Thursday, February 12, 2009

Resultatet av en lunginflammation


Om jag kunde säga "jag ska aldrig mer få lunginflammation" och veta att det är hundra procent sant vore jag glad. Det ni ser på bilden är mina bonsaitomater - jag kommer inte ihåg när jag satte dem, men jag vet att de stått sådär i ungefär två månader. Eller är det tre? Jag dokumenterade allt jag sådde noggrant, och när jag kollade papperna för någon vecka sedan hade jag glömt att skriva datum. Hela hösten har varit ett töcken av trötthet.

Idag har jag äntligen börjat städa upp i det som skulle ha gjorts i början av December. Några riktigt vissna plantor har gått till planthimlen och jag har blandat ny plantjord för att kunna sätta de växter som överlevt i mina såddlingshus. Salvian i mitt örtfönster var så risig att jag höll på att ta bort den också - jag hade till och med slitit upp den ur jorden när jag insåg att bladen var vissna, men grenarna friska. Tillbaks med plantan i jorden igen, en rejäl nerklippning och sedan vattning medelst nedsänkning. Det ska bli intressant att se om den över lever.

Mitt största problem är tripsen. Det krävs hårt arbete för att decimera stammen och sedan hålla den på rimlig nivå. Just nu vågar jag inte tro att jag kan bli av med dem för gott, det slog mig här om dan att jag alltid haft dem mer eller mindre. Kanske är jag dömd att dras med detta gissel. Att hålla luften fuktig kring växterna minskar dock skadorna avsevärt, så jag är hoppfull. Någon dag kanske jag tar mig i kragen och gör den stora operationen att tvätta varenda planta och fönster, och då ska vi se om de små krypen överlever (mwahahaha).

Jag tror att jag har skrivit om att bokahsivätska, spädd 1 till 1000 med vatten, går att använda till ohyresbekämpning. Det är vad jag tänker prova nu. Det kommer också att göda växterna (metoden har till och med ett namn "bladgödning" - tänka sig...) så jag har väntat litet tills jag sett hur mina andra gödningsgivor fungerar. Det är läge för en revidering; med nuvarande vanor blir växterna övergödda och sjuka. Planen är att varva maskvätska och bokashivatten - och eftersom det senare då ska förekomma ofta under veckan så tänker jag späda lösningen 1 till 500 - plus en bladgödning i veckan. Målet är såna där plantor som är så friska att de ser konstgjorda ut.

6 comments:

ms.n00b said...

Du! Jag läste på wikipedia om små kvalsterpåsar man kan köpa som innehåller rovkvalster som helt enkelt äter upp tripsen, samt deras ägg, när tripsen är döda dör kvalstren också eftersom deras födokälla är slut.

Tanken som sådan tilltalar mig men jag ser också framför mig hur kvalstrena invaderar min lägenhet, vägrar dö och så sitter jag där i en insektsinvasion. Du brukar vara klok i dylika situationer, vad tycker du?

Förutom det så slogs jag av utterligare en tanke, när jag ser bilder på trips så tycker jag de är ruggigt lika insekterna man kan hitta i gammalt eller dåligt mjöl ibland. Jag har mitt mjöl i glasburk med vacuum lock (som jag diskar i diskmaskin med enzymdiskmedel) så jag är helt säker på att insekterna inte kommer från mitt hem utan deras ägg verkar finnas i mjölet och kläcks om mjölet får stå tillräckligt länge.

Har du lagt märke till något liknande?

För övrigt, skönt att höra att du är frisk igen :-)

Rosengeranium said...

Rovkvalster - tanken tilltalar mig. Samtidigt är jag lika misstänksam som du; det är väldigt populärt med biologisk bekämpning just nu, men vad garanterar att vi inte gör samma misstag på insektsnivå som man gjorde när man införde oxgrodor till Australien?

Det kan vara värt att kolla upp hur pass specialiserade rovkvalstren är. Om de bara kan äta trips kan man nog släppa ut dem. Om de äter annat också kan det vara värt att se efter vad det är så att de inte äter upp lakanen för en eller så.

När det gäller mjölbaggar skulle det inte förvåna mig om de är släkt med trips. Insekter har ett STORT släktträd, och det är lika förvirrat som i Dallas.

ms.n00b said...

haha det var oxgrodor?
Jag funderade på att använda det exemplet men kom inte på vilket djur det var (du anar inte hur nära jag var att skriva "kaniner" innan jag insåg precis hur korkat DET hade varit...)

Och ohh Dallas, gud så praktiskt dt hade varit att vakna upp och inse att tripsen bara var en dröm.

Rosengeranium said...

Hm, med litet efterforskning visade det sig vara agapaddor och inte oxgrodor. Jag tror jag blandade ihop dem på grund av en hemsk minnesbild från en naturdokumentär där stora, fula oxgrodor åt upp varandra i Afrika. Agapaddor är inte heller några skönheter...

Dallasmetoden låter verkligen lockande. Frågan är bara vem som är insektsrikets Cliff Barnes och vem som är Bobby Ewing.

ms.n00b said...

haha
bad mental image Cliff Barnes som springer runt i mina krukor samtidigt som Sue-Elle sitter bakom ett blad och kolkar whiskysom en galning :-P

Rosengeranium said...

Hehehehe! :)