?

Friday, January 04, 2008

Svensk trädgårdsstandard

Det här fotot heter "Garden planning" och är taget av Dan Morrison. Ni hittar hans flickrprofil och fler foton här.


En tanke slog mig när jag skrivit klart förra posten, så jag surfade in på Svenska Standardiseringsinstitutet. SIS sysslar mest med industristandarder och att samordna svensk med internationell standard, men de ger också sig in på alla områden där riktlinjer behövs. Ni kommer kanske ihåg att de standardiserade vår jul genom att bland annat publicera rätta pappret, snöret och måtten för en julklapp?

Det fanns mycket riktigt ett projekt för den svenska trädgården, ett sorts topprojekt med målet att primärt säkra svenska intressen i den europeiska och internationella standardiseringen av trädgårdar. Uppgiften är att aktivt delta i projekten

  • Compost, composting and composting equipment
  • Water pipes, drainage and sewers
  • Water preservation
  • Garden equipment
  • Portable machines and pedestrian controlled machines
  • Powered lawn and garden equipment
  • National horticortural variation (Det är trots allt skillnad på en trädgård i Spanien och en i Övertorneå - om jag förstått saken rätt jobbar man för att minst tre nationella kulturväxter och tre nationella prydnadsväxter ska ingå i standarden. För Sveriges del skulle det då bli potatis, morot och röda vinbär, respektive tulpan, syren och vresros.)
  • Pest and disease control
  • Garden design and decoration
(Jag hoppas att ni ursäktar att jag inte skrivit ut ISO, CEN och/eller CTnumren - de blev för många och komplicerade.)

Det är när jag läser det här som jag inser att vi svenskar är mer anarkistiska än vi själva tror. Har vi lagt märke till detta i informationsfloden? Nej. Kommer vi att bry oss? Nja - bara om standarden innehåller riktlinjer som vi anser vara felaktiga. Eller kanske ännu värre, om det är nästan rätt ("Varför vresros? Det skulle ju vara dubbel kanelros!"). Vissa kommer att debattera detta som om standarderna är tvingande lagar (det är de inte), medan andra kommer att skylla allt på EU.

Vare hursom kanske det kan vara idé att kolla upp vad SIS har dragit upp för riktlinjer för vår favoritsyssla.

Monday, December 17, 2007

Allt utom skurknä


Vinterns sjukdomar lade sig raskt i mina planer i helgen. Länge har jag gått och planerat en stor odling citronmeliss, för att ha till te mot förkylning och andra virussjukdomar. Sedan kom vinterkräksjukan. Heder åt Cicci och Monika som åkte och handlade åt oss medan vi satt i frivillig karantän. Jag fick ett telefonsamtal medan vi väntade.
"Hej, nu står jag på ICA. Ska det verkligen vara fem citronmelissplantor?"

Det skulle det. Jag duschade dem noga under kran (dvs. jag dränkte dem brutalt och skakade av vattnet sedan, allt för att få bort så många trips som möjligt) och planterade ner dem i min mycket ålderstigna örtagård. Någon gång kommer jag att plantera om hela härligheten, men fram till att min förkylning lägger sig kommer den att få vara kvar. Jag är tjock som en elefant i näsan, och odlingen ser ju trevlig ut i fönstret.

Att jag läser "Håll krukväxterna friska!" av Maj-Lis Pettersson gör inte saken bättre. Det är rent horribelt hur många sjukdomar och brister en liten planta kan få, och allt ger antingen gula blad eller torra bladkanter. Visste ni till exempel att ullöss kan sätta sig på rötterna också? Jag som var så stolt över att calamondinen åtminstone klarat sig från dem. Den och citronmelissarna har just nu alla sjukdomar jag läser om - utom möjligtvis svamp på grund av för fuktigt klimat.

Maj-Lis Petterssons recept för att hålla växterna friska är enkla men arbetskrävande; jämn fuktighet i krukorna och en rejäl dusch varje vecka. Min mor duschade sina blommor två gånger om året och jag - tja, låt oss säga att jag gör det ännu mer sällan. Fru Petterssons råd om jordens ledningstal och tilläggsljus verkar roligare, för då får jag använda manicker. Min manickomani är av ett sådant slag att jag struntar i om en bra mätare av ledningstal är dyr - jag vill ha en! En luxmeter vore också trevligt...

Nå, jag ska fortsätta pyssla om min förkylning och min dödsjuka calamondin. Vi hörs!

Friday, December 14, 2007

Planeringen fortsätter

"Odla kryddväxter och grönsaker inomhus" av Joy O.I. Spoczynska har gett mig en del idéer, men det är inte helt lätt att planera en växtföljd för inomhusklimat (full recension av boken kommer snart). Jag har kommit så långt att jag tänker utöka mina odlingar av citronmeliss över förkylningssäsongen, dels eftersom den är virushämmande, men också för att den växer långsammare under vintern. Det behövs helt enkelt fler plantor att skatta ifrån. En annan idé jag fått är att lägga upp en enkel översikt över olika grödor där jag lätt kan se hur mycket tid en planta behöver från sådd till skörd och vilka förhållanden den kräver. Så mycket har jag förstått att jag ska satsa på tropiska växter som trivs med att duschas dagligen.

Och just det: lysrör, jag behöver massor med lysrör.

Monday, December 10, 2007

Vitlök och sorgmygg.

Idag har jag klippt ner vitlöksblast i krukorna. Hela huset började genast dofta som en välgjord köttfärssås, och jag fick ont i huvudet. Jag hoppas sorgmyggen får det också. De brukar bli upprörda när jag gör så här, vilket uppenbarligen förhindrar dem från att föröka sig, eftersom de sedan försvinner ett kort tag. Tidigare har jag inte haft tillräckligt för att följa upp min seger, men den här gången står klyftor från en halv lök på tillväxt i mina trädgårdar. Det är krig...

Friday, December 07, 2007

Närmare paradiset på jorden.

Här har vi en trädgårdsbloggare som har kommit så nära man kan komma paradiset på jorden - åtminstone om man frågar mig.

A Gardening Section of One's Own



Affär, böcker och trädgård i skööööön förening. Detta är en av de snyggaste bokhandelsinteriörerna jag har sett.

