Den svenska trädgården

Men hur ser den typiska svenska trädgården ut, egentligen? Jag funderade på det idag när jag gick runt i grannskapet med sonen. Egentligen fel ställe att spana på eftersom vi har en hög procent invandrare och trädgårdsstilen snarare är eklektisk. Vi hittade en trädgård som var prydlig samtidigt som den användes som extra förråd; garderober och sänggavlar stod uppradade tillsammans med mindre föremål, bara litet slitna och väntandes på nytt syfte på sin existens. Jag tvivlar på att en typisk svensk skulle ha gjort något sånt, men eftersom jag mestadels har bott i invandrarområden kan jag säga att stilen hör hemma här.

På ett annat ställe lade jag märke till att trädgårdsstaketet på en bit dekorerats med en grangirlang, nya, gröna plastplattor hade lagts på uteplatsen och en pulka och en trehjuling ordentligt parkerats på gräsmattan. Trehjulingen var av exakt samma märke som min sons, så jag lyfte upp honom i famnen och pekade för att han skulle få se på den. Då kom en romska* ut och blängde på mig. Jag kände ett styng, inte av skam för jag kunde ju inte veta att det var ett romskt hem när jag sträckte ut handen, men av känslan av att det var en onödig händelse; hon behövde knappast fler som pekar finger.

Om vi ska återgå till den svenska trädgården så bör den ha en ganska välskött gräsmatta, några träd, varav minst ett äppelträd, man ska också ha en syren och en häck. Vissa är så pass kära i häcken att de använder den som inhägnad, andra låter den bara stå i en rad längs en gång eller en tomtgräns. Det finns också några växter som är obligatoriska; ett stånd rabarber, röda vinbär och ett potatisland (om man överhuvudtaget odlar grönsaker). De röda vinbären och rabarberna måste för övrigt sitta i de svenska generna; till och med mina svärföräldrar hade en av varje, trots att ingen i familjen gillade bären och att hemmanet låg norr om Luleå så att rabarbern måste odlas mot en solig sydvägg. Nej, jag såg dem aldrig använda rabarber heller.

Jordgubbsland! Glöm inte jordgubbslandet, alla som lägger ner litet mer möda på sin frukt- och bärodling anlägger ett jordgubbsland. Det är ett måste bland svenskar att tala om att jordgubbar smakar bäst när man plockat dem solvarma direkt från plantan.

Lägg märke till att gräsmattan ska vara ganska välskött. Det finns en tyst överenskommelse om att man ska hålla trädgården prydlig, men om man plötsligt begår mästarprov i något - och detta gäller särskilt gräsmattan - så är det litet misstänkt. Mästarprov uppfattas ofta som en tyst anklagelse om att andra inte gör ordentligt i sin trädgård (eller vilket område det nu handlar om - vi är bra på att sända och missförstå underförstådda budskap). Graden av välskötthet varierar från ort till ort. De prydligaste trädgårdar jag sett fanns i Sjöbo, bara några år efter den uppslitande flyktingomröstningen som delade orten. Det låg nästan något neurotiskt i de snörräta gräskanterna, den välklippta gräsmattan och den obligatoriska busken på framsidan av huset.

Något annat man kan lägga märke till är vad som kan lämnas ute på tomten. Gigantiska studsmattor och stora plaskbassänger med stålstöd är väldigt i ropet nu - de kan man till och med hitta inne på minimala radhustomter. Leksaker tolereras så länge de ligger strödda kring en bassäng eller sandlåda. Vädertåliga trädgårdsredskap och skottkärror lämnas däremot sällan ute¤, de ska stå i ett litet skjul tillsammans med gräsklipparen. Har man barn bygger man också en lekstuga.

Trädgårdstomten är ett känsligt ämne - den anses ofta som billig. En miniväderkvarn i trä eller ett solur i metall är det man kan sträcka sig till utan att helt förlora ansiktet. Därför händer det att den som gillar trädgårdstomtar formligen exploderar i stentroll, väderkvarnar, betongsvampar, falska brunnar, målade stenar och bronsörnar. Jag både rynkar på näsan (skulle aldrig ha det i min trädgård) och tycker att det är skoj. Det är dock värt att notera att det ett tag ansågs snyggt att dekorera med krukor och klot i blåglaserad terracotta. Då hade alla med 'fin' trädgård det. Idag misstänker jag att en örtagård har tagit över som dylik accessoar.

Själv är jag väl litet udda som har min trädgård inomhus, men jag tvivlar på att jag skulle vara mycket annorlunda mot mina grannar om jag plötsligt blev med 'riktig' trädgård. Vi har en märklig förmåga att göra samma annorlunda sak samtidigt - ni kanske minns pestovågen? Just nu är dock mitt största bekymmer att all skötsel blivit eftersatt medan jag varit sjuk. Som ni ser på fotot håller mina tomatplantor att lyfta lamporna av egen kraft.

*Man kan också säga "zigenerska" men idag använder man helst romernas egna ord för sig själva.
¤För den som läser detta som inte har en trädgård; spadar och andra verktyg med egg ställer man gärna in i skjul för att de ska behålla skärpan. Även om eggen inte är i klass med ett samurajsvärd så vill man hålla den vass nog att skära av envisa rötter etc.