Potatisen har fått bladlöss...

...och det är delvis därför som den här posten är två dagar försenad. Jag har tillbringat rätt mycket ledigt tid med att klämma ihjäl de små gröningarna. Det är den enda bekämpning som jag vet fungerar, och det är effektivt, om än litet långtråkigt. Hade potatisen stått på friland hade jag inte brytt mig, men eftersom den står inomhus är det dels svårt att få någon naturlig jämnvikt mellan skadedjur och predatorer, dels stressas plantan av inomhusklimatet och är känsligare än utomhus. Ett angrepp kan därför snabbt ta död på den.

Det ska erkännas att jag missköter mina odlingar grovt. De blir så tråkiga när man tappat farten och skadedjur och sjukdomar fått fäste. Nu på lördag har jag viggat tid av familjen för att städa upp bland krukorna och få ordning på saken. Det kommer bli avsevärt mycket roligare att springa runt med vattenkanna och pyscha om jag har litet frö att vänta på.

Den här gången måste jag också se till att odlingarna kan klara sig länge på egen hand. Vår ekonomi är skakig, och jag har två jobb att sköta utöver mitt företag. Till viss del är det en fördel för experimentet, jag vill ju att det ska gå att sköta grönsakerna trots att man har heltidsjobb och familj. Jag har redan planerat att använda självvattnande krukor så mycket som möjligt, och funderar just nu på en lösning för att slippa pyscha för hand - en lösning som inte kostar mig något (annars hade jag bara skaffat mig några mekaniska luftfuktare som sprider dimma omkring sig).

Åter till jobbet...