Friday, February 27, 2009

En titt i den gröna boken 090227


Sååååå, vad har jag gjort på sistone? Bläddra, bläddra, bläddra... ahA!

Jag har rekonstruerat alla mina odlingar. När jag skriver det här inser jag att det är mycket jobb, medan jag arbetat på saken har jag mest varit otålig över att det gått så 'sakta'. Med tanke på att det tagit mig knappa en arbetsvecka vet jag inte om det stämmer.

Den tjugonde februari skriver jag

Det tog mig två dagar att sterilisera all jord. Det mesta har nu gått åt.

Låter det tröstlöst? Det var skoj. Jag blandade upp jorden med bokashivatten och maskvätska för att få microliv och näring i den. Tyvärr hade jag inga block med kokosfiber hemma - de hade varit guld för att bättra på strukturen. Men jorden kändes bra i handen, så jag hoppas att den här omgången ska fungera ändå.

Det ska erkännas; några dagar senare stödköpte jag åtta liter såjord och åtta liter blomjord, bara för att vara på den säkra sidan.

Tjugoförsta februari hittar vi notisen

Steriliserade lecakulor men fick avbryta eftersom kulorna exploderade i ugnen.

Jotack! Lecan var blöt eftersom den kom direkt från såddlingarnas växthus, och i tvåhundra graders hetta förångas vatten så snabbt att det inte hinner pysa ur porerna det en gång kom in i. Kulorna förvandlades till små tryckkammare och de höll inte för det. Det lät ungefär som om jag poppade tegelpopkorn, och det måste vara första gången jag funderat över om jag skulle ta på mig skyddsglasögon för att ta saker ur ugnen.

Så här såg det ut när jag låtit allt svalna och väl kunde öppna luckan.



Den här veckan har jag också gjort något jag aldrig trodde att jag skulle göra; jag har satt in såddkrukor i kylen för stratifiering (kyla ner sådda frön en tid för att de ska tro att det är vinter och börja gro). Att ha jord och gödning mitt bland maten tilltalar mig inte. Samtidigt vill jag så gärna så lavendel och ramslök, och båda behöver en kall viloperiod i jorden innan de ska ut i värmen och gro. Jag får böja mig för fakta. Det blir en övning innan jag ger mig på att fröså björnbär...

Till sist en liten film inför helgen. Jag tror att alla som har eller har haft en katt känner igen sig i den här:

Simon's Cat 'Cat Man Do'

Wednesday, February 25, 2009

Ordning mellan pärmarna


Jag har infört litet ordning i mitt odlarkaos. Ordning i form av en inbunden anteckningsbok med textilklädda pärmar. Klassikern lär ska vara en svart vaxduksbok, men jag kunde inte låta bli att färgmatcha boken till mitt blivande arbetsrum (hur jag än försöker kan jag inte göra mig av med min inre romantiker). Här antecknar jag viktiga händelser i mitt odlande; när frön sås, när de kommer upp, vad jag sådde dem i och andra viktiga detaljer. Det är inte för vetenskaplig dokumentation skull, snarare för att ha koll i allmänhet.

Tidigare har jag antecknat på baksidan av gamla kuvert när det hänt något speciellt (som att jag försått och behöver lista sådda växter) och lagt bladen på bra ställen. Nu har jag faktablad liggande överallt, utan att veta vilka vilka som är viktiga och vilka som jag bara kan kasta. Som ni kanske minns har jag i vissa fall också glömt att datera dem. Det är en lättnad att äntligen ha allt på ett ställe.

Mitt tips den här gången är alltså att skaffa en anteckningsbok för dagliga noteringar. Se till att den är av god kvalitet och har slitstarka sidor. När det gäller böcker brukar även kvalitet vara överkomlig, så låt bli att vara dumsnål. Boken ska vara med bland jord, krukor och planteringsspadar och kanske utsättas för en dusch då och då. Dessutom vill du kunna ha kvar den och bläddra i den flera år efter att den blivit färdigskriven. Köper du en billig bok kommer du snart att ha ett värre lösbladssystem än det jag hade med mina recyklade kuvert (jag har provat; det hände tyvärr med boken där jag skrev ner de recept jag hittade på när jag just flyttat hemifrån).

