Monday, June 09, 2008

Vatten, vatten, bara vanligt vatten...

Köp dagens bild i tryck här. Tidigare dagars bilder hittar ni i shoppen Indoor Potager.


Jag använder inte mycket bekämpningsmedel i mina odlingar. Det sista jag vill spreja omkring mig inomhus är saker som dödar. Dessutom, det ska erkännas, är jag en smula lat och uppskattar att jag slipper arbete.

Nu kanske ni tänker på alla de naturliga bekämpningsmedel som finns att tillgå. Jodå, jag har en spruta färdigt laddad med såpvatten om det skulle behövas. I mina skåp finns bikarbonat och jag kan tänka mig att köpa hem chili. Det är vanliga saker som är enkla att använda. De kan också vara svåra att skölja av när man ska äta sina grönsaker, och även om man klarar den lilla mängden såpa så smakar den inte så gott. Jag skriver "såpa" eftersom de flesta (jag skulle vilja säga alla) recept på hemgjorda bekämpningsmedel innehåller en dutt av detta undermedel.

Man ska också behålla en viss skepsis mot saker som är naturliga. "Naturlig" är en säljande etikett som inte säger något om hur farligt eller starkt ett medel är. Ni kanske minns att jag postade en snutt från BBCs "Around the world in 80 gardens" där programledaren vandrar runt i Havanna och tittar på trädgårdar. Han hittar en ohyresansvarig (5:50 och framåt) som berättar att han använder "smoke liquid" vilket programledaren nöjt konstaterar är "natural pest control". Det är det för all del, och med tanke på att vi rör oss i cigarrlandet Kuba är chansen stor att vi talar om är nikotinvatten. Nikotin finns naturligt i tobaksplantor, även prydnadstobak som odlas i en del trädgårdar här.

Det sista kommersiella ohyresbekämpningsmedlet med nikotin som såldes i Sverige, Nikotoxin, förlorade sitt godkännande 1990 och blev förbjudet att använda nyårsafton 1992. Nikotin är nämligen ett av de starkaste nervgifter vi känner till, det påverkar nervceller i hela kroppen och stora doser leder till förlamning och död (ref). Naturen är i många fall en moder som har mer gemensamt med Kalis våldsamma aspekter* än med Jungfru Maria.

Tro det eller ej, men av alla de medel för ohyresbekämpning som jag prövat har vanligt vatten fungerat bäst. Det är dessutom ogiftigt, lätt att få tag på och många gånger billigt. Man ger sina plantor en dusch en gång i veckan med vatten under tryck, så att man spolar bort eventuella odjur på och under bladen. Har man mjukt vatten kan man lyfta in sina krukor i badrummet och använda duschen (om man lever på ett ställe med vattenbrist kan man med visst trixande med duschförhänge och plastbaljor återvinna överskottvattnet). Själv avhärdar jag vattnet och använder min pålitliga "pflanzensprüher". Man ska vara noga med att spruta på undersidan av alla blad, vilket kan ta ett tag. Fördelen med inomhusodlingens små 'trädgårdar' är dock att även den här metoden går snabbt. Håller man sig troget till denna rutin slipper man det mesta - utom möjligtvis mögel som trivs med fukt.

Metoden fungerar även utomhus. När jag äntligen planterade min New Dawn i sin kruka, började den få antydan till ludd kring några av bladen. Min förra ros, Polstjärnan, dog av ett sådant angrepp, och jag var inte på humör att låta ännu en planta möta samma öde. Jag tittade närmare på ett ludd och hittade skalet av något spindelliknande. Nu har jag ingen aning om vilket medel som ska användas mot spinn (som jag tror att det är), men jag vet att få insekter kan göra skada om de tas bort från växten. Beväpnad med pflanzensprühern (hihihi) gick jag till attack och spolade bort varenda luddtuss och rengjorde varenda bladundersida. (Minns att jag bara har en ros, som dessutom är ganska liten.) Detta har jag gjort varje dag i några dagar, och jag tänker fortsätta med det i en eller två veckor till.

Om det fungerat?

Hittills. Inga nya luddtussar, och jag slipper dessutom de ansamlingar av gröna bladlöss som annars brukar samlas på fina blomknoppar. Körsbärsträdet, som är för stort för att sprutas på något vis, har fått angrepp av svarta bladlöss, så jag vet att de små bestarna är igång. (Som tur är har några nyckelpigor valt ut min träd till yngelplats. Ibland är naturen snäll.)

*Kali är mest känd som den våldsamma och kaotiska förstörargudinnan, men det finns en teologisk inriktning inom hinduism som inriktar sig på hennes ömma, moderliga sida. Detta var ett av de mer fascinerande mötena när jag pluggade religionshistoria.

4 comments:

Annanann said...

Jag såg på "Plus sommar" att de flesta ohyrebekämpningsmedel som säljs är baserade på såpvatten! Jag tror att det var ca 1 % såpa i de medel de testade, den procucent av medel som de intervjuade använde inte själv sina medel utan använde såpvatten (5 %). Så fortsätt du med såpvattnet, det är bättre än "köpemedel".

Rosengeranium said...

Heh, jag har bara köpt ett bekämpningsmedel i butik i hela mitt liv, och det var en liten flaska Pyrex. Den innehåller mestadels pyretrin och ser ut som nåt man köper på Apoteket. Konstigt nog har jag aldrig använt den, utan hållit mig till såpvatten.

Anonymous said...

Intressant och trevligt inlägg! Speciellt det där med att allt "naturligt" anses bra. Att naturligt anses vara samma sak som ofarligt. Det finns ju ett klassiskt exempel om en sorts sallat som framgångsrikt kunde odlas helt utan bekämpningsmedel. Den såldes till hälsokostbutiker och liknande som ekologisk, tills någon började fundera på _varför_ inget angrep den. Man analyserade den och kom fram till att växten själv producerade skyhöga halter av ett insektsgift som inte var särskilt bra för oss heller... :)

Rosengeranium said...

Mhm, jag undrar hur stort det problemet är. Det finns ett religiöst stråk i miljörörelsen/hälsokoströrelsen som gör att man inte alltid faktakollar som man borde. När man inte är medveten om sin tro förblindar den ofta.

Jag får en känsla av att den där sallden smakade 'nyttigt' snarare än gott...