Quinoagroddarna växte okej, om än i liten mängd. Kanske berodde det på att de blötlades för kort tid, eller så är detta hur mycket det blir. Det ni ser på bilden är resultatet av en deciliter quinoa, och det har väl blivit runt tre deciliter. (Alfalfafrön hade fyllt hela burken.)
Tyvärr tog jag för lång tid på mig att skörda - jag väntade på att groddarna skulle bli kraftiga som just alfalfa. Istället jäste de. Även om syrade grönsaker finns av alla sorter, vågade jag inte mer än nibbla på resultatet. Det smakade gott, så jag kommer att göra en ny omgång. Just nu har jag dock lagt amarantfrön i blöt, allt för omväxlingens skull.
2 comments:
Åh, jag har gått och längtat efter groddar av alla de slag! Dock skulle jag behöva en liten påminnare om hur man gör.. de ska inte stå så ljust, visst är det så
? Några tips? Quinoa lät spännande!
Om du klarar av baljväxter (mina njurar tål inte att jag äter dem) så börja med alfalfafrön. De växer så de knakar! Baljväxter är lätta att få till överhuvudtaget. Hittills när jag groddat har både quinoa och amarant blivit ganska småväxta, så kanske att man måste använda specialknep för att få dem att växa bättre.
Post a Comment