***



Som ni märkt har jag uppdaterat oregelbundet på sistone. De senaste veckorna har jag haft fyrtioåtta timmars göra till ett tjugofyratimmarsdygn. De goda nyheterna är att det nu verkar som att allt ska ordna sig (håll tummarna är ni snälla). För att kunna städa upp i mitt liv har jag dock beslutat att begränsa mina uppdateringar i tre veckor. Fram till den artonde mars kommer alltså Parkettodlaren att uppdateras på måndag, onsdag, fredag och söndag.

***



Och en liten utvikning: Jag kan inte låta bli att surfa websidor där man kan räkna ut sitt ekologiska fotavtryck och det har lett till att jag aldrig mer tänker flyga (just nu är det lätt, jag har inga pengar att resa för). Båt och tåg är det som gäller. Jupp. Men även när jag flög brukade jag undvika RyanAir för deras obehagliga personalpolitiks skull. Efter att ha läst den här artikeln har jag fått ännu en orsak att undvika dem.

Ryanair: "Lunatic bloggers can keep the blogosphere"

Monday, February 23, 2009

Bokrean startar i natt

Och om ni bokkatalogerna läst noga så finns Lena Israelssons "Handbok för köksträdgården" på diskarna. Om ni inte har den, köp den nu.

(Själv kanske jag ger mig på Kål och krasse - om den finns kvar när jag får pengar.)

Sunday, February 22, 2009

Takträdgård i Indien



Som ni alla vet är jag förtjust i takträdgårdar. Jag har visat er Harrods kolonilott och privata trädgårdar i Kina, bland annat. Men den här filmen är nog från det coolaste taket hittills, inte bara för att det verkar vara vanliga människor som äger det (till skillnad från stora företag, de flesta takträdgårdar jag hittat har tillhört sådana och varit fascinerande men dyra anläggningar), utan också för att de har inte bara ett, utan två små risfält på taket. Kolla in fotarbetet när de skördar!

Friday, February 20, 2009

Äntligen får de sträcka på rötterna!


Det tog två och en halv dag, och det var det värt. Nu är all jord steriliserad, ny blomjord är blandad och bonsaitomaterna har fått nya hem. De har sällskap av fyra sticklingar från de gamla tomatplantorna, helt enligt tanken "funkar inte det ena funkar det andra".

Tipset om att ta sticklingar av tomat hittade jag på föreningen Sesams hemsida. Efter att ha odlat tomater ett tag är jag övertygad om att de hör till de växter som klarar det mesta och är snälla mot nybörjare, så jag tänkte att jag skulle prova. Jag har inte sticklingförökat speciellt mycket så jag följde någon sorts basmodell; först skar jag en lång kvist som såg bra ut (friska och saftspända blad, gärna blommor och helst inga fruktställningar) och såg till att få med fler blad än jag behövde ovan jordytan. De överflödiga bladen skalade jag bort, om jag minns rätt växer rötterna ut just från sådana bladknutar, och stack ner biten med bladfästena i jorden. Sedan packade jag jorden kring pinnen så att sticklingen stod upprätt och trädde en påse med avklippt hörn över den. Nu ska allt få stå ifred ett tag så jag ser hur plantorna tar sig.

De påsar ni ser på bilden är för övrigt sådana där skyddspåsar som sitter kring glossigare magasin man får i brevlådan. Jag brukar spara på dem, för de är ofta starkare än de ser ut. Eftersom jag inte vill använda dem till mat (vem vet vad det är i tryckfärg nuförtiden) har jag haft problem med att samlingen sväller över. Gissa om jag är glad att jag hittat ett användningsområde! Dessutom behöver man inte ens prenumerera på någon tidning, även om man får fler påsar på det sättet, en del myndighetsutskick och medlemstidningar som Medmeratidningen (Coop) och Buffé (ICA) kommer också förplastade.