Grattis till er båda, säger jag! När jag listat ut exakt var bokhandeln ligger någonstans* kommer jag och hälsar på.

*Jag är geografisk analfabet.

Thursday, December 06, 2007

Om böcker vore piller...

...så har de börjat verka nu. Jag sitter och planerar hur mina nya och utökade odlingar ska se ut.

Wednesday, December 05, 2007

Så, vad lånade jag?

En bok om att odla grönsaker inomhus ("Odla kryddväxter och grönsaker inomhus" Joy O.I. Spoczynska) som jag faktiskt inte äger själv! En bok om att odla örter inomhus ("Fönster med basilika" Marguerite Walfridson) med utförliga beskrivningar av vad man ska använda vad man ska använda skörden till. Jag har fortfarande problem med att få stora skördar av saker som jag inte vet hur jag ska använda.

Den tredje boken heter "Håll krukväxterna friska!" (Maj-Lis Pettersson) och jag kände mig så träffad att jag lånade den trots att jag bara lämnat tillbaka två böcker. Min andra ursäkt var att jag lånade hemskt smala böcker den här gången...

Tuesday, December 04, 2007

Hur man botar odlarblues på en tom ficka.

Jo, man ger sig av till biblioteket och lånar en massa färgglada och roliga trädgårdsböcker! Vi hörs!

Monday, December 03, 2007

Odlarblues

Det är nog det jag har. Odlarblues. Ingenting är skoj, inget fungerar riktigt som det ska och jag har inte lust.

Men det finns bot.

Shopping.

Om jag bara hade pengar skulle jag köpa in en del nya fröer att odla i krukorna (för de jag redan har hemma är ju bara HELT fel), samt en av varje doftpelargon som Wibrants Trädgård säljer - deras katalog kom idag. Plus en liten smart någonting bara för att pigga upp mig...

...men jag har inga pengar. Meh.

(Oroa er inte; imorgon rycker jag upp mig igen.)

Friday, November 30, 2007

Mineralbrist - en hemsida...

Mineralbrist. Det vill man inte ha - det försvagar växten och gör den känslig för andra angrepp. Odlar man i kruka eller i hydrokultur är det särskilt viktigt att kunna identifiera sådant eftersom man inte kan hoppas att Moder Jord ska skicka några extra mineraler via jorden. Moder Jord kan dessutom vara ganska snål, så alla har vi nytta av den här hemsidan

Color Pictures of Mineral Deficiencies in Plants



Tack till Parkettmaken som hittade länken!

Thursday, November 29, 2007

En annan sak med vinter...

...är att min odlarlust också går i idé. Jag tittar på mina rufsiga krukor och mina ihoptorkade försådder och istället för att känna den här härliga lusten av att
"nu kavlar vi upp armarna och sätter igång!"
tänker jag
"Bleäsch!"

Tuesday, November 27, 2007

Vinter


Helt fri är man inte från årstidernas svängningar, ens när man odlar inomhus och under ljus (som jag sagt tidigare). Min citronmeliss växer nu bara fjärdedelen så fort som under sommaren. Å andra sidan är bladen mörkare.

Monday, November 26, 2007

Kort uppdatering

Jordmandlarna och sorgmyggorna har tagit sig i ungefär samma takt. Nu har jag sått litet fler vitlökar för att kunna anlägga moteld (mot sorgmyggen, alltså), de håller sig på plats så länge det ligger skivad vitlök eller hackad vitlöksblast på jorden.

Monday, November 19, 2007

En veckas paus...

...för affärsplanering. Återkommer nästa måndag!

Tuesday, November 13, 2007

Gah! Ännu en död försådd!


Jaha, de små plantorna dog omgående när de kom ut ur sina frön. Jag misstänker att kombinationen av dåligt ljus och dåligt intresse var ödesdiger (vem vill vattna något som inte växer?). Borde jag ge upp försöken att fröså i separata 'förkrukor'? Med tanke på att jag lyckas driva upp plantor när jag direktsår dem i vanlig jord är jag frestad. Samtidigt vill jag lära mig att förgro.

Harumpf! I morgon ska jag till biblioteket. Det kommer att bli en bok om förgrodd - en bra en. Nu ska jag ta och vattna mina plantor - det verkar som om trädgårdsportlaken lever litet...

Thursday, November 08, 2007

Hurra! Den blommar!


Calamondinen! Knopparna börjar slå ut! Och det är massor av dem! Hurra, hurra, hurra!

Friday, November 02, 2007

Det där är ju min blogg!...


För några dagar sedan landade Rosie i min brevlåda. Jag bläddrade igenom den i det halvmedvetna tillstånd som bara en småbarnsförälder kan ha på kvällen. Därför var det först idag som jag verkligen läste den. Det ska erkännas att jag tänkt plugga min blogg genom att skriva en liten insändare och skjuta in min url i texten.

Någon annan hade redan hunnit före. (Läs gärna hennes blogg.)

"Attans!" tänkte jag och var precis på väg till en annan syssla när jag tittade en extra gång på berömmet som de tryckt med fet, orange kursivstil över insändarsidan. Där fanns en hänvisning - till Parkettodlaren, med url (webadress) och allt!

Nu ska jag bara njuta av mina femton minuter i rampljuset innan jag återgår till mina växter. Ni som har hittat hit via Rosie är hjärtligt välkomna! Här är mina snabbtips för årstiden:


  • Tilläggsbelysning
  • Självvattnande krukor
  • Skivad vitlök på jordytan för att jaga bort sorgmygg
  • Trädgårdportlak överlever det mesta och går att skörda länge
  • Groddar (om ni tål dem - jag gör det inte, men de är bra)


(Bilden kan ni för övrigt köpa som poster eller på mugg via min Cafe Press shop i USA - dollarn är billig. Jag jobbar också på att hitta en motsvarande pod-service i EU.)

Wednesday, October 31, 2007

En liten eftertanke...

Hm, i fortsättningen ska jag nog låta mina plantor växa sig så stora att de redan skjutit rötter genom äggkartongen innan jag transfererar dem till tidningspapperskrukor. Som det är nu torkar den inre kartongen istället för att suga åt sig vatten ur omgivningen, jorden runt kring de små hjärtbladingarna blir torr och de törstar värre än en alkoholist på ett godtemplarmöte. Attans! Men man lär sig genom sina misstag.

