Tyvärr inte mitt eget hem, men man kan väl få drömma?Bilden heter "magical enchanted indoor forest", fotografen heter Russel Bernice,
och du kan hitta fler bilder av honom här
Tja, det är en gammal vandringshistoria. Du kanske har hört den? En kompis till din kusin har berättat att vissa invandrare bryter upp parketten i vardagsrummet och odlar potatis. Han eller hon har sett det själv när hon jobbade som låssmed eller hämtade sitt barn som lekte hos familjen.
Inte det? På sätt och vis vore det skönt om den håller på att gå ur tiden. Den är nämligen äldre än våra första stora immigrantvågor (från Grekland och Turkiet på sextio- och sjuttiotalen). Jag har dålig koll på när den först dök upp, men jag vet att den först berättades om bondefamiljer som flyttade in till staden för att söka jobb i fabrikerna. Detta i kombination med hur olika byggtekniker utvecklats gör att jag gissar att den är från nittonhundratalets början.
I en del hus är det nämligen möjligt att bryta upp parketten och odla potatis. Jag bodde i ett sådant tidigare. Golvet där är lagt på ett rutmönster av bjälkar (reglar för er som kan termerna), och för att få ett absolut slätt underlag har man fyllt upp mellanrummen med sand. Sand är jättebra att odla potatis i, lägg bara till litet gödsel och vatten och knölarna växer så det knakar.
Nuförtiden gissar jag att de flesta flerbostadshus byggs som det jag bor i; man lägger parketten direkt på betongen och så får det vara bra så. Jag kan med andra ord inte ens försöka – eller i och för sig, vi införskaffade en borrhammare för inte så länge sedan.... Hm.....
No comments:
Post a Comment