Livlinor

Attans! Jag tittade till ett jobb som jag tänkt mig att söka, och insåg att sista ansökningsdagen var idag. Istället för att bygga grejer till mina maskar satt jag alltså hela dagen och skrev ihop CV och personligt brev och fyllde i webformulär.

Sådana här dagar kommer då och då, och vad gör man om man har hela sin odling inomhus? Trots att jag satsar på ett system som ska vara så lätt att sköta som möjligt måste jag titta till plantorna en gång om dagen, vattna dem och ge dem litet gödning. Så jag har skaffat mig några livlinor.

Den första är en urtvättad sirapsflaska märkt "Utspätt maskkiss" som står i kylen. Så långt jag har tillgång på "maskkiss" (lakvatten ur maskkomposten) häller jag en liten dos i kannan varje gång jag vattnar (en halv deciliter kiss till en och en halv liter vatten). Inte står jag och mekar med sånt när jag har Viktiga Saker (tm) att göra. Då är det bra att ha en färdig lösning på lut. Den räcker till tomaterna, de som vill ha mest mat av alla mina plantor. Måhända är det inte bra att hälla iskallt vatten på rötterna, men de har inte klagat hittills.

Den andra livlinan är en halvfull vattenkanna - eller petflaska i mitt fall. Jag ser alltid till att lämna flaskan med vatten i så att jag kan greppa den direkt om jag ser att en växt är vissen. I det här fallet kan jag också vara nöjd över att vattnet är perfekt rumstempererat.

Den sista livlinan är vår egen dricksvattenkaraff i köket. Knappast demineraliserat, men det fungerar när de törstiga basilikorna slokar. Jag antar att de är glada över att vi inte fallit för trenden med kolsyrat vatten...

Just det; jag har gått med i Sparkpeople - ett kostnadsfritt viktminskningsprogram (funkar som Viktklubb.se, men har fler finesser, är roligare och är, som sagt, gratis). När jag vägde mig igår vägde jag 88 kilo, hu! Till Februari 2010 ska jag ha gått ner till 60kg. Heja gärna på mig.