Pånyttfödelse

Det här är en av de två rosenbönor 'Enorma' som jag sådde i Februari. De blev länge stående i "preliminära" krukor i biblioteket, så länge att projektet de var menade för frös inne. I början av Juni arrangerade jag om balkongen (ett annat projekt som fått vänta) och ställde ut krukorna utan någon som helst avhärdning. Pang bom bara! Resultatet lät inte vänta på sig - båda plantorna tvärdog på några dagar.

Det enda som blev kvar var en liten grön bladrosett längst ut på ena plantan. Mjukis som jag är kunde jag inte förmå mig att kasta den så länge något levde, och väntade därför några dagar för att se de sista bladen dö.

Det gjorde de inte.

Istället började nya blad växa, och nu bulnar knoppar längs en lång ranka i spaljén. Även om jag inte tror att plantan blir så stor som den kunde ha blivit så hoppas jag att den ska hinna bli grön och fin igen, och kanske få några blommor. Det är nog därför jag odlar; man blir så lätt förlåten, och man kan till och med få beskåda en pånyttfödelse.

Nu är det för övrigt dags för pånyttfödelse överlag. Den senaste veckans hetta har gått hårt åt växterna - mycket eftersom jag inte hunnit vattna i takt med behovet. Tripsen har haft julafton, ätit upp alla mina krasseplantor (*snyft* de var så vackra - och inte hann jag fota dem för bloggen heller) och gått hårt åt tomaterna. Visserligen är plantorna nu ganska gamla och borde pensioneras, men det är ingen ursäkt för vandalism! I mina mörka stunder funderar jag på att slänga varje planta, tvätta ur varje fönster och börja om på nytt igen. I mina mer sansade stunder undrar jag om det verkligen behövs så drastiska åtgärder - det är ju ingen liten operation. Än så länge vinner min sansade sida - eller är det den trötta?..

Jag har haft svårt att sova i värmen, så jag kommer inte att försöka några mer avancerade odlingsråd än så här - min hjärna är sömnomtöcknad nog utan att jag försöker mig på djupa instruktioner. Ha det gott under veckan!