Allting tar längre tid.

Här är den! Den stegen tror jag att jag ska klättra upp för - jag som är en aning höjdrädd. Jag är det inte jämnt, bara när jag står på underlag som är något ostadiga och vibrerar i takt med mina darrande ben.

Men det finns bot. Man ställer sig på stegen och så hoppar man tills man är van vid rörelserna. Jag har använt metoden tidigare, och jag tänker göra det igen. Fast den här gången får jag nog ta det i omgångar.




Det började så bra i morse. Jag tog fram en del av det virke vi köpt, den grovskiss jag gjort och fotograferade hela paketet. Här skulle det bli en pedagogisk bildserie! Sedan tog jag en titt på min grovskiss och konstaterade att jag behövde en sticksåg. Varför har vi inte köpt en sticksåg, nu när jag alltid planerar en massa snickeriprojekt? Har vi här en ledtråd till varför det aldrig blir något av dessa projekt? Troligen.

Men jag tänkte att jag åtminstone kunde göra det som gick att göra. Grovskissen borde förvandlas till en finskiss, gjord på rutat papper, med måtten i milimeter och med front- ovan- och sidobild precis som på riktiga ritningar. Efter att ha tänkt och måttat i flera timmar såg arbetsbordet ut så här:



Jag har måttat på längden och tvären, kollat ergonomi och tänkt. Rättelse; försökt tänka. Maken och jag har nattsuddat i flera dagar, och nu kom jag till den punkt då hjärnan inte ville vara med längre. Kom ihåg det mina vänner, om ni vill vara framgångsrika parkettodlare; sov ordentligt. Till kvällen hade jag i alla fall gjort en skiss som ser ut så här.



Jag måste göra en del kompletterande inköp - det visade sig att en del av virket var i fel dimension. Dessutom vill jag använda pärlstav som dekor, och det har vi inte hemma. Försök inte googla pärlstav om ni har lätt för att rodna, gå direkt till Slöjddetaljers hemsida istället. Pärlstav är nämligen också namnet på ett populärt sexhjälpmedel - och de sidorna har högre träffprocent. Hur som helst har jag ordnat skjuts till Bauhaus i morgon. Här ska shoppas!