Fotot heter "turnips"
Fotografen är Saidunsaid, och du hittar fler av hennes foton här.
Majrova verkar vara något av inomhusodlarens drömväxt (tillsammans med trädgårdsportlaken) - den växer snabbt och man kan äta både bladen och roten. Den vill gärna växa i lätt och mullrik jord med neutralt ph-värde, men jag misstänker att den kan växa litet var som helst. Den föredrar kallare klimat, dock, så den är vanligast på norra delen av jordklotet.
Eftersom det går att hitta tillagningstips för både blad och rot verkar bladen också vara goda. Den innehåller mycket vitamin C, samt vitaminerna B2, B1, B6 och A samt folat och niacin. Bladen är mest koncentrerade när det kommer till näring, vitaminer och dylikt, och de innehåller dessutom en inte föraktlig del protein (för att vara en sådan växt).
Nackdelen med majrovan är att den innehåller oxalsyra, som vid högt intag kristalliserar sig i kroppen orsakar olika hälsoproblem. Bekymmersamt för min egen del är att den innehåller "goitrogens" (goitrogener eller vad nu dessa kan heta på svenska) som dämpar sköldkörtelfunktionen. Har man konstaterade men obehandlade sköldkörtelbesvär ska man undvika att äta majrova. Eftersom många av våra kulturväxter innehåller både oxalsyra (spenat och rabarber) och goitrogener (de flesta kålväxter) misstänker jag att dessa nackdelar kan balanseras genom att man varierar sin kost och dricker en lagom mängd vatten (1-2 liter) varje dag.
Inom parentes sagt; har man besvär med sin sköldkörtel ska man gå till doktorn och få behandling för det. Tro aldrig, aldrig att det räcker med att ändra dieten! Obehandlade besvär är dödliga och behandlingen är många gånger både billig och bekväm. Fast jag, som har underfunktion på min sköldkörtel, kan inte låta bli att le litegrann när jag läser att choklad och mättade fetter stimulerar produktionen. Majrova stekt i äkta smör, mmmmmmmm...
Majrovans rot går att äta rå, koka i grytor och steka som egen rätt. Den blir träig om den blir för stor, så man bör skörda den innan den blir mer än 10cm i diameter. Odlar man inomhus är detta en mindre risk - jag har planerat att skörda mina första när de är stora som rädisor. Bladen kan man äta färska och de påminner då om senapskål (mer känd som ruccola) eller tillagade, och då använder man dem - surprise - som spenat.
No comments:
Post a Comment