Tuesday, October 30, 2007

Nästa ombyggnadsprojekt


Ingen kul syn, eller hur? Min örtagård har sett bättre dagar - i stort sett är det bara citronmelissen som trivs. Å andra sidan hör den till de växter som växer okontrollerbart bara man får igång dem. Enda orsaken till att den här plantan är liten är att jag varannan dag klipper loss en rejäl kvist ifrån den och gör örtte. Jag har ingen aning om varför persiljan vitnar som den gör (trips?) eller varför gräslöken envisas med att skjuta strån som är tunna som vanliga grässtrån.

Min okunskap lägger verkligen krokben för mig. Bäst är nog att gräva upp allt, sterilisera jorden och börja om på nytt. Den här gången drömmer jag om att använda plantor uppdragna från frö, men just nu har jag inga pengar att köpa frön för*. Nästa sådd blir därför smultron (har frön hemma, går att göra te på bladen och muta barn med frukterna - perfekt!)

Mina nysådda plantor mår relativt bra. I en missriktad gest av omtanke satte jag plastkåpan över växthuset, varpå jag inte såg att isörtens krukor började mögla. Kåpan är nu avtagen igen, och jag hoppas att möglet ska dö nu när det inte är så instängt längre. Överlever isörterna detta kommer de förmodligen att själva ta död på 'gästen' - de har nämligen en vana att förgifta jorden omkring sig med salt. (Hm, insåg just att jag i framtiden kommer att få skapa en specifik jordbinge för jord från isörtskrukor - ännu ett projekt att förlora sig i...)

*Om ni vill göra det möjligt för mig att handla frö kan ni klicka på annonserna kring den här bloggen. Jag får betalt per klick nämligen - inte per visning. Valutan Google AdSense och Tradedoubler betalar i konverteras från ruttna lingon till svenska ören, så det är ju bekvämt. (Och till "David" som undrade om jag var intresserad av annonser - jag vill gärna ha en länk så att jag kan titta på erbjudandet. Din profil går inte att nå utan att jag lägger upp din kommentar, och jag har som regel att inte lägga upp sådana kommentarer utan att ha tittat närmare på vad det rör sig om först.)

Friday, October 26, 2007

Omplantering med återanvändning

Idag tog jag och planterade om min nysådd, och jag kunde inte motstå att göra en bildserie för bloggen. Håll till godo!

1



Diska ur växthuset. Som ni ser låg det kvar gammal jord inuti och den kan innehålla sjukdomar. Det här är ett dyrt växthus för förgrodd som jag köpte innan jag sett ljuset, och insett att man odlar bäst när man använder gamla restgrejer. Nåja, det kom till användning nu.


2



Det här behövs; tidningspapper, någon form av bricka att ställa de färdiga krukorna på, jord, en sked du kan vika helt för jordgrävning, och något att rulla pappret runt. Jag använde en flaska i plast som gömde sig bakom plasthinken på den här bilden. Nedrans plastGarbo!


3



Här ser ni min sådd; äggkartonger fyllda med såjord, ställda i plasttråg som tidigare innehållit hämtmat. (Ursäkta bildkvaliteten, förmodligen sa de något roligt i den podcast jag lyssnade på.)


4



Den här byttan ska jag plantera plantorna i när de blir större. Jag tog fram den för att kunna mäta hur stora krukorna skulle bli. Lagret med jord blir tunt, max tio centimeter, och det ska bli intressant och se hur väl portlaken och isörten klarar av det. Jordmandeln hade inga problem.


5



Dags att tillverka krukor! Riv en remsa ungefär dubbelt så bred som den kruka du ska tillverka. Riv åt det håll som pappret lättast låter sig rivas, snarare än efter formen på pappret. Du klarar dig med en ganska kort längd.


6



Rulla pappersremsan runt en rund sak. Just här använder jag en plastflaska, idealet är egentligen en liten smal syltburk.


7



Vik in pappret flikvis i botten så här.


8



Fortsätt tills du fått en botten.


9



Dra av papperskrukan från krukformaren. (Jag sa väl att den skulle vara blank? Min flaska hade en klisterrand som pappret ideligen fastnade i - gör inte om det.) Sedan viker du in överkanten också. Detta stabiliserar krukan och gör det möjligt att finjustera dess storlek


10



Fyll med jord, perennjord eller vanlig krukväxtjord borde fungera.


11



Ställ krukan där den ska stå och vät sedan jorden. Vattnet väter igenom pappret och då blir den svår att flytta. Som ni ser här har jag använt vatten från torktumlarn. Dels var det för att jag behövde göra mig av med en del av det, dels för att det är så gott som avhärdat. Jag har haft problem med kalkavlagringar i mina krukor.

Ett ord om ämnen i odlingen kan vara på sin plats här. De flesta tidningsblad jag använt glatt lilafärgade. Jag tycker inte om det eftersom det är färger som inte är tänkta att ätas. Om jag fortsätter att använda den här sortens kruka är risken stor att giftiga ämnen fälls ut i jorden och anrikas i växterna. Det faktum att jag återanvänder jord och planerar att maskkompostera överbliven sallad skyndar på processen. Vid nästa omplantering kommer jag alltså att riva bort så mycket som möjligt av pappret för att minimera utfällningen. Jag leker med tanken att bygga egna krukor av jordmandelgräs och vegetabiliskt klister till nästa omgång. Får se hur det går med det.

Om man försår växter som ska växa utomhus tror jag att man kan använda sådana här krukor utan större betänkligheter; där finns en större jordbuffert och jorden återanvänds inte heller lika intensivt.

Åter till bildserien


12



Klipp loss och putsa ett av facken i äggkartongen.


13



Ställ den lilla 'skålen' i krukan med jord. Pappret i kartongen är så poröst att plantan utan problem kan borra sina rötter igenom det, och därför gör jag inget mer. Jag vet ännu inte hur pass väl det här momentet fungerar - det här är första gången jag använder metoden.

Växthuset är nu fyllt med krukor och jag har använt den gamla skålen till att samla skräpet i. Transport till soppåsen nästa!


