Men hur får du tid?

Jag har fått den frågan ett par gånger, och jag tycker att den förtjänar ett utförligt svar, både hur jag personligen får tid och allmänt om hur man bär sig åt för att skaffa mer tid.

Jag måste erkänna att jag fuskar en del; jag har ett eget företag och jobbar hemifrån. Därför har jag ingen chef som kan klaga om jag varannan dag tar två timmar på mig att vattna blommorna (däremot måste jag se till att mina vanliga arbetsuppgifter möter sina deadlines som de ska). Hemjobbandet gör också att jag kan vara flexibel; en del av mina sysslor kan jag göra samtidigt som sonen är hemma, och vissa timmar kan jag jobba kvällstid. Detta gör att jag kan ta hand om mina växter när jag känner för det istället för när jag är dödstrött efter jobbet.

Men hur gör man i allmänhet för att skaffa mer tid för det man tycker är skoj? Här är de viktigaste teknikerna som jag använder och som kan användas av alla.

#1 Dela upp jobben i begripliga enheter.
Begriplig enhet betyder två saker, dels att den fyller upp en mindre tidsenhet (femton minuter, en halvtimme eller en timme beroende på jobb och tillgång på tid), dels att det tydligt ska synas att man har gjort något när enheten är avslutad. Tidsbesparingen ligger i att det blir lätt att passa in sysslorna i den tidsrymd man har tillgänglig. Utöver det blir det lätt att göra en syssla; man vet att man är klar inom en rimlig tid, och självförtroendet får sig en skjuts av att man avslutat ett arbete.

Låt mig ta min kolonilott som exempel; jag delade upp den på åtta odlingsytor. Varje gång jag var nere på den gick jag igenom en av odlingsytorna, rensade noggrant bort ogräs, krattade, sådde, vattnade och lade på fiberväv. Det hela tog mig en timme (en stor enhet - jag brukar satsa på en kvart eller en halvtimme), och när jag gick kunde jag päsa i vetskapen om att ett av landen var helt färdigt. Resultatet syntes också tydligt i form av en rektangel vit väv på marken.

Det finns jobb som passar bättre för den här metoden än andra (ringa myndigheter och organisationer i ett ärende brukar ofelbart dra ut på tiden och måste hanteras på annat sätt). Med litet övning kommer man ändå att kunna tillämpa den på det mesta.

#2 Ta chansen att hålla sysslorna små så fort den bjuds.
Gör små sysslor ofta istället för att samla en jättehög med uppgifter som kräver en he-man för att ta sig igenom.

Jag hade turen att få en kolonilott som var så nära perfekt man kan komma. Den tidigare ägaren jobbar med parksskötseln här i området, och hade grävt om den efter konstens alla regler i höstas. Detta innebär att jag har en lerjord där jag kan dra upp maskrosor med hela rötter med bara handen, och alla som någonsin odlat på lerjord vet att detta är snudd på ett mirakel (man brukar få stå och svära med ett ogräsjärn som fastnat i marken och en ytterst löjlig del av bladrosetten i handen). Där fanns knappt några ogräs alls.

För att behålla lotten i samma skick satsade jag på att hålla uppgifterna små. Det första jag gjorde var att markera gångstigar mellan landen och instruerade resten av familjen att resten av lotten inte fick beträdas (sonen förstod inte riktigt konceptet, men han väger bara tolv kilo så jag såg genom fingrarna). Jag tar en halvtimme varje dag och plockar bort de få ogräs jag hittar och tittar under fiberväven efter spansk skogssnigel. Det känns bra mycket lättare att hantera än att se fram emot en heldags kvickrotsdragande i stekande sol eller gråregn.

#3 Effektivisera sysslorna
Detta gäller både odlingen och de sysslor som kan sno tid ifrån den. Att sätta vattenflaskor i tomatkrukorna och ett exempel på hur jag kortar ner tiden. Istället för att ta fram vattkannan tre gånger per dag fyller jag nu på flaskorna en gång per dag, och kan göra det när jag kör min vanliga bevattningsrunda.

Nu kan jag tänka mig att en del av er säger "Men att ta fram vattkannan tar ju inte många sekunder!" Det är sant, men man ska aldrig förakta de extra sekunderna. Tänk på att du i bästa fall har fyra timmar på dig efter jobbet varje vardagkväll. Har du familj går två av dem direkt till barnen i form av klädhjälp, uppfostran, tvättning och nattning, trettio minuter till en hel timme går åt att laga maten, och lika mycket går åt till andra hushållssysslor som disk och städ. En vanlig dag får man alltså ha tur om man får någon tid över för skoj alls (det är inte underligt att folk sover så litet nuförtiden - de flesta brukar tulla på sömnen för att åtminstone få se litet på tv). Varje sekund är värd tio kronor på kvällen - slösa inte bort dem på onödiga göromål, ens om du är singel.

Eftersom jag har familj och tiden är plågsamt ändlig ägnar jag avsevärd tankemöda på att effektivisera vardagen (plocka de knep som passar er, eller använd listan som inspiration till egna idéer). Utöver de vanliga hushållsmaskinerna har jag investerat i en torktumlare (går mycket snabbare än att hänga tvätten, och för er med miljösamvete; den har värmepump och är i energiklass A), en bakmaskin och en roomba. Så fort jag hittar en europeisk återförsäljare av Scooba (en självgående dammsugare som också våttorkar golvet) kommer jag att skaffa en sådan.

En gång i månaden storhandlar vi saker som håller sig eller går att frysa, istället för att veckohandla - vi har gjort en lång checklista för att se till att allt som ska inköpas verkligen kommer med. Grönsaker och frukt skaffar vi genom att prenumerera på ekologiska lådor som levereras en gång i veckan. Mjölk måste jag fortfarande köpa i butik, men det går fortare att pipa in efter tre tetror i kylrummet än att vandra runt hela stället på jakt efter andra varor också. (Bor man i ett område där grönsaksprenumeration inte är möjligt måste man lägga till frukt och grönt till den vändan - det går fortfarande fortare än en klassisk veckohandling.)

Jag försöker också hålla viktiga redskap på lättillgängliga platser, men ur vägen för dagligt liv. Större delen av jordbingarna och vattenförrådet står i en garderob närmast de fönstren med flest växter, fröpåsar och mindre redskap står på en hylla i biblioteket. Detta kan kanske tyckas vara en självklarhet, men ofta har man ont om tid när man ska bestämma var ett nytt föremål ska stå och slänger in det på den plats som finns tillgänglig. Så gör vi också, och därför brukar vi med jämna mellanrum göra rejäla omorganiseringar av rum och förvaringsplatser (en enhet i taget), och då börjar vi alltid med att tänka noga över vad som ska ske på platsen och hur det ska organiseras (se för övrigt metod #1).

#4 Ignorera oväsentligheter
Man hinner inte med allt, utan måste lämna en del att samla sig på hög tills man tar sig tid att ta hand om det. Som ni ser på fotot här ovan är jag i högsta grad skyldig till att låta arbetsytor kajka igen med saker som borde göras. Det irriterar mig, för egentligen vill jag ha ett hem som klippt ur en inredningstidning, men jag har också förlikat mig med att det bara finns tjugofyra timmar på ett dygn. Varje dag gör jag det som absolut måste göras, och om det finns tid för något som borde göras är det en bonus. Den långsiktiga planen är att rensa hemmet enligt metod 1 och 3 så att jag sedan kan praktisera metod 2 på hela vårt liv. Jag räknar dock kallt med att ostädade perioder återkommer - livet har alltid en överraskning på lut.