Tuesday, October 02, 2007

Det bidde en tummetott...

Det här fotot heter Tom Thumb (CCmärkt), fotografen heter Mykl Roventine, du hittar hans profil och fler av hans bilder här.)



Häromdagen drog jag upp de sista morötterna ur trädgården. De var ganska små. Som en tumme ungefär. Och det slog mig plötsligt att sorten heter "Tom Thumb" (~tummetott). Duh! Inte hade jag väntat mig att ett namn skulle vara så målande. Men det är bra att se, för nu vet jag att de passar i mindre krukor. Jag kan spara in på jord, och ett mindre område av fönstret skyms.

Krukor är mitt stora bekymmer just nu - eller rättare sagt min egen snålhet. Hittills har jag tillverkat mina självvattnande krukor själv av olika billiga plastbackar från IKEA. En oförutsedd fördel av detta är att de är genomskinliga och ger mig koll på hur jorden och mindre rötter mår. Samtidigt kostar de ju pengar, och jag har ett antal 'riktiga' självvattnande krukor som bara står uppe på vinden. Om nu morötterna jag sår är så knubbiga - varför inte använda dem?

Min erfarenhet säger mig att jorden i de krukorna brukar falla ihop till en soggig massa inom några månader. Förmodligen beror detta på att jag inte ser hur mycket vatten som behövs utan övervattnar - jag är notorisk på det viset. Men snålvargen inom mig viskar
"Det går säkert bättre nu - du har ju trots allt odlat målmedvetet i över ett år"

Där har jag fastnat, som åsnan mellan hötapparna - eller måhända mellan morötterna.

2 comments:

Idipidi said...

Kan det inte bero på vad man använder för jord också? Hur uppblandad och luftig den är m.m.

Rosengeranium said...

Jo, visst kan det det. Men även den bästa jord blir svampig av att vara övervattnad för länge, så det är ingen räddning i det långa loppet. Måhända om man satsade på ren mineralull och gjorde en renodlad (hah) hydrokultur av det hela :-)