Saturday, August 04, 2007

Så, hur går det? 070804

Ja, det kan man fråga sig. Jag har tagit bilder av alla de "trädgårdar" jag har igång just nu för att visa hur långt jag har kommit i experimentet.

Här har ni min örtagård. Just nu innehåller den citronmeliss, thaibasilika, persilja, gräslök och salvia. Som vanligt växer både basilika och citronmeliss som ogräs - dock inte salvian. Salvian hade med sig någon sjukdom från butiken, och har inte repat sig alls. Odlingen är överhuvudtaget skruttig. De senaste dagarna har jag varit sjuk och inte orkat ge mina odlingar deras dagliga sprejning med vatten. Resultatet har inte låtit vänta på sig - trips har intagit min fina citronmeliss. Idag nöp jag bort de värst angripna bladen (knopparna, förstås) och sprutade extra mycket. Odlingarna kommer att få extra vattensprej de här tre veckorna, så vår vi se om den olägenheten räcker för att odjuren ska ge upp.

Den här lådan är också full med sorgmygg - de trivs i den fuktiga jorden, vilket förmodligen stressar växterna och gör dem extra känsliga för skadeangrepp. Man kan bekämpa sorgmygg med nematoder, och jag har precis spårat upp det lilla företag som säljer sådana. Det var inte helt lätt, för de heter inte "Predator" som alla kallar dem, de heter "Lindesro AB, Parasiter och predatorer" och som synes är deras websida mycket sparsam.

I veckan klippte jag ner thaibasilikan och gjorde pesto av den. Den smakar som vanlig pesto, om än beskt eftersom jag missräknade mängden olivolja och var tvungen att fylla ut med mer pinjenötter än receptet föreskrev.

Lärdomar här
1. Spreja växterna till varje pris
2. Ta bort sorgmyggen ur jorden
3. Lär dig så snabbt som möjligt att dra upp egna plantor från frö, även när det gäller örter som är lätta att köpa på ICA.
4. Se till att ha skållad mandel till hands om du vill göra pesto med pinjenötter.

Jag kunde inte motstå att göra en dramatisk motljusbild av den här. Det här är den låda som jag odlar enbart jordmandel i. Det är också min första odling i en mindre box, och med ogräs verkar det fungera fint (jordmandel är som sagt ett fruktat ogräs i de områden där den överlever vintern). Jag kan tycka att de här plantorna behöver en frisering, men jag låter bli. Detta är nämligen min sons speciella låda. Han har börjat hjälpa mig med odlingen, och den här har han sett sedan fröna kommit upp. Jag brukar ta ner den från hyllan och visa hur mycket växterna har växt sedan senast, och sedan får han spreja bladen med vatten. Det är sånt som tilltalar en tvååring.

Lärdomar här
1. Tvååringar kan hantera en sprejflaska, och gillar att se att växter har växt.
2. Det är inga problem att odla i en box som är hälften så stor som de jag tidigare använt.
3. Ogräs växer som, tja, ogräs.

Här har ni min mest okammade trädgård. Jag har sått majrova, morot och salladslök tätt, nu välter de över i varandras rader och flätar ihop sig. Dags för en första gallring. När bladen är i den här storleken är rötterna under som sytrådar, och dessutom ganska sega, så jag kommer att ta bladen till sallad. Majrovans blad brukar jag laga till som spenat (surpris!), vilket gör att jag här har dels för få, dels har svårt att trassla ut dem ur det andra.

Även här finns en del sorgmygg och ett av majrovebladen har ett misstänkt torrt område. Det är dock mycket mindre angrepp än vad det har varit i tidigare odlingar.

Lärdomar här:
1. Att spreja med vatten som förebyggande mot trips ger effekt.
2. Majrova ska odlas för sig i större kvantiteter.

Känner ni igen tripsträdgården jag klagade över för ett tag sedan? Håll med om att krassebladen ser fina ut. De såddes efter att jag rivit ur lådan, och jag har vakat över dem som en hök för att se om jordmandeln (som jag lämnade kvar) har dolt några överlevande odjur som kunnat smitta. Hittills verkar det som såpakuren gett effekt,och det trots att jag inte följde receptet slaviskt.

Också här tänkte jag gallra ut litet grand. Än har jag inte bestämt mig för om jag ska ta hela plantor eller bara noppa blad. Jordmandeln överlevde också sin hårdhänta frisering, och det är dags för en till.

Lärdomar här:
1. Såpa och vatten i ungefärliga proportioner räcker för att bekämpa odjur.
2. Jordmandel tål att klippas ner.

Och här har vi kalamondinen. Sedan jag började spreja den med vatten har den slutat att släppa blad i drösvis - som den gjorde tidigare. Den lider fortfarande av kloros och jag har bytt ut vattnet i min sprejflaska till avhärdat vatten för att se om det kan göra någon skillnad. Uppsalas vatten är mycket kalkhaltigt och jag misstänker att kalamondinen tagit upp en del också genom bladen. (Kalk gör att växten inte kan ta upp järn i den mängd den behöver, vilket ger den järnbrist - kloros.) De flesta blommorna har trillat av, och mörkgröna kart gömmer sig här och där i bladverket.

Lärdomar här
1. Kalamondiner vill bli sprejade med vatten.

Som ni märker har jag inte med någon bild på en jättelik kruka planterad med smultron. Jag har inte planterat den än, och min stora utmaning just nu är att hålla plantorna vid liv i väntan på att jag får tummen ur...

Och glöm inte omröstningen i marginalen ;-)

3 comments:

Lilla B said...

Jag är omvårdare av yngste sonens Kalamondin ( var det så det stavades..?). Han önskade ett sådant litet fönsterträd i födelsedagspresent.
Den tappar också drösvis med blad. Har fått några nya fruker och en blomma är på gång. Bra tips md vattensprejning.

Rosengeranium said...

Jag är ärligt talat inte säker på hur kalamondin stavas... Förhoppningsvis är det klart vad som menas i alla fall. Skönt att höra att jag inte är ensam om bladproblemet. Min svärmor har också en kalamondin - den verkar alltid perfekt och har gigantiska frukter. Men så är hon också åttio år och magisk med blommor...

Lilla B said...

Va?! Gigantiska frukter?