14



Märkning är viktigt. De här remsorna syns kanske dåligt ovanfrån (man ser ju vanligtvis ner på ett sånt här växthus), men de blir inte bortblandade om man skulle råka vända på den transparanta kåpan. Just det; jag har satt märkningar på kåpan och sedan vänt bort dem i ett obevakat ögonblick. Tänker inte göra om det.

Tadaa! Mina små plantor har kan nu mer jord kring benen, behöver inte vatten så ofta, och kan växa ordentligt. För övrigt kommer det massor med knoppar på min calamondin.

Tuesday, October 23, 2007

Jordmandel och vitlök


Jordmandel, tufsig jordmandel. Det är en vecka sedan jag planterade om dem, och nu går jag och tittar ner i byttorna varje dag för att se om de vissnar eller växer. Än är det svårt att säga. I den ena byttan är det litet grönare, den andra verkar mer död. Å andra sidan har nummer två gröna strån kvar, så det finns hopp. Inte trodde jag att omplanteringar skulle vara mer spännande än tv-deckare.

Det vita ni ser strött mellan stråna är skivad vitlök. Ni kanske minns att sorgmyggorna i stort sett försvann efter att jag planterat vitlök i en av mina trädgårdar. Efter en viss tids experimenterande har jag kommit fram till att det är delad (eller som här skivad) vitlök liggande direkt på jorden som är effektivt. Jag misstänker att det är några av de flyktiga ämnena i löken som myggen inte gillar. För säkerhets skull har jag ändå planterat vitlök i lådorna också. När blasten vuxit sig stor nog ska jag krossa bladen och strö ut på samma sätt. Fungerar det kommer jag spara in en del vitlökar.

Thursday, October 11, 2007

Idag höst, imorgon vår...


Mina små trädgårdar har gått in i sina personliga höstar. Det varar inte länge - när man odlar inomhus är man ju mindre bunden av årstiderna. Den riktiga hösten märks här också, dock. Växterna pressar sig inte mot fönstren och tilläggsljuset blir allt viktigare.

De personliga höstarna har mer med min tid för krukorna att göra, och förstås eventuell ohyra. Jag har trips i åtminstone två av mina fönster. Först funderade jag på drastiska åtgärder; tömma fönstren helt, tvätta dem och låta dem vara tomma i två veckor. Det vore dock litet tråkigt, jag menar; hela två veckor utan att odla något alls. Så nu har jag antagit en snällare plan. Det ena fönstret får vara tills vidare. Där har jag mina örter och de klarar sig hyfsat så länge jag kommer ihåg att spreja med vatten några gånger om dagen. Trips gillar inte fuktigt klimat. I det andra fönstret kommer jag att ställa mina jordmandelodlingar. Jordmandeln växer bra trots tripsangrepp och eftersom det är rotknölar man skördar kan jag spreja bladen hur mycket jag vill.

Men våren är inte långt bort. Idag tog jag fram mina fröpåsar för att se vad som ska stå i krukorna framöver. Min plan är att göra en nyplantering varannan vecka några månader framåt, för att se hur det fungerar med tillgång och efterfrågan. Redan nu har jag en till två gånger i veckan kunnat förse mig själv med grönsaker till lunchen enbart ur krukorna. Målet att alla medlemmar och alla måltider ska vara täckta känns närmare.

Som ni ser på bilden har jag många fröpåsar. Jag köper fröer som andra köper tyg, och en stor del av påsarna är inte ens öppnade. Dessutom har jag roat mig med att ta fröer både från calamondinen och en särdeles god vindruvsklase. Det var med viss beslutsångest som jag plockade ut

*Trädgårdsportlak
*Isört
*Plocksallad 'Frisée d'Amerique'
*Vindruva
*Calamondin

att sätta på förgrodd idag eller imorgon. Jag räknar med att både vindruvan och calamondinen kommer att vara trögodlade, och jag sår dem mest för sportens skull. Ska sanningen fram vet jag inte ens vad jag ska göra med calamondinplantorna sen - jag får väl ge bort dem. Vinlöv är ätliga, så de har en plats på parketten. Som den manickoman jag är sitter jag och funderar ut kontruktioner på hjul som ska tillåta både flyttning av och extraljus till rankorna.

Jag kommer också att plantera om jordmandlarna i rymligare krukor. Detta involverar sterilisering av jord, kokning av mellanlägg och diskning av backar. Mina vänner, jag kommer att få en riktig genomkörare av kroppen imorgon. En bodyblidder skulle vara stolt över mig...

Monday, October 08, 2007

Kommer mitt ogräs att överleva?



Jag vet att inte många odlare skulle göra det, men jag sörjer mitt ogräs. Det har att göra med att jag medvetet odlar just ogräs, men det känns ändå surrealistiskt. Det ni ser här ovan är min jordmandel, odlad i en för liten kruka och försummad en dag för länge. Jämför med hur den ser ut på förra bilden jag tog



En avsevärd skilnad, eller hur? Ändå tyckte jag redan då att plantorna borde omlokaliseras till något större för att kunna föröka sig bättre, och jag såg fram emot att kanske skörda mina första rotknölar i vevan.

Sedan kom det annat emellan, förstärkt av en mystisk virusinfektion som tar musten ur en utan att ge feber. Precis idag har jag börjat återfå krafterna och när jag började planera de nya trädgårdarna upptäckte jag hur illa det var ställt med mina skyddslingar. Jordmandeln är ett fruktat ogräs eftersom den rotsprider sig ungefär på samma sätt som kirskål, däremot tål den inte uttorkning - tror jag. Den är släkt med papyrusen, en mycket vattenkrävande växt, och ett av de få råd jag fått gällande jordmandeln är "glöm inte att vattna". Så nu är jag rädd att jag förlorat delar av odlingen precis när jag tänkte utöka den.

Jag lär få se ganska snart. Som tur är har jag en till odling i en annan kruka, så jag står inte utan plantor inför min stora nydaning.

Tuesday, October 02, 2007

Det bidde en tummetott...

Det här fotot heter Tom Thumb (CCmärkt), fotografen heter Mykl Roventine, du hittar hans profil och fler av hans bilder här.)