Tuesday, February 17, 2009

Död åt mangolden, leve såddlingarna!


Jag trodde att jag skulle så frön idag, men det visade sig att jag inte har någon såjord färdig. Det enda som finns är utmärkt hemblandad plantjord. Tänk att man kan förivra sig så... När sonen kommer hem ska jag dra fram mina grytor och börja sterilisera den använda jord jag har stående. Bör bli intressant - särskilt när maken kommer hem och undrar vad det blir för mat.

Svaret är för övrigt "någonting med mangold" eftersom jag kommer att tömma den backen idag. Det är intressant, bladen har fått stå orörda länge och deras stjälkar har blivit träiga. Vanligtvis brukar man kunna koka och äta dem som sparris, men när jag och maken försökte senast var det ingen hit. Idag blir det nog en liten stuvning på bladen istället, plus kokt potatis och kassler, mmmmmmm. (Och en tanke slår mig; vad ersätter man kassler med om man är vegan? går det att odla? inomhus? Jag kommer nog aldrig att kunna odla vanliga krukväxter.)

Imorgon är det dags för sådd. Jag har en massa äggskal att tillgå, ett välfyllt fröförråd, som av någon anledning har ett överskott på smultronfrö, en del knasiga behållare och massa vilda idéer.

Monday, February 16, 2009

Jag är tillbaka!


Tja, och när jag skrivit om min lunginflammation tog jag ett oavsiktligt födelsedagslov från bloggen. Jag fyllde trettiosju år i fredags (man avslöjar kanske inte en dams ålder, men jag vidhåller att en lady inte skäms för hur gammal hon är), så jag tillbringade hela den dagen med att fika på kaféer och läsa glansiga magasin. Vid närmare eftertanke var en del av dem inte glansiga; brittiska "the Ecologist" slank också med. Håll med om att man måste älska den titeln! Innehållet är inte så pjåkigt det heller.

Lördagen ägnades åt födelsedagsfika med mina vänner. Tack alla ni som dök upp, det värmde mitt hjärta! (Och alla ni som fick förhinder var med i tanken.) Och på Söndagen köpte jag krukor, äkta terracottakrukor. För vad ska en parkettodlare göra för sina födelsedagspengar om inte utöka sina odlingar?

Har jag några tidningstips för er då? Nja, inget som renodlat passar parkettodlare, men en tidning som jag finner trevlig är den brittiska varianten av "House Beautiful". Det är ett inredningsmagasin av det högglansiga slaget, och de har en stående avdelning med tips om hur man lever miljövänligt. För en gång skull ett vanligt inredningsmagasin som engagerar sig för miljön, och gör det utan att förespegla att det skulle vara revolutionerande eller konstigt. Dessutom har de en eco-chic designer - bara en sån sak....

Thursday, February 12, 2009

Resultatet av en lunginflammation


Om jag kunde säga "jag ska aldrig mer få lunginflammation" och veta att det är hundra procent sant vore jag glad. Det ni ser på bilden är mina bonsaitomater - jag kommer inte ihåg när jag satte dem, men jag vet att de stått sådär i ungefär två månader. Eller är det tre? Jag dokumenterade allt jag sådde noggrant, och när jag kollade papperna för någon vecka sedan hade jag glömt att skriva datum. Hela hösten har varit ett töcken av trötthet.

Idag har jag äntligen börjat städa upp i det som skulle ha gjorts i början av December. Några riktigt vissna plantor har gått till planthimlen och jag har blandat ny plantjord för att kunna sätta de växter som överlevt i mina såddlingshus. Salvian i mitt örtfönster var så risig att jag höll på att ta bort den också - jag hade till och med slitit upp den ur jorden när jag insåg att bladen var vissna, men grenarna friska. Tillbaks med plantan i jorden igen, en rejäl nerklippning och sedan vattning medelst nedsänkning. Det ska bli intressant att se om den över lever.

