Inga nässlor, men väl min örtagård som börjar bli stor.
Just nu plockar jag nässlor vid minsta provokation - nässelsoppa är ju jättegott! Jag använder fortfarande handskar och heltäckande kläder och förväller min skörd innan jag äter den (sist jag skulle spela HåRd Kvinna var mina tummar svullna i två dagar). Idag, när jag stod och kokade tre-fyra liter färska blad, slog det mig att en del av näringen rinner ut i första kokvattnet, det som man normalt häller bort. Borde inte det gå att använda som växtgödning istället? Det är inte ett klassiskt recept på nässelvatten, men värt att prova.
Jag letade alltså fram en hink och diskade den noga med såpa, hängde vårt durkslag över kanten och hällde av nässlorna. Vattnet i hinken var mörkbrunt, definitivt näringsrikt. Jag tog kallvattnet jag kylt av bladen med och spädde ut lösningen (återvinning, avkylning och utspädning i ett, snacka om hat-trick!). Nu hade jag en mellanbrun vätska att använda på en inte ont annande växt...
Det fick bli körsbärsträdet på balkongen - det kommer att få sina första körsbär i år, och visar prov på akut näringsbrist. Dessutom var det smidigt att krukan var så stor att jag kunde hälla ut hela hinken där. Rosen och vattenmelonplantan fick sig också en skvätt eftersom de såg ut att behöva det.
Imorgon plockar jag fler nässlor, och jag måste erkänna att jag redan har en plan för hur jag ska använda kokvattnet, inte bara från morgondagen utan från nässelplockning för en månad framåt... Jag hoppas kunna förse varje växt en dos kokvatten i veckan, och det ska bli intressant att se hur det fungerar. Längre fram på sommaren blir nässlorna, enligt konsulterad expertis, bittra i smaken och då kan jag ta till klassiskt nässelvatten istället.
No comments:
Post a Comment