Häromdagen drog jag upp de sista morötterna ur trädgården. De var ganska små. Som en tumme ungefär. Och det slog mig plötsligt att sorten heter "Tom Thumb" (~tummetott). Duh! Inte hade jag väntat mig att ett namn skulle vara så målande. Men det är bra att se, för nu vet jag att de passar i mindre krukor. Jag kan spara in på jord, och ett mindre område av fönstret skyms.

Krukor är mitt stora bekymmer just nu - eller rättare sagt min egen snålhet. Hittills har jag tillverkat mina självvattnande krukor själv av olika billiga plastbackar från IKEA. En oförutsedd fördel av detta är att de är genomskinliga och ger mig koll på hur jorden och mindre rötter mår. Samtidigt kostar de ju pengar, och jag har ett antal 'riktiga' självvattnande krukor som bara står uppe på vinden. Om nu morötterna jag sår är så knubbiga - varför inte använda dem?

Min erfarenhet säger mig att jorden i de krukorna brukar falla ihop till en soggig massa inom några månader. Förmodligen beror detta på att jag inte ser hur mycket vatten som behövs utan övervattnar - jag är notorisk på det viset. Men snålvargen inom mig viskar
"Det går säkert bättre nu - du har ju trots allt odlat målmedvetet i över ett år"

Där har jag fastnat, som åsnan mellan hötapparna - eller måhända mellan morötterna.

Thursday, September 27, 2007

Första skörden av intressanta hemsidor

Jodå, jag har surfat tidigare också, men tidigare har jag mest samlat på hemsidorna i min bokmärkeslista. Nu har jag äntligen gått igenom dem, och lagt till några nya. I och med att jag letar saker som ska vara till nytta har jag än en gång tänkt igenom vad jag vill med mitt odlande. Det första kravet är att det ska vara så lite tjafs som möjligt. "Tjafs" är i det här fallet saker som nya och komplicerade odlingssätt, alltför komplicerade odlingskärl och odlingsmedier.

Hm, jag borde nog formulera det där positivt. Okej; parkettodling ska vara enkelt, utgå från kunskap man redan har och man ska i större delen av fallen kunna använda saker man har hemma.

Detta krav fällde den här hemsidan Greenpine lane som användet hydro- och aerokultur under LEDljus (lampor som använder dioder istället för glödtråd). Den är också svår att läsa, men jag har med den ändå, för det är tröstande att se att man kan odla så avancerat med så pass enkla medel. Och vem vet, den dag vi äntligen köper den där gigantiska innerstadslägenheten kanske jag viker ett rum för sådana odlingar.

Den här sidan var mycket bättre; Container Vegetable Gardening. Någon som verkligen kan det här om odling har skrivit en kort text (jodå! ni anar inte hur låååånga de kan bli) om hur man startar grönsaksodling i krukor. Även om texten riktar sig till nybörjare så är den bra för halverfarna odlare som jag; den är en liten fusklapp att ha när kunskaperna behöver repeteras. Särskilt användbar är den lilla tabellen längst ner som listar jordbehovet för olika växter. Ett litet ord om måtten bara, en tum (inch) är ca 2,5cm, och en us gallon är ca 3,8 liter, så har ni en chans att omsätta uppgifterna i vettiga mått.

Den sista hemsidan är en favorit Container Gardening: Plant and Grow Tomatoes in a Small Space for Healthy, Nutritious Meals. Den handlar om att odla tomater i krukor. Även om jag inte är en vän av tomater så får jag här litet tips om högavkastande sorter - något som är högvilt för parkettodlare. Tomater tillhör nattskattafamiljen och är giftiga i allt utom bären, så jag tror att detta blir en planta som får bo i mitt arbetsrum.

Tuesday, September 25, 2007

Möjlig mjöldaggsincident


Idag plockade jag bort en massa blad från mina kvarvarande majrovor. De har blivit vita och som mjöliga ovanpå, så jag misstänker att de fått mjöldagg. Sånt skär i hjärtat; de hade ju kunnat bli alldeles utmärkt mat. Nu slängde jag dem istället. Jag har ingen aning om vad man gör med mjöldagg, och om det går att äta. Det tarvas mer forskning om det här!

Thursday, September 20, 2007

Dags att surfa!


Fint foto va? Det är Biosphere2 i motljus (fotograf: flickralias ericvh, du hittar hans profil och fler av hans bilder här). Biosphere2 är en sorts jättelik evighetsträdgård, den byggdes på fullaste allvar för att vara helt självförsörjande även på saker som syre och vatten. Därinne finns savann likaväl som ocean och stäpplandskap... 1991 flyttade sex personer in för att studera det ekosystem man byggt upp, och portarna låstes och förseglades bakom dem. Meningen var att ingenting skulle tillföras utifrån, inte ens minsta molekyl luft. Syftet var att... var att...

Det var ju det. Det jag fick höra via media då det begav sig var att Biosphere2 var en vetenskaplig förstudie inför bemannade rymdfärder (det är åtminstone vad jag minns). Men det visade sig snart att de sex bionauterna inte var riktigt överens. Debatten gick om detta var ett vetenskapligt projekt, ett kommersiellt företag (det var privata intressen som betalade hela härligheten) eller kanske till och med en gigantisk konstinstallation? Folk som varit vänner länge blev där så osams att de inte talade med varandra på flera år efter att de lämnat Biosphere2. Att syret tunnades ut och maten inte räckte till bidrog säkert till osämjan.

Kanske hade bråken kunnat undvikas om man tittat litet på tidigare studier av hur folk reagerar när de befinner sig isolerade i en liten grupp. För det finns faktiskt folk som lever under liknande förhållanden, även om de inte har tillgång till en bonsaiocean. Ett exempel är människor som ger sig ut på långsegling, och ett annat - det som de flesta studier är gjort på - är de forskare som ger sig iväg till Antarktis och bor där helt isolerade i sex månader.

Idag är det Arizona University som förvaltar Biosphere2, och man får faktiskt besöka stället; guidade visningar hålls mot en peng. Får jag chans att besöka USA igen ska jag nog ta mig dit. Jag är litet svag för projektet, för vad är mitt lilla grönsaksprojekt om inte något liknande - ett försök att skapa ätbart liv på en helt knäpp plats. Och visst stämmer det till eftertanke att stora delar av projektet föll på att man inte brytt sig om (?) att leta upp tidigare insamlad kunskap. Jag ska nog lägga litet energi på att förstå mig på vanliga krukodlare och leta upp föregångare inom parkettodlingen. Vi hörs!