Mitt största problem är tripsen. Det krävs hårt arbete för att decimera stammen och sedan hålla den på rimlig nivå. Just nu vågar jag inte tro att jag kan bli av med dem för gott, det slog mig här om dan att jag alltid haft dem mer eller mindre. Kanske är jag dömd att dras med detta gissel. Att hålla luften fuktig kring växterna minskar dock skadorna avsevärt, så jag är hoppfull. Någon dag kanske jag tar mig i kragen och gör den stora operationen att tvätta varenda planta och fönster, och då ska vi se om de små krypen överlever (mwahahaha).

Jag tror att jag har skrivit om att bokahsivätska, spädd 1 till 1000 med vatten, går att använda till ohyresbekämpning. Det är vad jag tänker prova nu. Det kommer också att göda växterna (metoden har till och med ett namn "bladgödning" - tänka sig...) så jag har väntat litet tills jag sett hur mina andra gödningsgivor fungerar. Det är läge för en revidering; med nuvarande vanor blir växterna övergödda och sjuka. Planen är att varva maskvätska och bokashivatten - och eftersom det senare då ska förekomma ofta under veckan så tänker jag späda lösningen 1 till 500 - plus en bladgödning i veckan. Målet är såna där plantor som är så friska att de ser konstgjorda ut.

Wednesday, February 11, 2009

I korthet

Jag har rensat Bordet! Ett delmål nått! Nu måste jag ta tag i deklarationen som ska vara inne i morgon. Sedan står mina plantor på välförtjänt tur. Det blir heldagsspa och hälsohem för dem!

Tuesday, February 10, 2009

Uppföljning på gödselserien

Min lilla serie om naturliga gödsel har gett ahaupplevelser och många bra kommentarer. En del skulle jag vilja ta upp i en post, så jag har beslutat att avsluta med att samla dem här.

Guldvatten
Precis när jag skrivit min post och sänt ut den i cyberspace hittade jag ett recept på guldvatten för inomhusbruk i en gammal Hemträdgården.

1 del urin
20 delar vatten

Man har alltså en mycket svagare lösning inomhus.

Nattjord
Jag har fått medhåll om att bajs innehåller smitta och en del andra hemskheter. Ms.noob skriver
"en liten parentes bara, om någon nu skulle gå och plocka hästskit ur gödselstan, gör det bara om du vet vem som har hästen/hästarna och etthu8ndra procent säker på vad hästarna äter och får i sig. Är du inte försiktig så kommer hästbajset innehålla rester av medicin, hormoner som produceras under dräktighet, olika näringstillskott för häst t ex magnesium och järn, olika typer av parasiter som är överförbara till människa som t ex blodmask, rost från vattenskålar etc (enormt mycket vanligare än man tror). Så snälla, gå inte bara till valfritt stall och tro att all hästskit är bra hästskit, var försiktiga."

Annika T, som för övrigt är en gammal analog vän till mig (hej Annika - hälsa familjen!), fyller på
"Instämmer som farmaceut i försiktighet med hästgödsel pga att många läkemedel inte bryts ned ordentligt, vanligt förekommande maskmedel bryts inte ned alls!! Det gäller även en endel parasitmedel för nötkreatur, de är livaktiga i flera år!!"

Hm, maskmedel vill man ju inte ha i jorden när man odlar utomhus - daggmasken är ens bästa vän (särskilt i lerjordar) och påverkas också av avmaskningsmedicin. Ta alltså och intervjua en presumptiv gödseldonater litet försiktigt innan ni tar emot skiten. Ekologiska odlare får inte använda maskmedel så det kan vara värt att fråga dem - men kom ihåg att de oftast använder all egenproducerad gödsel de kan komma åt, så bli inte ledsna om de svarar nej.

Varför man använder mask- och parasitmedel? Jo, därför att maskar och parasiter kan ge riktigt läskiga sjukdomar, och det är svårt (även om det inte är omöjligt) att undvika dem annat än med medicinering. Det här är ett av de få områden där ekologiskt jordbruk har sämre resultat än konventionellt, och detta trots att man har många metoder för att undvika infektering.

Bokashivätska
Bokashi Jenny har varit vänlig att skicka mig en del fakta, dels om att göra eget bokashikli, dels om de microber som får bokashin att funka

"Såg att du fundera över att göra egen Bokashikli. Det är faktisk ganska lätt och det du behöver är EM-1 (Effective Microorganisms) som är framtagen i Holland efter Higas japanska recept. Det går inte att göra koncentratet själv hur som helst man försöka, men å andra sidan är det inte dyrt. Vi har inte lagt upp EM-1 på hemsidan än, inte för att vi inte vill att folk ska göra det själv utan att de flesta jag har pratat med orkar inte helt enkelt, och då vill vi inte krångla till det.
Vill du testa så kan jag skicka dig en flaska EM-1 koncentrat och en flaska molasses, de är 250 ml vardera och kostar typ 100:- tillsammans. Vetekli behöver man köpa lokalt, helst organiskt. Det är ingen idé att köpa större flaskor i början; detta räcker nog att göra Bokashi kli till ett helt år och själva koncentratet håller 12 månader.
Var det så att du har kolonilott också? Det som är också jätte bra är att använda EM att förbättra jorden i själva landet. En liten flaska EM-1 går väldigt långt eftersom man fermenterar det för att producera 20 gånger så mycket aktiverad EM (som då heter EM-A); detta är ungefär som Bokashivatten du täppar av själv fast utan matrester. Man kan snabbt producera det litervis hemma (då har du en månad på dig att använda det) och det är ett underbart sätt att öka mikrolivet i landet. Spädas ut precis som bokashivatten. Kul att jämföra 2 olika odlingsområden, man märker skillnaden."


Hon har också skickat mig en bra länk om hur man fermenterar EM-1 till EM-A
How to make EM-A

Tyvärr kommer jag inte odla på friland i år, men så fort jag kommer åt kommer jag att prova EM-A - och innan dess har jag förmodligen hunnit blanda mig eget bokashiströ också. Jag är en hopplös gör-det-självare. Nu vet ni att det går att få tag på EM-1 på Bokashi.se om ni själva blir sugna på att prova.

Som ni vet har jag redan hunnit prova vätskan ur min egen bokashi - till mina gamla tomatplantors stora glädje. Kai Vogt Westling på Greenfoot HB skriver

"Vill bara tipsa om att vätskan som du mycket riktigt påpekar är en färskvara men, den låter sig väl sparas och lagraqs i exempelvis en petflaska i kylskåpet. Det kan också stoppas i frysen och vattnas ut till vårbruket. Späd minst 1:100 med vatten."


Gott att höra, det sliter alltid litet i mig när jag häller ut överbliven vätska. Nu kan jag späda ut den och vattna omväxlande med bokashi och omväxlande med maskvätska. Mina växter kommer att bli de fetaste i landet...

Sunday, February 08, 2009

Star Trek Meets Monthy Python



Vet ni, jag har en nerdskada; jag letar efter odlingar i SF-tvserier. Det är sant! Jag har åsikter om de hydrokulturer Seven of Nine tar hand om, jag frågar mig då och då varför gänget ombord på Serenity inte ens groddar litet, och jag är nästan nöjd med trädgårdarna ombord på Babylon5. I Star Trek TOS är växter snarast bannlysta - om man inte behöver en djungel att smyga runt i, men den här filmen där Star Trek möter Monthy Pythons Quest for the Holy Grail är så välgjord att den får vara med ändå.

(Ja, jag vet - det är en riktig P3övergång, men det är Söndag och jag får vara fånig :) )

Saturday, February 07, 2009

Wiggly Wigglers, How to Bokashi1 & 2

Ljudet är aningens dåligt, men Heather är så brutalt ärlig när hon öppnar sin lagrade bokashihink att jag inte kan motstå att visa den här dubbelvideon för er. Detta är alltså mina favoritpodradiopersonligheter (ladda ner Wiggly Wigglers trädgårdspodcast här eller via iTunes tex.) Heather och Richard som visar hur man, hm, bokashar...

How to Bokashi, Part 1


How to Bokashi, Part 2

Thursday, February 05, 2009

Pling, där brast mitt hjärta lite grann...