Friday, September 14, 2007

Tillbaka!

Jordmandeln behöver planteras om...


Hallå på er alla! Tack för alla era gulliga kommentarer!

Äntligen är jag tillbaka. Jag har jobbat hårt med detta PM och sedan varit tvungen att vila. Nu börjar äntligen livsandarna återkomma; jag vill städa! Ni vet hur det blir i ett hem där någon går helt upp i sin uppgift? Tvätt i stora högar, post och viktiga papper där de råkar hamna och eftersom vår Roomba brutit en borste också oäääääändligt grusiga golv. (Jag måste beställa just denna borste från USA eftersom den svenska återförsäljaren inte har den i sitt sortiment - varför säljer man då Roomba överhuvudtaget? Nåja, utan dem hade jag inte haft en självgående dammsugare alls, så jag klagar bara litet.)

Livsandarna hos mina inomhusträdgårdar kan jag inte klaga på. I förra veckan använde jag för första gången enbart hemodlade grönsaker i en gryta, och jag kan varje morgon dricka mig en kopp starkt citronmelisste, vilket lär ska vara virushämmande. Av en slump har jag också upptäckt att sorgmygg verkar ogilla om man planterar vitlök i krukorna. Jag hade ett par klyftor som börjat skjuta skott, så jag pillade ner dem i min örtaträdgård för att se vad som hände. Sorgmyggorna är nästan helt försvunna ur denna kruka. Detta måste provas i alla trädgårdarna!

Projektet har nu kommit till ett stadium där det måste ses över, dock. Nu vet jag att det går att odla grönsaker i plastbaljor. Det är dags att räkna ut hur man odlar tillräckligt för oss alla tre.

Tuesday, August 28, 2007

Nej, jag är inte död

Jag skriver bara ett PM om de identitetsskapande faktorerna inom religionen som har betydelse för konflikten i södra Thailand - med tyngdpunkt på buddhismen (min medförfattare tog islam).

Återkommer om en dag eller två.

Tuesday, August 14, 2007

Botan skördar

Bilden är Uppsala Universitets egen från Botan skördar, och kommer härifrån.




Om du har vägarna förbi Uppsala någon gång mellan den sjätte och sextonde september finns det ett evenemang du inte ska missa; Botan skördar. Ett av skälen är att utställningen inte visas varje år; intentionen är vartannat, men om inte jag har missat en gång så var det tre år sedan sist.

Den största orsaken är förstås att forskarna och doktoranderna gör skäl för sina ihopgnetade forskningsbidrag och odlar grönsaker från hela världen. Det var där jag stötte på ullukon för första gången, och det var också där jag insåg att det mesta går att krukodla. Nu har forskarna trots allt mer resurser än jag; det mesta odlades i bastanta trälådor. Ändå var mycket i den storleken att det hade kunnat passa in i en lägenhet utan problem. Inspiration!

Utställningen är pedagogiskt upplagd, åtminstone så långt jag kunde upptäcka förra gången. Ni måste förstå att hela utställningsutrymmet är fyllt av grönsaker; grönsaker på borden, grönsaker i kruka, grönsaker i kruka som dessutom fått växa som slingerväxter över portaler och längs med spaljéer, pumpor, squash, rovor och kål i alla dess former. Bara att se hur mycket av våra kulturväxter som är någon form av brassica var omtumlande. I allt detta gröna blev jag en aning omtumlad, och hängde inte med i alla pedagogiska intentioner.

En annan orsak till min yra var att detta var (och kommer att vara, hoppas jag) en guldgruva för den som vill odla konstiga växter. Visst är det tråkigt att köpa sacketter när man istället kan odla sockerplanta och få sin aspartam naturligt. Och ullukon, som ger soppor en silkig textur istället för potatisens gryniga. Jag vill prova! Det mesta visade sig dessutom gå att beställa från Impecta. (Kanske tur att inte allt går att få tag den vägen - jag skulle raskt tränga ut både möbler och resten av familjen i mina odlingsförsök.)

Misstaget jag gjorde förra gången var att inte föra anteckningar. Utställningskatalogen visade sig vara gammal och tog inte upp allt jag var intresserad av. Alla fakta fanns däremot uppskrivna på skyltar runt om i lokalen, så det är en smal sak att skriva av namn och latinska namn och övrigt som kan vara intressant att ta med hem. (Texten är copyrightad till författaren; du kan fotografera av den med digitalkamera, men du får bara använda fotot för eget bruk och inte ens lägga ut den på din websida. Gör mig en tjänst och följ dessa regler; det räcker med en Dickens.)

Kort sagt; ta med anteckningsbok och penna och kom dit. Du kommer inte att ångra dig.

Botan skördar 2007/09/06-2007/09/16
Orangeriet
Botaniska trädgården
Uppsala

Sunday, August 12, 2007

Så, hur går det? 070813

Då var det dags för en ny bildsvit över trädgårdarnas utveckling

Först ut är min tripsdrabbade örtagård. Jag ber om ursäkt för det suddiga fotot - min kamera och jag är inte överens. Jag vill kunna ta snygga närbilder, den säger att den inte kan. Hur som helst har jag nu sprejat trädgården flera gånger om dagen med vanligt vatten taget ur torktumlaren. Växterna mår bättre, även om de inte mår bra. Persiljans nya blad har långt färre torra fläckar än de som suttit ett tag. Jag vet fortfarande inte om det är tillräckligt, men det ser hoppfullt ut.

Här har vi rotsaksträdgården, och här växer det så det knakar. Det är dags för ännu en gallringssallad. Jag måste också be maken om ursäkt för posten om att han gjorde sallad på min förra gallring innan jag hann fota - det var jag som hade bett honom om det. Min enda ursäkt är att man blir glömsk när man blir hungrig....

I den här krukan är jag litet orolig för jordmandeln. Den slokar oroväckande och bladen verkar glesa ut sig. Krassen växer på bra, men jag önskar egentligen att den var mer kompakt i växtsättet. Nästa gång jag planterar och planerar för krasse måste jag placera den annorlunda.

Kanske kan jag placera den bredvid den här. Här syns det tydligt varför jordmandel är klassat som ett "noxious weed" i USA. Plantorna i krukan är ungefär en och en halv månad gamla och har redan fyllt både krukan och luftrummet ovanför. Jag leker med tanken att dela på gänget när jag får tummen ur nästa gång.

Min kalamondin blommar. Det är för den här plantans skull som jag numer har torktumlarvatten i sprejflaskan - det är så gott som kalkfritt och citrusfrukter gillar inte kalk. Den här veckan har jag försökt spreja kalamondinen tre gånger om dagen. Det verkar som att det är en lagom mängd fukt för att den ska trivas, för varje gång jag lyckas hålla den takten börjar den blomma. Nästa inköp till parkettodlandet blir en eller två plastdunkar så att jag kan spara avhärdat vatten med och utan gödning till den.

Här ser ni varför det inte har hänt så mycket på parkettodlarfronten. Jag är uppbunden i ett annat projekt. Som synes har en del av mina parkettodlarsaker också blivit shanghaiade, ity att den stora krukan var en utmärkt torkställning för det virke vi höll på att olja in. Sonens smultron har med andra ord inte blivit planterade än, och jag hoppas att de överlever busvädret ute på balkongen.

Thursday, August 09, 2007

Adoption och omröstning 070809

Den här bilden heter "Garden Party" och är tagen av Les Chatfield. Du hittar fler av hans foton och hans flickrprofil här.


Jag sitter och skriver detta på Uppsala Stadsbibliotek, och förundras än en gång över att det inte finns trådlös tillgång till internet här. Det måste vara en snål tjänsteman någonstans som inte vill släppa till pengarna. Samtidigt står det något på min bänk som påminner misstänkt om en wlan-antenn. Jag måste forska mera i detta.

Nå, hur som helst är det dags för två sammanfattningar:

Kampanjen för adoption av en plantskola

Inga har adopterat den här veckan. Jag återkommer till kampanjen på tisdag.

Omröstningen i vänstermarginalen.

Det blev en förkrossande majoritet för ångtågen. Även när jag slår ihop den svenska och den internationella omröstningen är det bara en som svarar nej på frågan om det blir roligare att besöka en plantskola om man får åka ångjärnväg dit. Och det är klart, tåg i kombination med trädgård har många fördelar. Ett riktigt tåg är väldigt bra att titta på trädgårdar ifrån (och plötsligt börjar jag drömma om att ha en park med ångjärnväg...), och man kan också dekorera sin egen trädgård med ett.

Att dekorera med tåg görs ibland på hög nivå. Jag upptäckte igår när jag letade bilder till den här posten att New York Botanical Gardens har placerat en liten modelljärnväg bland sina plantor. Små tåg tuffar runt mellan olika modeller av sevärdheter i staden. Jag skulle kunna tänka mig att ha ett sånt i mitt växthus - om jag hade ett.

Utomhus skulle jag istället ha ett trädgårdståg. Det är ett tåg i så stor skala att man kan sitta grensle över loket och vagnarna. Men tro inte att jag bara skulle ha det för prydnads skull. Jag drömmer om en spårplan som gör det lätt för mig att frakta trädgårdsavfall till komposten och jord när jag gräver om drivbänkarna (för att inte tala om trädgårdsmöbler, leksaker och annat löst). Måhända blir arbetet inte lättare, men attans vad mycket roligare...

Som parkettodlare får jag nog lägga tågplanerna på hyllan. Undrar om maken skulle vara med på noterna om vi någonsin skaffar hus? Det är klart, det är han som vill lägga beslag på tre hela meters utrymme för sin modelljärnväg - i bokhyllan.

Resultat "Blir det ännu roligare att besöka en plantskola om man får åka tåg dit?"
Parkettodlaren
Nej 1röst
Spelar ingen roll 1röst
Ångtåg och växter, vilken oslagbar kombination! 6röster
Det blir lättare att få med maken 1röst

Indoor Gardener
No 0röster
Doesn't matter 0röster
Steamtrains and gardening, what an excellent combination! 3röster
Makes it easier to bring the spouse 1röst

En ny omröstning finns i marginalen. "Påverkar din religion hur du odlar din trädgård?" Det är en fråga som tål att funderas på ur många vinklar, och för en gång skull tänker jag hålla inne med mina egna tills omröstningen är över.

Monday, August 06, 2007

Typiskt!

Idag har jag tagit en första skörd av den kombinerade morots/majrova/salladslökträdgården. Jag plockade också några krasseblad för att krydda upp det hela med. Tyvärr gjorde maken sallad på alltihop innan jag hann fota.

Saturday, August 04, 2007

Så, hur går det? 070804

Ja, det kan man fråga sig. Jag har tagit bilder av alla de "trädgårdar" jag har igång just nu för att visa hur långt jag har kommit i experimentet.

Här har ni min örtagård. Just nu innehåller den citronmeliss, thaibasilika, persilja, gräslök och salvia. Som vanligt växer både basilika och citronmeliss som ogräs - dock inte salvian. Salvian hade med sig någon sjukdom från butiken, och har inte repat sig alls. Odlingen är överhuvudtaget skruttig. De senaste dagarna har jag varit sjuk och inte orkat ge mina odlingar deras dagliga sprejning med vatten. Resultatet har inte låtit vänta på sig - trips har intagit min fina citronmeliss. Idag nöp jag bort de värst angripna bladen (knopparna, förstås) och sprutade extra mycket. Odlingarna kommer att få extra vattensprej de här tre veckorna, så vår vi se om den olägenheten räcker för att odjuren ska ge upp.

Den här lådan är också full med sorgmygg - de trivs i den fuktiga jorden, vilket förmodligen stressar växterna och gör dem extra känsliga för skadeangrepp. Man kan bekämpa sorgmygg med nematoder, och jag har precis spårat upp det lilla företag som säljer sådana. Det var inte helt lätt, för de heter inte "Predator" som alla kallar dem, de heter "Lindesro AB, Parasiter och predatorer" och som synes är deras websida mycket sparsam.

I veckan klippte jag ner thaibasilikan och gjorde pesto av den. Den smakar som vanlig pesto, om än beskt eftersom jag missräknade mängden olivolja och var tvungen att fylla ut med mer pinjenötter än receptet föreskrev.