Idag bestämde jag mig definitivt för att göra mig av med kolonilotterna. Det hela beror på att vi har bestämt oss för att flytta från området vi bor i nu. Tufft, jag gillar de där lotterna. Men jag kan trösta mig med att jag får mer tid över för att utveckla de akvaponiska system som jag drömmer om.

Wednesday, February 04, 2009

Planer, planer, planer

Ni kanske kommer ihåg att mitt enda nyårslöfte var att hålla mig till planen? Det är dags att titta litet på den och se vad jag har kvar. Det verkar vara detta:


  • Plantera om såddlingar
  • Måla fönsterbrädor
  • Sätta upp fönsterbrädorna och tilläggsljuset
  • Placera ut de omplanterade växterna


Verkar vara ganska lätt när jag ser det så här. Jag måste städa undan en massa junk innan jag kan måla fönsterbrädorna, men annars borde det gå att göra ganska snart. Såddlingarna är det värre med. De har nu stått så länge i sina växthus att det växer alger på äggskalen. Just en snygg parkettodlare jag är...

Det knepiga här är inte det jag ska göra, utan att få tid till det. Just nu jobbar jag med företaget samtidigt som jag studerar heltid, det krävs avancerade tidsstudier för att vricka loss odlartid ur det schemat. Det ser ut som att jag måste göra en sekundärplan för att komma loss ur dödläget.


  • Rensa Bordet
  • Ta ner tomater och mangold
  • Så nya frön


Dåså, när jag fått det gjort har jag mer frihet eftersom detta ger mig arbetsutrymme när jag får en sekund ledig. Håll tummarna för mig!

Tuesday, February 03, 2009

Bokashivätska

Detta är den sista av de enkla naturliga gödningarna som jag hittat. Det finns fler växter och ämnen att ta till, men de har litet av överkurs över sig, så jag nöjer mig med det här.

Bokashi är, som ni säkert vet nu, en metod för att lägga in köksrester, ungefär som pickles. De microber man strör över resterna spjälkar ner maten till dess basala element och gör den lätt att brytas ner i jorden eller i en kompost. Under den processen bildas vätska (finns i resterna och frigörs under arbetets gång) som man måste hälla av. Min eminenta hink är anpassad för det och har en kran i botten, vilket underlättar.

Vätskan är i sig ett bra gödningsmedel. Spädd ett till hundra blir den utmärkt i blomkrukorna. Mina tomater - plantorna är nu snart ett år gamla och jag hade börjat planera deras hädanfärd - tog ett glädjeskutt så fort jag började vattna med denna blandning och satte frukt igen. Den är odryg för utomhusodlare dock; man kan skörda knappt en deciliter i veckan, om man har tur, och vätskan måste användas inom tjugofyra timmar.

Bokahsivätska rekommenderar jag till parkettodlare av flera skäl; den är bra till näringskrävande växter, lätt att få tag på om man investerat i bokashihinkar och den luktar väldigt lite. Dessutom gör själva bokashin att man kan ta hand om mer av hushållets matavfall i och med att man kan lägga kött och annan proteinrik mat i den. Odlar du plantor inomhus ska du definitivt köpa dig ett set.

Sunday, February 01, 2009

The Good Life "Just my bill"

Förra söndagen fick ni ett smakprov, den här Söndagen får ni ett helt avsnitt från "the Good Life" (serien ska ha hetet Livet är grönt på svenska). Om ni har råd kan ni sen köpa serien i helbox eller per säsong från Amazon (och nej, jag får inga pengar för den länken).

Att sälja överskottet från trädgården visade sig inte vara så lätt, men räkningarna ska betalas ändå. (Paret Good skulle ha bott i Uppsala - här får man sälja det man odlat vid Dombron utan att betala avgift. Förutsatt att man inte odlat det på kolonilott eller i koloniträdgård, för det brukar föreningarnas bestämmelser sätta stopp för. Alltid är det nåt...)

Mycket nöje!

Del 1


Del 2


Del 3