Lärdomar här
1. Spreja växterna till varje pris
2. Ta bort sorgmyggen ur jorden
3. Lär dig så snabbt som möjligt att dra upp egna plantor från frö, även när det gäller örter som är lätta att köpa på ICA.
4. Se till att ha skållad mandel till hands om du vill göra pesto med pinjenötter.

Jag kunde inte motstå att göra en dramatisk motljusbild av den här. Det här är den låda som jag odlar enbart jordmandel i. Det är också min första odling i en mindre box, och med ogräs verkar det fungera fint (jordmandel är som sagt ett fruktat ogräs i de områden där den överlever vintern). Jag kan tycka att de här plantorna behöver en frisering, men jag låter bli. Detta är nämligen min sons speciella låda. Han har börjat hjälpa mig med odlingen, och den här har han sett sedan fröna kommit upp. Jag brukar ta ner den från hyllan och visa hur mycket växterna har växt sedan senast, och sedan får han spreja bladen med vatten. Det är sånt som tilltalar en tvååring.

Lärdomar här
1. Tvååringar kan hantera en sprejflaska, och gillar att se att växter har växt.
2. Det är inga problem att odla i en box som är hälften så stor som de jag tidigare använt.
3. Ogräs växer som, tja, ogräs.

Här har ni min mest okammade trädgård. Jag har sått majrova, morot och salladslök tätt, nu välter de över i varandras rader och flätar ihop sig. Dags för en första gallring. När bladen är i den här storleken är rötterna under som sytrådar, och dessutom ganska sega, så jag kommer att ta bladen till sallad. Majrovans blad brukar jag laga till som spenat (surpris!), vilket gör att jag här har dels för få, dels har svårt att trassla ut dem ur det andra.

Även här finns en del sorgmygg och ett av majrovebladen har ett misstänkt torrt område. Det är dock mycket mindre angrepp än vad det har varit i tidigare odlingar.

Lärdomar här:
1. Att spreja med vatten som förebyggande mot trips ger effekt.
2. Majrova ska odlas för sig i större kvantiteter.

Känner ni igen tripsträdgården jag klagade över för ett tag sedan? Håll med om att krassebladen ser fina ut. De såddes efter att jag rivit ur lådan, och jag har vakat över dem som en hök för att se om jordmandeln (som jag lämnade kvar) har dolt några överlevande odjur som kunnat smitta. Hittills verkar det som såpakuren gett effekt,och det trots att jag inte följde receptet slaviskt.

Också här tänkte jag gallra ut litet grand. Än har jag inte bestämt mig för om jag ska ta hela plantor eller bara noppa blad. Jordmandeln överlevde också sin hårdhänta frisering, och det är dags för en till.

Lärdomar här:
1. Såpa och vatten i ungefärliga proportioner räcker för att bekämpa odjur.
2. Jordmandel tål att klippas ner.

Och här har vi kalamondinen. Sedan jag började spreja den med vatten har den slutat att släppa blad i drösvis - som den gjorde tidigare. Den lider fortfarande av kloros och jag har bytt ut vattnet i min sprejflaska till avhärdat vatten för att se om det kan göra någon skillnad. Uppsalas vatten är mycket kalkhaltigt och jag misstänker att kalamondinen tagit upp en del också genom bladen. (Kalk gör att växten inte kan ta upp järn i den mängd den behöver, vilket ger den järnbrist - kloros.) De flesta blommorna har trillat av, och mörkgröna kart gömmer sig här och där i bladverket.

Lärdomar här
1. Kalamondiner vill bli sprejade med vatten.

Som ni märker har jag inte med någon bild på en jättelik kruka planterad med smultron. Jag har inte planterat den än, och min stora utmaning just nu är att hålla plantorna vid liv i väntan på att jag får tummen ur...

Och glöm inte omröstningen i marginalen ;-)

Tuesday, July 31, 2007

Kampanjen för att adoptera en plantskola, sammanfattning 1

Plantering på Funbo Plantskola.


Detta är den första sammanfattningen av Kampanjen för att adoptera en plantskola.

Bloomingwriter (Jodi DeLong) i Kanada har ett rekord som förmodligen kommer att vara svårslaget. Hon har adopterat hela tjugofem plantskolor. Ni kan läsa om dem i två bloginlägg här och här (texten är på engelska). Alla plantskolor är fristående med kunnig och vänlig personal. Jag vet inte hur det är med er, men att läsa om de olika plantskolorna ger mig lust att göra en rundresa i Kanada. Besöka kommersiella plantskolor är ett utmärkt sätt att lära känna ett land, och en påse frö (okej, rätt många påsar frö) är en lätt och trevlig souvernir*. Hon har till och med hittat en plantskola med järnvägskoppling...

På den svenska sidan hittar vi mitt eget reportage om Funbo Plantskola, ett litet familjeföretag med stor kärlek till odlande, inklämt mellan väg 282 mot Almunge och Lennakattens museijärnväg. En blinkning också till Joppe med bloggen Joppes Gröna Rum som har hittat ett trevligt café med växtanknytning i Öhr, Småland. Som gammal uppsalastudent faller jag för kaféer - jag kommer att länka till reportaget "utom tävlan" när det blir skrivet.

Att hitta bra plantskolor är ett detektivarbete - ofta finner man dem på hörsägen bland andra trädgårdsentusiaster. Ni som läser Bloomingwriters blogg kommer att märka att hon har tillbringat flera år på att leta upp de pärlor hon presenterar. Har man ingen hörsägen att tillgå är telefonkatalogen ett utmärkt redskap (kom ihåg att det inte är alla plantskolor som har hemsida - telefonkatalogen ligger å andra sidan online). I förlängningen av den här kampanjen kommer ni också kunna använda bloggar för att hitta det ni söker. Gör några söndagsutflykter och adoptera lämpliga kandidater enligt dessa regler. (Jag hoppas kunna göra en central hemsida och en liten logo för kampanjen någon gång nästa vecka.)

*Tumregeln för växtinförsel från länder utanför EU är att man får ta med sig frön men inte plantmaterial.

Glöm inte heller omröstningen i marginalen ;-)